Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.
Dessa cookies hjälper oss att mäta och optimera vår marknadsföring.
Cookies för inställningar låter en webbplats komma ihåg information som ändrar hur webbplatsen fungerar eller visas. Detta kan t.ex. vara föredraget språk eller regionen du befinner dig i.
För att förbättra vår hemsida samlar vi anonym information som är till för statistikföring och analyser. Med hjälp av dessa cookies kan vi t.ex föja med hur många besökare sidan har eller hur länge de stannat på sidan. Detta hjälper oss att skapa en bättre användarupplevelse.
Dessa cookies är nödvändiga för att sidan skall fungera korrekt.
Generativa AI-applikationer är fortfarande något mycket nytt i arbetslivet, men i synnerhet inom expertbranscher blir det allt vanligare att använda dem, säger professor Atte Oksanen.
“De senaste åren har AI-applikationer som är enkla för användarna utvecklats med jättekliv.
Förändringen har skett snabbt och utvecklingen har varit svindlande – vi lever just nu i en mycket intressant AI-brytningstid. Till exempel Google Gemini, OpenAI ChatGPT och Microsofts Copilot kommer hela tiden med nya versioner.
Användningen av olika text-, ljud- och bildgeneratorer har blivit vanligare eftersom de fungerar enkelt och lätt. Dessutom har det kommit olika AI-assistenter för att underlätta arbetet, till exempel Googles NotebookLM.
Mest avänds AI-applikationer inom expertområden som IT, programmering, marknadsföring, kommunikations- och mediesektorn samt vetenskap och forskning.
Även om användningen av artificiell intelligens intresserar arbetstagarna är det egentliga mångsidiga unyttjandet av AI fortfarande litet. Cirka 60 procent av arbetstagarna har provat till exempel ChatGPT eller Copilot, men bara knappt en fjärdedel av dem använder AI-applikationer regelbundet. Å andra sidan finns det många som ännu inte ens har testat applikationerna.
Artificiell intelligens medför visserligen inte fördelar i alla branscher. Mest avänds AI-applikationer inom expertområden som IT, programmering, marknadsföring, kommunikations- och mediesektorn samt vetenskap och forskning. Högre tjänstemän, män och unga använder dem mest.
Dessa saker lyftes fram i vår undersökning Tekoälymurros työelämässä (AI-omvälvningen i arbetslivet), där vi frågade finländska arbetstagare inom olika branscher om hur artificiell intelligens används på arbetsplatserna.
Artificiell intelligens kan frigöra arbetstagarnas tid från mekaniskt arbete till innovation och utveckling.
Om AI-applikationer används på ett ansvarsfullt sätt erbjuder de många möjligheter att höja produktiviteten i arbetet och delvis även kvaliteten på arbetet.
Som bäst är applikationerna samtalspartner till experter, så länge man inte helt lägger ut sitt eget arbete till datorn. Människan måste fortfarande lära sig grundläggande saker och kunna lösa problem själv.
Artificiell intelligens kan frigöra arbetstagarnas tid från mekaniskt arbete till innovation och utveckling. Rutinfunktioner kan göras snabbare och man har tid att utveckla nya saker.”
Det har gått fem år sedan coronapandemin bröt ut. Under epidemin ökade distansarbetet avsevärt för att begränsa smittspridningen, men nu har vi så småningom återgått till det normala. Men vad är normalt idag?