Käytämme evästeitä tarjotaksemme paremman käyttökokemuksen ja henkilökohtaista palvelua. Suostumalla evästeiden käyttöön voimme kehittää entistä parempaa palvelua ja tarjota sinulle kiinnostavaa sisältöä. Sinulla on hallinta evästeasetuksistasi, ja voit muuttaa niitä milloin tahansa. Lue lisää evästeistämme.
Nämä evästeet ovat välttämättömiä, jotta verkkosivumme toimisi oikein, esimerkiksi suojaustoiminnot tai evästeiden suostumusasetukset.
Mieltymysevästeiden avulla sivusto tallentaa tietoja, jotka muuttavat sivuston käyttäytymistä ja ulkonäköä, kuten kielivalintoja tai käyttäjän sijainteja.
Parantaaksemme verkkosivuamme keräämme nimettömästi tietoja tilastollisiin ja analyyttisiin tarkoituksiin. Näiden evästeiden avulla voimme esimerkiksi seurata verkkosivumme tiettyjen sivujen käyntien määrää tai kestoa, mikä auttaa meitä optimoimaan käyttäjäkokemusta.
Nämä evästeet auttavat meitä mittaamaan ja optimoimaan markkinointitoimiamme.
Arbetet är en viktig resurs för oss. Utöver utkomsten ger det rytm, mening, gemenskap och möjligheter till lärande och utveckling i vardagen. Ändå syns det allt oftare en oro för arbetslivets belastning och ökande utbrändhetssiffror i nyheterna. Hur kan dessa två verkligheter existera samtidigt?
Enligt forskare är utbrändhet kopplat till arbetsmiljön och arbetets innehåll. Otydliga arbetsroller och arbetets fragmentering försvagar arbetshälsan.
Arbetet är dock inte enbart belastande. Det kan vara inspirerande och utvecklande. Det är förknippat med många positiva aspekter, alltså resurser.
När arbetet, processerna eller arbetsmiljön förändras måste även förväntningarna uppdateras.
Resurser i arbetet, såsom meningsfullhet, tydliga roller och bra ledarskap, ökar välbefinnandet och skyddar mot skadliga belastningsfaktorer.
Särskilt unga anställda i början av sin karriär drar nytta av tydliga roller och ansvarsområden. Det är viktigt att diskutera arbetsrelaterade förväntningar under hela karriären, inte bara i samband med rekrytering. När arbetet, processerna eller arbetsmiljön förändras måste även förväntningarna uppdateras. Alla ska veta vad som förväntas av dem.
Det är viktigt att vi också identifierar varje medarbetares styrkor och gör det möjligt att använda dem i arbetet. Ledarskapet spelar en central roll i detta.
En liten men betydelsefull vardagsgärning kan helt enkelt vara att fråga en arbetskamrat hur han eller hon mår.
Sari Vainikkala, arbetshälsodirektör på ISS Palvelut, uppmanar (s. 25) oss att synliggöra det goda arbetslivet. Detta är en utmärkt utgångspunkt. När vi stärker arbetets resurser och söker fungerande lösningar skapar vi ett arbetsliv som stöder individernas välbefinnande och hela arbetsgemenskapen.
En liten men betydelsefull vardagsgärning kan helt enkelt vara att fråga en arbetskamrat hur han eller hon mår.
På arbetsplatsnivå ska man i tillräckligt hög grad kunna identifiera vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. I den här Telma-tidningen lyfter vi fram goda exempel på arbetsplatser där man har insett att de bästa lösningarna skapas i samarbete. En kommundirektörs, en arbetshälsodirektörs och en arbetshandledares åsikter belyser hur man bygger upp ett gott arbetsliv. Dessutom får vi ta del av tankarna hos en person som upplevt utbrändhet.
När arbetsgemenskapen tillsammans granskar vad som fungerar och vad som kan göras annorlunda, uppstår insikter som bär långt.
Tv-regissören Tuomas Milonoff blev utbränd trots att han älskade sitt arbete. Han säger att det är svårt att själv känna igen tecknen på utmattning. Därför kan arbetsgemenskapen spela en avgörande roll för att börja återhämtningen. Kreativiteten har återvänt till tv-regissören Tuomas ”Tunna” Milonoffs liv. – Den kreativa processen är det finaste med mitt jobb, säger
Social resiliens innebär förmågan att klara av även svåra situationer tillsammans, hitta lösningar tillsammans och bygga upp en arbetsgemenskap där alla känner att de är en del av något, berättar arbetshandledare Krisse Lipponen. Resiliensen syns i hur väl vi klarar av utmaningar i vardagen. Den baserar sig på hur vi behandlar varandra och hur meningsfullt
I Sodankylä mår personalen bra och blir inte utmattad i sitt arbete. Vi måste kunna anpassa uppgifterna efter människorna, inte tvärtom, säger kommundirektör Jari Rantapelkonen. ”När man har en bra anda på arbetsplatsen orkar alla bättre och lider inte av utbrändhet. Det är en helt grundläggande sak. Därför är jag särskilt glad över att Sodankylä
Utbrändhet kan inte lösas med enskilda knep, utan med långsiktigt ledarskap, en öppen diskussionskultur och att alla bär sitt eget ansvar, säger Sari Vainikkala, chef för arbetshälsa på ISS. ISS Palvelut är ett företag med cirka 7 400 anställda som erbjuder tjänster inom olika branscher, från städning till fastighetsunderhåll och restaurangtjänster till säkerhet. – Sjukdomar i