Skolskjutningen i Viertolan koulu i Bäckby – då en ung pojke tog med sig ett vapen till skolan och sköt sina klasskamrater – chockade finländarna i april 2024. Från Havukosken koulu är det bara några kilometer till Bäckby, och till en början visste ingen om hotet skulle kunna sprida sig även till närområdena. Rektor Arto Martikainen på Havukosken koulu hade till uppgift att se till att arbetsplatsen som han ansvarar för inte utsätts för hot.

Havukosken koulu är en gemensam arbetsplats. Förutom den egna personalen finns det till exempel personal från Vantti, Seure och Vakehyva, ambulerande lärare i religion och det egna modersmålet inom fostrans- och utbildningssektorn, representanter för ungdoms- och motionstjänsterna samt medlemmar i nätverket Hyvän arkipäivän rakentajat, som representerar många olika organisationer.

Rektorn är representant för den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten i skolan. Rektorn ansvarar för att alla arbetstagare ska kunna arbeta säkert, oavsett vem deras arbetsgivare är.

Vi är i ett bra läge i Vanda, eftersom vi snabbt får stöd och instruktioner i plötsliga krissituationer även utanför skolan.

Rektor Martikainen fick information om skolskjutningen i tjänstemobilen via gruppen för rektorer i Vanda i Signal-appen, som är ett verktyg för snabb kommunikation i skolorna i Vanda. Samma meddelande skickades till alla rektorer i närliggande skolor, och händelseförloppet uppdaterades via e-post.

– Vi är i ett bra läge i Vanda, eftersom vi snabbt får stöd och instruktioner i plötsliga krissituationer även utanför skolan. Förutom av arbetarskyddsorganisationen får vi hjälp av stadssäkerhetsteamet och polisens förebyggande verksamhet, säger Martikainen.

Eftersom det inte fanns en helhetsbild av vad som hände i Bäckby stängdes skolans ytterdörrar med elektriska lås. Dessutom behövde man se till att alla arbetstagare – till exempel lärare, skolgångshandledare, lokalvårdare och kökspersonal – fick information om situationen. När stadens kriskommunikation och polisen berättade att hotet inte riktas mot Havukoski återgick man till den normala dagordningen i skolan.

God praxis i vardagen blir officiella verksamhetssätt

En gemensam arbetsplats kan vara en arbetsmiljö inom vilken bransch som helst, där en arbetsgivare utövar huvudsaklig bestämmanderätt, men där även andra arbetsgivare eller självständiga yrkesutövare är verksamma. Traditionellt har det funnits gemensamma arbetsplatser inom till exempel byggbranschen, industrin och gruvbranschen. Representanten för den arbetsgivare som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten ansvarar för säkerheten på hela den gemensamma arbetsplatsen.

Om olika arbetsgivare däremot arbetar i samma lokal eller miljö helt åtskilda från varandra, till exempel i köpcenter eller stora hamnområden, ska arbetsgivarna samarbeta för att bekämpa gemensamma risker, men ingen av dem utövar huvudsaklig bestämmanderätt.

Specialsakkunnig Sari Aksberg på Arbetarskyddscentralen granskar skolornas säkerhet ur den gemensamma arbetsplatsens perspektiv i sitt arbete. Hon understryker att aktörernas samarbete och säkerhetshantering kräver tydliga strukturer och rutiner, som fortfarande saknas i många skolor. Trots det kan det vara så att fungerande rutiner ändå genomförs och vardagen rullar på.

– Det är till exempel fullt möjligt att man i en utrymningsövning kommer ihåg att inkludera alla arbetstagare från olika arbetsgivare trots att saken inte har identifierats som en lagstadgad skyldighet, säger Aksberg.

Till exempel kan informationen om farliga situationer bli bristfällig om inte alla arbetstagare får informationen samtidigt.

Hon betonar att problemen och bristerna på en gemensam arbetsplats ofta fallerar i brister i informationen mellan olika aktörer. Arbetarskyddskommissionerna skulle också kunna utveckla rutiner för att svara på de gemensamma arbetsplatsernas särskilda behov och stödja cheferna i att sköta sina lagstadgade skyldigheter.

– Till exempel kan informationen om farliga situationer bli bristfällig om inte alla arbetstagare får informationen samtidigt eller om det inte säkerställs att de har förstått instruktionerna. Detta betonas särskilt i en mångkulturell arbetsgemenskap, där språkkunskaperna kan variera, säger Aksberg.

Hon berättar om en städare med invandrarbakgrund som återhämtade sig från krigstrauma och som inte hade fått information om en utrymningsövning. Personen blev riktigt rädd för larmljudet. Informationen ska nå ut till alla, oavsett språk och arbetsuppgift.

Framförhållning är mycket viktigt i säkerhetsfrågor.

Fallet i Bäckby lyfte återigen fram evighetsfrågan till diskussion också i Havukosken koulu: hur ska man agera i händelse av ett extremt hot och hur ska man säkert få fram budskapet till alla medarbetare?

