“Attityderna har förändrats mycket”

”När jag besöker byggplatserna märker jag att vissa pratar mycket och vissa är mer i lyssnarpositionen.

Arbetsledningen har ett stort inflytande på hur fritt saker kan diskuteras på arbetsplatsmöten och på arbetsplatsen i allmänhet. Vissa chefer jobbar fortfarande lite gammalmodigt och kommunicerar ensidigt om att hantera och föra saker framåt, medan en del involverar de anställda och pratar med dem.

Byggplatsens geografiska läge påverkar också i hur mycket det diskuteras.

Byggplatsens geografiska läge påverkar också i hur mycket det diskuteras, då det till exempel på möten i Savolax brukar höras ett sorl av röster och det framkommer också lättsam diskussion i Lappland, men på andra håll verkar det råda en tystare talkultur. Talmängden säger dock inte nödvändigtvis hur fritt de anställda känner att de kan uttrycka sina egna idéer, men det säger i alla fall något.

I vår koncerns utbildningar uppmuntras cheferna och ledningen till att skapa en öppen diskussionskultur. Attityderna har förändrats mycket under ett par årtionden, eftersom tidigare dikterade ledningen vad som skulle göras och de anställda gjorde så.

Efter 2000-talets början började byggföretagen involvera de anställda i diskussionen, särskilt när man planerade krångliga och farliga arbetsprocesser. Att man inte skulle lyssna på de anställda känns i dagens läge till och med främmande, eftersom genom att lyssna på allas erfarenheter kommer slutresultatet att bli kvalitativt och säkert.

Skuldbeläggning leder inte till någonting.

Fel och misstag är en del av det mänskliga arbetet och de gås igenom på gemensamma möten. Skuldbeläggning leder inte till någonting, men man ska kunna lära sig av misstag och rätta till orsakerna som lett till att de gjorts. För att misstag ska komma fram i ett tidigt skede bör de kunna rapporteras utan rädsla – en öppen diskussion hjälper att utrota misslyckanden. Det är mänskligt att göra misstag, men de borde inte få upprepas hela tiden.

Byggbranschen är en av de hårdast reglerade branscherna, eftersom allt sker utifrån kontrakt och exakta planer. Lagstiftning och abonnentanvisningar inverkar också mycket på hur man arbetar. Det är huvudentreprenörens ansvar att orientera varje anställd och arbetsvägledning behövs fortfarande i de olika skeden av arbetet. Säkerhetsföreskrifter är absoluta på byggplatser och de lämnar inte mycket utrymme för diskussion.

Strikta tidtabeller i Finland bidrar inte till att förbättra samtalskulturen. Men någonstans måste tiden hittas, för utan diskussion gör man lättare misstag och dålig kvalitet, vilket i sin tur orsakar mer brådska.

När ett gemensamt språk fattas ökar risken för problem.

Byggbranschen är mycket internationell, framför allt inom byggsektorn, men vi har även personer inom infrastruktursektorn från till exempel de baltiska länderna, Polen och Ukraina. När ett gemensamt språk fattas ökar risken för problem. Även om arbetsfrågorna var klara, lider den fria interaktionen på grund av språkbarriären.

Vanligtvis finns det någon på byggplatsen som kan ett gemensamt språk, men ändå är en trasig telefon-effekt möjlig. Långa underleverantörskedjor kan också försvåra diskussionen. Inom infrastruktursektorn accepterar vi dock inte långa underleverantörskedjor, eftersom ansvaret suddas ut och interaktionen försvåras.”

Läs mera:

Gränsbevakningsväsendet: ”Pandemin utmanade den psykologiska tryggheten”

Lärare: “Jag kan lyfta fram utmaningar i arbetet och känna mig trygg att göra det”