Startsida

Det har gått fem år sedan coronapandemin bröt ut. Under epidemin ökade distansarbetet avsevärt för att begränsa smittspridningen, men nu har vi så småningom återgått till det normala. Men vad är normalt idag?

En välmående arbetsgemenskap med gott ledarskap kan dra nytta av multilokalitet på många sätt, konstaterar forskaren Juha Eskelinen.

Det pratas mycket om fördelarna med distansarbete, men det finns också fördelar med kontoret.

Anställda inom industrin vill delta i krishanteringen på sin arbetsplats, berättar forskare Tiina Saari. 5K-modellen visar hur detta lyckas.

Coronapandemin slog till överraskande och hårt, och dess effekter kändes över hela världen. I kampen mot coronaviruset valde Finland en isoleringstaktik. Bland annat stängdes landskapsgränser, restauranger och biografer och man övergick till distansarbete för att bekämpa viruset och stoppa spridningen. Distansarbete berör inte bara de individer som anser att modellen passar dem. Var nedstängningen och

Artificiell intelligens har möjlighet att hitta utvecklingsområden inom arbetssäkerheten när även s.k. mänskliga faktorer registreras i risk- och säkerhetsuppgifterna.

Etikexperten rekommenderar att modigt testa olika sätt att använda artificiell intelligens, men att samtidigt ha huvudet på skaft.

Artificiell intelligens (AI) används redan på många arbetsplatser för att söka och organisera information. Med hjälp av AI har man kunnat utveckla arbetshälsan på Posti och Foibekartano samt förbättra arbetssäkerheten på Outokumpus Torneåfabrik.

Generativa AI-applikationer är fortfarande något mycket nytt i arbetslivet, men i synnerhet inom expertbranscher blir det allt vanligare att använda dem, säger professor Atte Oksanen.

Artificiell intelligens har i allt större utsträckning tagit sig in i arbetslivet och snabbare än vi kunde föreställa oss för några år sedan. Det finns många förväntningar, rädslor och frågor kring artificiell intelligens. Det finns också risker och utmaningar som det lönar sig att diskutera på arbetsplatsen. I takt med att användningen av artificiell intelligens

När vi pratar om unga i arbetslivet diskuterar vi ofta den yngre generationens värderingar och inställning till arbetslivet. Hur vi talar om arbetslivet har en stor inverkan på vilka slags förväntningar unga har när de inleder sin arbetskarriär. Via olika kanaler får vi höra oroväckande saker om unga i arbetslivet. I det här numret av tidningen

Unga vuxnas attityder till bland annat hållbarhet och ansvar skiljer sig mycket från tidigare generationers, och detta syns i arbetslivet, berättar forskardoktor Miia Grénman.

Servicebolaget Barona har börjat använda kompisappen Frendie, med hjälp av vilken unga arbetstagare kan bli vän med andra Barona-anställda och till exempel gå på en promenad eller på bio, berättar affärsdirektör Janne Lindfors.

Arbetsgivaren eller en äldre kollega kan ge avgörande stöd till en ung person som precis har börjat sin arbetskarriär. Det är viktigt att stärka känslan av kunnande och färdigheterna att behärska arbetet.

Unga vuxna, även kallad Generation Z, är ett entusiastiskt och målmedvetet gäng. De är en generation av gränslös information som kan ställa höga krav på arbetet och arbetsgivaren. Men är det finska arbetslivet redo att erbjuda tillräckligt med ansvar och utmaningar för dessa framtidens hopp?

En arbetssökande med ett utländskt namn kan råka ut för rekryteringsdiskriminering, men det görs också på grund av exempelvis ålder och kön.

Kvinnans ålder verkar ständigt orsaka diskriminering vid rekrytering – oavsett om kvinnan är ung eller medelålders. Lagen kräver jämlikhet, men det är inte alltid det sker.

På den bästa arbetsplatsen får alla vara sig själva, oavsett ålder eller om de har autism, och det gynnar alla och inte bara minoriteter, betonar mångfaldsexperten Visa Myllyntaus.

Vid anonym rekrytering kan exempelvis ålder eller etnisk bakgrund inte påverka vem som väljs ut till en arbetsintervju. Men har det ökat mångfalden på Metsä Group, Arkitekturmuseet och Designmuseet eller Janakkalas kommunala arbetsplats?

Tidningen Telma är återigen med i förändringen av arbetslivet i nästan realtid. Anonym rekrytering används redan i flera organisationer, men de flesta har fortfarande inte tagit steget mot en jämställd och för alla gynnsam rekryteringsmodell. I det här fallet är det inte värt att hålla fast vid traditioner. Man bör allvarligt fundera på om ålder,

Känslor är alltid en del av vårt umgänge med andra, oavsett om vi vill det eller inte. Detsamma gäller för arbetsplatser. En robot skulle kunna vara en trevlig medarbetare i den meningen att känslor inte skulle vara inblandade. Men det skulle också vara tråkigare. Man får och bör visa känslor i arbetet, men emotionell intelligens

Det finns ingen arbetsplats, där människor kan fungera utan känslor. Känslor är motorer som gömmer enorma resurser – och även hinder. Hos VTT och Skanska har man uppnått verkligt bra resultat genom att öva på de känslomässiga färdigheterna.

