Käytämme evästeitä tarjotaksemme paremman käyttökokemuksen ja henkilökohtaista palvelua. Suostumalla evästeiden käyttöön voimme kehittää entistä parempaa palvelua ja tarjota sinulle kiinnostavaa sisältöä. Sinulla on hallinta evästeasetuksistasi, ja voit muuttaa niitä milloin tahansa. Lue lisää evästeistämme.
Arbetet är en viktig resurs för oss. Utöver utkomsten ger det rytm, mening, gemenskap och möjligheter till lärande och utveckling i vardagen. Ändå syns det allt oftare en oro för arbetslivets belastning och ökande utbrändhetssiffror i nyheterna. Hur kan dessa två verkligheter existera samtidigt?
Enligt forskare är utbrändhet kopplat till arbetsmiljön och arbetets innehåll. Otydliga arbetsroller och arbetets fragmentering försvagar arbetshälsan.
Arbetet är dock inte enbart belastande. Det kan vara inspirerande och utvecklande. Det är förknippat med många positiva aspekter, alltså resurser.
När arbetet, processerna eller arbetsmiljön förändras måste även förväntningarna uppdateras.
Resurser i arbetet, såsom meningsfullhet, tydliga roller och bra ledarskap, ökar välbefinnandet och skyddar mot skadliga belastningsfaktorer.
Särskilt unga anställda i början av sin karriär drar nytta av tydliga roller och ansvarsområden. Det är viktigt att diskutera arbetsrelaterade förväntningar under hela karriären, inte bara i samband med rekrytering. När arbetet, processerna eller arbetsmiljön förändras måste även förväntningarna uppdateras. Alla ska veta vad som förväntas av dem.
Det är viktigt att vi också identifierar varje medarbetares styrkor och gör det möjligt att använda dem i arbetet. Ledarskapet spelar en central roll i detta.
En liten men betydelsefull vardagsgärning kan helt enkelt vara att fråga en arbetskamrat hur han eller hon mår.
Sari Vainikkala, arbetshälsodirektör på ISS Palvelut, uppmanar (s. 25) oss att synliggöra det goda arbetslivet. Detta är en utmärkt utgångspunkt. När vi stärker arbetets resurser och söker fungerande lösningar skapar vi ett arbetsliv som stöder individernas välbefinnande och hela arbetsgemenskapen.
En liten men betydelsefull vardagsgärning kan helt enkelt vara att fråga en arbetskamrat hur han eller hon mår.
På arbetsplatsnivå ska man i tillräckligt hög grad kunna identifiera vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. I den här Telma-tidningen lyfter vi fram goda exempel på arbetsplatser där man har insett att de bästa lösningarna skapas i samarbete. En kommundirektörs, en arbetshälsodirektörs och en arbetshandledares åsikter belyser hur man bygger upp ett gott arbetsliv. Dessutom får vi ta del av tankarna hos en person som upplevt utbrändhet.
När arbetsgemenskapen tillsammans granskar vad som fungerar och vad som kan göras annorlunda, uppstår insikter som bär långt.
Vi önskar dig insiktsfulla lässtunder!
Vi talar mycket och överallt om arbetet – i media, på sociala medier, på arbetsplatsen och hemma. Håller vi en lösningsorienterad ton som framhäver styrkor eller ondgör vi oss bara över bristerna? Arbete är ett av våra viktigaste dagliga samtalsämnen. Om arbetet talas på många sätt, av många anledningar, med många människor och i många
En ung medarbetare kan uppmuntras i vardagens små möten, i konstruktiv respons och genom genuin uppskattning. En trygg atmosfär ger också möjlighet till kritisk respons och yrkesmässig utveckling, säger Henna Heinilä, överlärare på Haaga-Helia. En uppmuntrande dialog bygger förtroende och hjälper till att engagera den unga medarbetaren på arbetsplatsen. – Positiva känsloupplevelser stödjer skapandet av
Enligt Anna Wäck föds en framgångsrik arbetslivsdialog av öppenhet, lyssnande och mod att lyfta fram glädjeämnen och framgångar. Anna Wäck leder Sitowise Groups IT-serviceorganisation i Finland, Sverige och Portugal. Förra året utsågs hon till Årets unga ledare. Wäck berättar med vilka medel man kan föra organisationen mot framgång med rätt slags dialog även mitt under
I alltför många arbetsgemenskaper är tystnad fortfarande det vanligaste sättet att lösa problem. Man håller tyst om svåra saker eftersom man inte vill kränka, belasta eller visa sin egen okunnighet. Det urgamla talesättet ”tala är silver, men tiga är guld” verkar ha rotat sig onödigt hårt i finländarnas sinne. I det här fallet stämmer talesättet
