På svenska

30.11.2021

”Pandemin utmanade den psykologiska tryggheten”

Begreppet psykologisk trygghet är relativt nytt inom det finska gränsbevakningsväsendet, men det finns fler och fler behov av öppen interaktion i arbetsgemenskapen i dagens läge, säger överstelöjtnant Juha Kivelä.

Gränsbevakningsväsendet är en militärt organiserad linjeorganisation, vilket kan låta styvt avvisande. Så är det nödvändigtvis inte. Dagens krav på öppen interaktion lär ständigt våra chefer och arbetsenheter att ta hänsyn till de anställdas tankar och åsikter.

Cheferna vid gränsbevakningen är i nyckelrollen när det gäller att skapa en öppen atmosfär. Att utveckla dialogen är en del av ledarskap och kompetens. Hur dialogen fungerar i arbetsgemenskapen är starkt knuten till hur öppet chefen förhåller sig mot arbetsgemenskapens idéer.

Att förbereda ärenden kräver en öppen diskussion.

Idag krävs också transparens i vår verksamhet. Att förbereda ärenden kräver en öppen diskussion, även om det är ledningen i linjeorganisationen som fattar de slutliga besluten.

Psykologisk trygghet är inte ett särskilt bekant begrepp i vår organisation. När jag frågade kollegorna om det fick jag varierande svar. Till exempel vikten av att bry sig, det vill säga att den enskilde skulle uppleva att organisationen bryr sig om arbetsgemenskapens välmående.

Inverkan av ett externt hot på den psykiska tryggheten identifierades också i säkerhetsorganisationen. Till exempel utgör riktade trakasserier, som just nu varit på tapeten en hel del, ett hot mot den psykologiska känslan av trygghet. När det gäller riktade trakasserier utsätts en myndighet eller annan person i framträdande ställning för hot. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att den anställda känner sig trygg i sin arbetsmiljö.

Eftersom Gränsbevakningsväsendet är en säkerhetsmyndighet är det klart att organisationen också är utsatt för det yttre hot som beskrivs ovan. Det är förstås omöjligt att förbereda sig för allt, men ett av de viktigaste sätten för en arbetsgivare är att ta hand om personalens kompetens och rätt utrustning. Vi har även utbildat personal till olika arbetsenheter för att ta hand om uppföljningen efter potentiella hotsituationer.

Tydlig och konsekvent kommunikation  hjälpte att hantera situationen.

Coronatiden visade att vår organisation är väl och snabbt förberedd för förändringar. Pandemin utmanade den psykologiska tryggheten i arbetsgemenskapen när situationer och krav förändrades till och med dagligen. Förutom smittorisken utmanades vår organisation av fokusförskjutningen från Helsingfors-Vanda och östra gränsen till västra och norra Finland. Ungefär hälften av personerna på fältet flyttade till att arbeta långt från sin egen arbetsenhet.

Det är klart att förändringen orsakade osäkerhet hos de anställda, eftersom den normala rytmen förändrades både på jobbet och på fritiden. Även i den här situationen betonades öppenheten i arbetsgemenskapen. Tydlig och konsekvent kommunikation och tillräcklig medvetenhet hjälpte att hantera situationen, både för individen och för organisationen.”

 

Läs mera:

Lärare: ”Jag kan lyfta fram utmaningar i arbetet och känna mig trygg att göra det”

Infrastrukturbygge: ”Attityderna har förändrats mycket”

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.