Gemensamma arbetsplatser är idag mer regel än undantag – inte bara inom industrin, utan även inom exempelvis kontor och handel. När flera olika arbetsgivare arbetar under samma tak uppstår förutom samarbete även nya utmaningar. En sådan är arbetssäkerhet. Men det är inte bara en utmaning – det är också en möjlighet att göra saker bättre än tidigare. När alla som arbetar på en gemensam arbetsplats tar med sig sin egen expertis, erfarenhet och sitt engagemang uppstår en helhet som är större än summan av delarna.
I bästa fall fungerar en gemensam arbetsplats som ett exempel på hur säkerhet uppstår genom att man gör saker tillsammans, har öppen kommunikation och förtroende.
Vem ansvarar för introduktionen? Vem ger vägledning? Vem tar ansvar om något händer? Det viktiga är inte vilket företags arbetstagare som råkar ut för olyckan. Det viktiga är att sörja för alla anställdas säkerhet så att inga skador inträffar. I bästa fall fungerar en gemensam arbetsplats som ett exempel på hur säkerhet uppstår genom att man gör saker tillsammans, har öppen kommunikation och förtroende. Tydliga spelregler, introduktion, observation av risker och låg tröskel för att ingripa i dem är sätt att visa att allas säkerhet är viktig. En kultur av omtanke uppstår. Det visar att varje anställd är värdefull, oavsett i vems namn lönespecifikationen görs.
Företag som på en gemensam arbetsplats tar säkerhet på allvar lockar också talanger som vill utföra sitt arbete på ett korrekt och säkert sätt.
Vi har redan flera företag, arbetsplatser och organisationer där säkerhet verkligen är en gemensam angelägenhet. De visar att när kulturen är i ordning så får man också resultat; färre olyckor, mer förtroende, bättre vi-anda och starkare arbetsmotivation. Även om arbetarskyddslagen föreskriver om en miniminivå för säkerheten, handlar arbetarskyddet i första hand om anseende, moral och konkurrenskraft. Företag som på en gemensam arbetsplats tar säkerhet på allvar lockar också talanger som vill utföra sitt arbete på ett korrekt och säkert sätt.
En gemensam arbetsplats kräver gemensamt ansvar – men det möjliggör också gemensam framgång. Låt oss lyckas tillsammans med Telmas exempel!
Lisää luettava
-
-
Pakilan seurakunta ja yhteinen dialoginen johtaminen
Kirkon toimintaympäristön nopeat muutokset ovat osin päässeet yllättämään seurakunnat ja pakottaneet ne arvioimaan toimintatapojaan. Esimerkiksi pääkaupunkiseudulla asuvien ihmisten arvomaailma poikkeaa osin huomattavasti muista suomalaisista. Seurakuntien henkilöstö on kokenut muutoshaasteen vaativana. Helsinkiläisessä Pakilan seurakunnassa on tartuttu härkää sarvista kehittämällä toimintaa dialogisen johtamisen pohjalta. Hankkeen aikana seurakunnassa rakennetaan kehittämismalli, jonka avulla opetellaan muotoilemaan kirkon tarjoamat palvelut sellaisiksi,…
-
Työtuomioistuin
VÄITE: Johtamista voi oppia, vaikka henkilöllä ei olisi siihen luontaisia taipumuksia. KYLLÄ: Monet johtamisen osa-alueet, kuten vuorovaikutustaidot, ovat tutkimusten mukaan opittavia ja opetettavissa olevia taitoja eivätkä ihmisen ominaisuuksia. Uusimman tutkimuksemme perusteella niitä voidaan oppia esimerkiksi innovatiivisten oppimismenetelmien avulla. Taitoja ei kuitenkaan voi oppia luennoilla, vaan kokemuksellisten ja aktivoivien menetelmien kautta. Persoonallisuushäiriöt, kuten narsismi, ovat harvinaisia.
-
Työuraeläke raskaan työuran jälkeen
Työmarkkinajärjestöt sopivat viime syksynä työuraeläkkeestä, joka antaisi 63 vuotta täyttäneelle mahdollisuuden jäädä eläkkeelle ennen vanhuuseläkeikää, jos hän on tehnyt vähintään 38 vuotta raskasta työtä. Uraan lasketaan myös enintään kolme vuotta äitiys-, isyys- ja vanhempainvapaata. Työuraeläkkeen myöntäminen edellyttäisi, että pitkä ja raskas työura on heikentänyt pysyvästi hakijan edellytyksiä jatkaa työssä, mutta täyden työkyvyttömyyseläkkeen kriteerit eivät täyty.