Elinstallatörerna på metrodepån sätter sig ner och tar sig en funderare där de i en avslappnad atmosfär löser utmaningar i arbetet, säger Markku Hukka på Huvudstadsregionens Stadstrafik Ab.

Möjligheten att påverka arbetets innehåll ökar kreativiteten, säger Carolina Mansikkala, HR-chef på Scandic Hotels.

Vid programutveckling behövs kreativitet för att lösa problem och söka fram den bästa möjliga, hållbara lösningen för kunden, säger Mikael von Bonsdorff på Monad.

Temat för årets sista nummer av Telma är kreativitet på arbetsplatser. Telma hittade kreativitet åtminstone hos programutvecklare, metrodepåarbetare och inom logiverksamhet. Kreativiteten finns hos oss alla, på alla arbetsplatser och i alla arbeten Därför ska den inte fjättras med kedjor av Teams-möten och webbinarier. Kreativitet förknippas ofta med konstnärers, musikers och författares arbete. Telma motbevisar

Kreativitet är en viktig arbetslivsfärdighet, eftersom det används för att lösa problem och utveckla nya saker. Intuition hjälper för sin del individen att fatta snabba beslut. Kreativiteten blomstrar i en förtrolig atmosfär, men finns det krafter kvar för det i det ständiga flödet av digitala möten?

Med rätt slags skiftplanering kan man stödja lokförarnas arbetsförmåga, säger Toni Nokkala, lokförare och tidigare arbetarskyddsfullmäktig på VR.

Ledning av arbetsförmågan är enligt många en besvärlig term. Borde man nu börja leda arbetsförmågan, när man hittills har lett människor? När man väl kommer på att det handlar om att leda människor känns termen inte längre så knepig. Genom ledning av arbetsförmågan påverkar man direkt arbetstagarnas välbefinnande, produktivitet och organisationens framgång. Därför är temat

Arbetsoförmåga på grund av psykiska hälsoproblem och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen belastar Finland årligen med flera miljarder euro. Med hjälp av högklassigt ledarskap som främjar arbetsförmågan är det möjligt att radikalt ändra kurs för arbetshälsan.

Vi har tillåtelse att gå igenom utmaningar inom alla livsområden på jobbet, eftersom privatlivets belastningar inverkar på arbetsförmågan, säger Terhi Jaakonsaari, HR-direktör på Solita.

Eftersom hela företaget med början i ledningen är engagerad i säkerhetskulturen på isbrytare, har arbetshälsan blivit bättre i en krävande arbetsmiljö, säger Pia Broumand, säkerhetschef på Arctia Ab.

Jag är en liten men betydelsefull del av Finlands säkerhet, säger kaptenlöjtnant Kaarle Wasama på Finlands marin.

Vi funderar alla i något skede av arbetskarriären om det egna arbetet spelar någon roll. Särskilt den yngre generationen fäster allt större vikt vid arbetets innehåll och möjligheterna att påverka det. Sökandet efter betydelse har utmanat även många arbetsgivare.

För en ensam människa kan dagens enda möte vara att tala med expediten, säger försäljare Ingrid Kareketo.

Vem utför det allra mest betydelsefulla arbetet? En läkare, kanske? Eller en socialarbetare? Eller kanske det ändå är en polis eller soldat? Och läraren då? Det är en helt oviktig fråga som det inte finns ett rätt svar på. I verkligheten är allt arbete betydelsefullt när vi stannar upp och tänker efter. Om ett arbete

Jag är lyckligt lottad, eftersom min hobby blev mitt yrke, säger Marko Anttila, som spelar i Uleåborgslaget Kärpät.

Coronatiden skapade en förändring i arbetslivet som det inte finns någon återvändo till. Detta är goda nyheter för arbetstagaren, eftersom det finns en allt större flexibilitet när det gäller tid, plats och arbetsmetoder. Arbetsgivare måste kunna lita, lyssna och ta reda på hur de anställda bäst kan blomstra.

Ungdomar är en viktig del av arbetskraften på restauranger och de formar också arbetsgivarens sätt att arbeta, säger Anne Kokkonen, personaldirektör på NoHo Partners.

Företagshälsovårdare kan nuförtiden förutom att vara närvarande även distansarbeta ibland, berättar företagshälsovårdare Riikka Harjula-Pyylampi från Pihlajalinna.

Jag tar ibland en promenad under ett distansmöte, och vår arbetsgivare verkligen uppmuntrar till det, säger Eva Koivunto från Visma.

Tristan Williams kommer från Wales, men arbetar för närvarande i marknadsföringsteamet på Vaisala. Det nya arbetet började under den värsta coronaperioden, och därför sköttes introduktionen på distans.

Introduktionen är en viktig del av anställningsförhållandet, i synnerhet eftersom fröna till engagemang och motivation sås under denna tid. Så här framskrider en lyckad introduktion.

