Käytämme evästeitä tarjotaksemme paremman käyttökokemuksen ja henkilökohtaista palvelua. Suostumalla evästeiden käyttöön voimme kehittää entistä parempaa palvelua ja tarjota sinulle kiinnostavaa sisältöä. Sinulla on hallinta evästeasetuksistasi, ja voit muuttaa niitä milloin tahansa. Lue lisää evästeistämme.
Nämä evästeet ovat välttämättömiä, jotta verkkosivumme toimisi oikein, esimerkiksi suojaustoiminnot tai evästeiden suostumusasetukset.
Mieltymysevästeiden avulla sivusto tallentaa tietoja, jotka muuttavat sivuston käyttäytymistä ja ulkonäköä, kuten kielivalintoja tai käyttäjän sijainteja.
Parantaaksemme verkkosivuamme keräämme nimettömästi tietoja tilastollisiin ja analyyttisiin tarkoituksiin. Näiden evästeiden avulla voimme esimerkiksi seurata verkkosivumme tiettyjen sivujen käyntien määrää tai kestoa, mikä auttaa meitä optimoimaan käyttäjäkokemusta.
Nämä evästeet auttavat meitä mittaamaan ja optimoimaan markkinointitoimiamme.
Social resiliens innebär förmågan att klara av även svåra situationer tillsammans, hitta lösningar tillsammans och bygga upp en arbetsgemenskap där alla känner att de är en del av något, berättar arbetshandledare Krisse Lipponen.
Resiliensen syns i hur väl vi klarar av utmaningar i vardagen. Den baserar sig på hur vi behandlar varandra och hur meningsfullt vi upplever att vårt arbete är.
Resiliensen stärks och utvecklas i en omtänksam verksamhetskultur och blomstrar särskilt i de gemenskaper där människor uppmuntras att dela med sig av erfarenheter och stödja varandra.
– Att bry sig börjar med små saker, som att hälsa god morgon, fråga hur andra har det, tacka och visa uppskattning, säger arbetshandledare Krisse Lipponen.
Vi måste våga fråga hur arbetskamrater har det om de verkar må dåligt.
Arbetstagarens välbefinnande i arbetsgemenskapen bygger på att hen upplever sig själv och sitt arbete som meningsfullt och känner att hen tillhör en grupp.
– Saker som känns minimala har enorm betydelse. Ett tack från en kund eller kollega, en inbjudan till en kopp kaffe eller att någon ber om råd är små gester som stärker resiliensen. De ger en känsla av att ”det jag gör har betydelse och jag gör skillnad”.
För att bygga upp social resiliens behövs små gärningar i vardagen, en uppmuntrande atmosfär och en öppen diskussionskultur. Och att bry sig.
– Vi måste våga fråga hur arbetskamrater har det om de verkar må dåligt. Det viktigaste är att vi visar varandra omtanke, säger Lipponen.
Arbetstagaren måste ha tillåtelse att be om hjälp och erkänna att hen inte klarar sig ensam.
Dessutom är ledningens förmåga att stå emot kriser och uppmuntra även i svåra stunder resurser som avspeglas direkt på arbetstagarna.
– Arbetstagaren måste ha tillåtelse att be om hjälp och erkänna att hen inte klarar sig ensam. Om en uppgift är för belastande är det bra att få stöd, coachning eller handledning för att organisera arbetet.
Eftersom social resiliens kräver kontakt med andra, gör arbetsgivaren klokt i att möjliggöra interaktionsrelationer mellan arbetstagare genom att skapa situationer och rum för att möta kollegor.
Distansarbete kan medföra utmaningar eftersom det minskar den naturliga interaktionen ansikte mot ansikte.
– Distansarbete kräver allt större ansträngning av cheferna, till exempel att ordna gemensamma och genuina möten, säger Lipponen.
Tv-regissören Tuomas Milonoff blev utbränd trots att han älskade sitt arbete. Han säger att det är svårt att själv känna igen tecknen på utmattning. Därför kan arbetsgemenskapen spela en avgörande roll för att börja återhämtningen. Kreativiteten har återvänt till tv-regissören Tuomas ”Tunna” Milonoffs liv. – Den kreativa processen är det finaste med mitt jobb, säger
I Sodankylä mår personalen bra och blir inte utmattad i sitt arbete. Vi måste kunna anpassa uppgifterna efter människorna, inte tvärtom, säger kommundirektör Jari Rantapelkonen. ”När man har en bra anda på arbetsplatsen orkar alla bättre och lider inte av utbrändhet. Det är en helt grundläggande sak. Därför är jag särskilt glad över att Sodankylä
Utbrändhet kan inte lösas med enskilda knep, utan med långsiktigt ledarskap, en öppen diskussionskultur och att alla bär sitt eget ansvar, säger Sari Vainikkala, chef för arbetshälsa på ISS. ISS Palvelut är ett företag med cirka 7 400 anställda som erbjuder tjänster inom olika branscher, från städning till fastighetsunderhåll och restaurangtjänster till säkerhet. – Sjukdomar i
Arbetet är en viktig resurs för oss. Utöver utkomsten ger det rytm, mening, gemenskap och möjligheter till lärande och utveckling i vardagen. Ändå syns det allt oftare en oro för arbetslivets belastning och ökande utbrändhetssiffror i nyheterna. Hur kan dessa två verkligheter existera samtidigt? Enligt forskare är utbrändhet kopplat till arbetsmiljön och arbetets innehåll. Otydliga