Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.
Det talas mycket om distansarbete, men det bör genast konstateras att det berör mindre än hälften av dem som arbetar. Butikskassan eller monteringsarbete inom industrin kan fortfarande inte skötas på distans. Även fordonen körs tills vidare från förarkabinen. Visserligen ökar möjligheterna till distansarbete hela tiden. Till exempel jobbar man redan på distans i vårdbranschen och i kontrollrumsarbeten.
Troligtvis kommer möjligheten till distansarbete i framtiden att bli en viktig fråga i valet av yrke och arbetsplats. Det utmanar närarbetsbranscherna att satsa alltmer på arbetstagarnas välbefinnande och på att skapa en positiv uppfattning om branschen. Utmaningen blir svårare av att konkurrensen om kunniga arbetstagare skärps i och med arbetskraftsbristen. I det här spelet har familjevänlighet, omsorg och förtroende en stor betydelse.
Även om det inte skulle vara möjligt att sköta arbetet på distans, är det möjligt att ”stajla” jobbet i alla arbeten. Arbetstagaren kan själv eller tillsammans med arbetskamraterna och cheferna förbättra arbetsergonomin, arbetets organisering, informationssystemens funktion och pauserna i arbetet. Nyckeln är att lära sig elasticitet och flexibilitet och ett entusiastiskt förhållningssätt sitt nya saker.
Vad gäller ”på distans eller på kontoret”-diskussionen ska man inte tänka på saken bara ur en parts perspektiv. Det gäller att uppmärksamma såväl arbetsgivarens som teamets och individens behov. Utöver att vi tänker om jag behöver andra, finns det också skäl att fundera på om någon annan kanske behöver mig. Dessutom är det viktigt att tänka på den sociala effekten av möten inom arbetsgemenskapen.
Ett av vår tids fenomen är att förvärvsinkomsterna består av olika arbeten och anställningsförhållanden samt en lätthet att byta arbetsplats. Å andra sidan är det inte bara dagens fenomen. I vår tidning beskrivs på ett fint sätt hur väldigt mångas arbetskarriär bestod av olika snuttjobb för 50 år sedan.
I all förändring finns det två saker som är säkra: betydelsen av ansvar betonas och människan är alltid en människa. För att citera Tommy Hellsten:
”Jag har sett vad som gör oss alla lika trots att vi alla är olika. Det är ett djupt behov av att bli sedd, hörd och mött. Det finns inom oss, och vi tar det också med oss till arbetsplatsen.”
Det har gått fem år sedan coronapandemin bröt ut. Under epidemin ökade distansarbetet avsevärt för att begränsa smittspridningen, men nu har vi så småningom återgått till det normala. Men vad är normalt idag?
En välmående arbetsgemenskap med gott ledarskap kan dra nytta av multilokalitet på många sätt, konstaterar forskaren Juha Eskelinen.
Det pratas mycket om fördelarna med distansarbete, men det finns också fördelar med kontoret.
Anställda inom industrin vill delta i krishanteringen på sin arbetsplats, berättar forskare Tiina Saari. 5K-modellen visar hur detta lyckas.