– Det är en bra fråga och en utmaning som vi funderar mycket på. Skolarbetet är så hektiskt att man inte alltid hinner titta på telefonen eller läsa Wilma, och inte ens centralradion hörs med hundra procents säkerhet överallt, om det till exempel är mycket oljud på gymnastiklektionen eller i slöjdsalen, medger Martikainen.

Framförhållning är mycket viktigt i säkerhetsfrågor. Alla arbetstagare på Havukosken koulu har sina egna uppgifter i farliga situationer, och skolan har regelbundna utrymningsövningar där man finslipar rutinerna. Till exempel vid brand kontrolleras alla lokaler, och i verkligheten skulle brandkåren dessutom kontrollera alla platser separat.

Anmälningar om risker på arbetsplatsen till arbetarskyddsfullmäktig

Havukosken koulus säkerhet sköts också av arbetarskyddsfullmäktig Jouni Koivisto, som ansvarar för 16 skolor i Vanda. Han ser många olika slags skolor i sitt arbete och berömmer sättet som Havukoski har fått en gemensam arbetsplats att kännas genuint gemensam.

– Personalen i Havukoski verkar trivas och må bra, eftersom personalomsättningen är låg. Rektorn leder skolan med stöd för gemenskapen och så att interaktionen fungerar. Man ingriper i säkerhetsutmaningar och man kan prata öppet om allting, vilket underlättar samarbetet mellan skolan och arbetarskyddet, berömmer Koivisto.

Han poängterar det lagstadgade ansvaret för arbetsplatsen – i sista hand rektorn – att förutse och förbereda sig på frågor som rör arbetssäkerhet och arbetshälsa.

Om det uppstår en våldssituation eller om en allvarlig arbetsolycka inträffar åker jag genast till platsen.

Koivisto besöker regelbundet olika skolor och får också information om arbetssäkerheten bland annat via det elektroniska arbetssäkerhetssystemet Tutka. Tutka används för att rapportera arbetsolyckor, hotfulla och farliga situationer samt tillbud.

– Om det uppstår en våldssituation eller om en allvarlig arbetsolycka inträffar åker jag genast till platsen. Jag gör också kontrollbesök som överenskommits på förhand eller överraskningsbesök, säger Koivisto.

Arbetstagarna gör klokt i att inte tveka att rapportera så att alla frågor som gäller arbetssäkerheten kommer fram och kan åtgärdas i tid.

På Havukosken koulu inträffade en gång en farlig situation som omedelbart rapporterades till Tutka-systemet och informationen nådde även Koivisto. En bärskena för elledningar föll från taket i ett klassrum, men lyckligtvis fanns det ingen under den just då. Först reagerade skolans biträdande rektor genast efter att ha informerats av en lärare.

– Rektorn kontrollerade alla motsvarande ställen tillsammans med en vakt utöver att felet åtgärdades utan dröjsmål. Jag var också på plats för att kontrollera situationen så att den här typen av fara inte skulle upprepas, berättar Koivisto.

Rektor Martikainen och arbetarskyddsfullmäktig Koivisto betonar att arbetstagarna gör klokt i att inte tveka att rapportera så att alla frågor som gäller arbetssäkerheten kommer fram och kan åtgärdas i tid. På så sätt bygger de tillsammans en säker och hälsosam arbetsmiljö.

Säkerhetsfrågor anammas under introduktionen

I skolan kan det uppstå farliga situationer till exempel när elever slåss. I sådana situationer bör alla arbetstagare veta hur de ska agera – oavsett vem de är anställda hos.

– Till exempel kan städare eller skolgångshandledare hamna i situationer där de behöver veta om de kan ingripa i våldet. Nödvärnsrätten kan ge möjlighet till detta, men till exempel hör rätten att hålla fast en elev vanligtvis endast till läraren, konstaterar Aksberg.

Jag har känt mig trygg och att jag tillhör personalen sedan jag började här.

Introduktionen är en kritisk del av arbetssäkerheten, men den tydliggör också ansvarsområdena. Skolgångshandledare Niina Somero arbetar på Havukosken koulu, men hennes arbetsgivare är personalserviceföretaget Seure.

Somero har fått säkerhetsintroduktion på Havukosken koulu, på samma sätt som varje ny arbetstagare genast introduceras i skolans säkerhetsrutiner.

– Jag har känt mig trygg och att jag tillhör personalen sedan jag började här, även om min lön betalas av Seure och inte av Vanda stad. Här är vi alla Havis-folk och man skiljer inte åt oss på något sätt, säger hon.

Tillsammans gjorde vi en skyddsrond, då jag fick veta var till exempel handbrandsläckarna finns.

På sin första arbetsdag fick Somero läsa säkerhetspärmen med omfattande information och råd, och samma information finns även i elektroniskt format.

– Dessutom fick jag en steg-för-steg-introduktion i säkerhetsfrågor av medlemmar i säkerhetsteamet. Tillsammans gjorde vi en skyddsrond, då jag fick veta var till exempel handbrandsläckarna finns, minns Somero.

Alla arbetstagare som kommer till skolan får samma introduktion – oavsett vem som betalar lönen, och till exempel upprepas skyddsronderna regelbundet.

Lue uusin digi-lehti

Tilaa uutiskirje

Jätä palautetta

Osoitemuutos