Byggplatschef Jyrki Toljander på TMV Service Oy säkerställer med hjälp av omsorgsfull introduktion att arbetet med livsfarliga krafter löper säkert.

På många arbetsplatser deltar man i klimattalkot på många olika sätt, till exempel genom att utveckla återvinning och minska onödigt kaffebryggande. Klimatförändringen påverkar arbetsförhållandena redan nu – perioder med högsommarvärme sänker arbetseffektiviteten med upp till 75 procent.

– Jag ville absolut jobba för ett företag där man arbetar på allvar för att bekämpa klimatförändringen, säger konsult Annastina Saari på D-mat, ett expertföretag för en hållbar framtid.

– Lahtis, som valts till europeisk miljöhuvudstad, lyckades för ett par år sedan göra en energiomvändning och är på god väg mot klimatneutralitet 10 år före resten av Finland, säger Elina Ojala, miljödirektör i Lahtis.

– Fazer är ett bra exempel på hur företag med helt konkreta gärningar kan förebygga klimatförändringen, säger Tomas Teräs, teknisk direktör för Fazer Bageri Ab i Finland.

Timo Pinomäki, byggkoncernens direktör för riskhantering, inser snabbt om det finns en kultur av fri diskussion i arbetsgemenskapen eller inte.

Vill du dela dina tankar i ditt team och även berätta fåniga idéer? Känns det som att du är en viktig del av din arbetsgemenskap och att din delaktighet är väsentligt? Grattis, du jobbar sannolikt på en psykologiskt trygg arbetsplats.

Begreppet psykologisk trygghet är relativt nytt inom det finska gränsbevakningsväsendet, men det finns fler och fler behov av öppen interaktion i arbetsgemenskapen i dagens läge, säger överstelöjtnant Juha Kivelä.

Janne Marjamaa, lärare i teknisk slöjd, tycker att hans arbete med högstadieeleverna är inspirerande, även om förändringarna i arbetet skapar osäkerhet.

Jutta Karvonen, specialsakkunnig inom våld i arbetet och krisarbetsledare, har handlett coachningsprocesserna för hanteringen av arbetsvånd inom Päijät-Sotes enheter. Dessa har börjat ge resultat: man har lyckats minska vålden i arbetet.

Under coronapandemin har arbetsplatserna skapat ett nytt slags säkerhetstänkande som gärna skulle få fortsätta också i livet efter restriktionerna.

Stöd och råd från chefen hjälpte städare Johanna Aho särskilt i början av coronapandemin, då oron över osäkerheten om den egna och andras säkerhet kändes betungande.

Församlingspräst Pirkko Järvinen har under coronatiden mött människor via Teams och hållit gudstjänster i en tom kyrka, men samtidigt nått församlingsmedlemmarna via radiosändning.

Mänskans roll på arbetsplatsen förändras på grund av digitaliseringen. I yrkeshögskolan Metropolias HyMy -by kan man lära sig viktiga metafärdigheter i en innovativ inlärningsmiljö.

Cyberfärdigheter, förmåga att agera etiskt och självstyrning. På sikt kommer det att behövas allt mer av dessa metafärdigheter i arbetslivet. Arbetsgivarna måste säkerställa att arbetstagarna håller jämna steg med utvecklingen.

Varje organisation ska skapa flexibla lösningar som är anpassade till personalens behov av att kunna samordna arbete, familj och fritid. Det finns många sätt att göra det och nyttan är entydig. Den flexibla arbetstiden gör att arbetstagaren mår bra och uppnår resultat på jobbet.

Bland yngre arbetstagare blir mentala problem och oro för hur man ska orka jobba allt vanligare. Personaluthyrningsföretaget Staffpoint stöder personalens arbetshälsa i anställningsförhållandets alla skeden.

I mars slog coronapandemin överraskande till mot samhället och näringslivet. Hårdast drabbades restaurang- och turistbranschen. Krögaren Henri Alén visste att det viktigaste i all kriskommunikation är att vara tydlig med sitt budskap. Bara på det sättet kan man – om det alls är möjligt – ta sig ur krisen någorlunda helskinnad.

Den moderna ledaren kan vara coach, facillitator eller något helt annat. Att hållas med i förändringstakten kräver mod av företagsledningen.

Diskrimineringslagen kräver att mänskorna behandlas jämlikt oberoende av uppgift och bakgrund. Vad innebär detta i praktiken?

Den österbottniska kustregionen är känd för sin företagaranda och för att man inte lämnar grannen i sticket. Invandrarna upplever att livet där är gott och jämlikt.

Kesko –koncernen har ca 23 000 anställda, fördelat på åtta olika länder. Med tanke på personalens arbetshälsa och välmående är det därför viktigt att man har ett tydligt verksamhetskoncept. I koncernens K Well -koncept betonas det att var och en själv kan påverka sitt välbefinnande.

Tammerforsföretaget Geniem har tagit till olika knep för att trygga personalens arbetshälsa. Vi hjälper och stöder den som har en dålig dag och ger mycket beröm då allt går bra.