På svenska

13.09.2021

Nya vindar i arbetslivet under coronatiden

Under coronapandemin har arbetsplatserna skapat ett nytt slags säkerhetstänkande som gärna skulle få fortsätta också i livet efter restriktionerna.

Coronatiden har påverkat olika branscher och anställda på olika sätt. Något som är gemensamt för alla är dock att riskhanteringen blivit mer synlig än tidigare på arbetsplatserna. Betydelsen av hälsa och säkerhet har ökat inom alla arbeten, inte bara i traditionella branscher som till exempel industrin eller vårdsektorn.

– På högriskarbetsplatsr har säkerhetsaspekterna alltid varit närvarande, men i en kontorsarbetsbetonad sakkunnigorganisation har hälsa och säkerhet kanske bara nämnts i något av företagets arbetarskyddsprogram. Nu har hälsan blivit nästan högsta prioritet i alla företag och arbetarskyddets betydelse har ökat, säger Päivi Rauramo, sakkunnig på Arbetarskyddscentralen.

Alla har inte kunnat stanna hemma och jobba, trots att distansarbete ökade med 60–80 procent under det senaste året. Vid närarbete har coronarisken hanterats med hjälp av avstånd, handhygien samt munskydd, men också genom att undvika sociala kontakter och differentiera det arbete som utförs på arbetsplatsen.

– Det har talats mycket om ensamheten vid distansarbete, men också den ökade mängden ensamarbete vid närarbete och den mentala och även fysiska belastning som detta medför samt riskbedömningen avseende ensamarbete överlag glöms ibland bort i den offentliga debatten. Det bör också beaktas när coronatidens konsekvenser bedöms och lösningar diskuteras, påpekar arbetssäkerhetsdirektör Tommi Alanko på Arbetshälsoinstitutet.

Det vore bra att hålla fast vid dessa goda rutiner också efter coronatiden.

Coronariskerna har hanterats på olika sätt i olika branscher, men enligt Alankos syn har man på alla ställen försökt handla efter bästa förmåga och nått goda resultat. Det har framkommit utmaningar i till exempel byggbranschen, där det rör sig mycket människor, och i vårdbranschen, som på grund av branschens kritiska karaktär har tvingat människor jobba väldigt mycket under hård press. Välfungerande, säkra lösningar har dock kunnat utvecklas för krävande situationer.

Arbetsgivarna har oftast lyckats med att sköta hanteringen av coronariskerna, och det vore bra att hålla fast vid dessa goda rutiner också efter coronatiden. Betydelsen av ordning, renhet och hygien understryks.

– Det vore bra att tillämpa de hygienrutiner som man nu tillägnat sig också i framtiden för att de anställda ska vara friska och årliga influensor och andra smittsamma sjukdomar inte tvingar människor att bli sjuklediga. Det återstår att se hur det går med till exempel att skaka hand, säger Rauramo.

 

Rauramo har haft fullt upp under coronatiden, eftersom hon utbildar företag i frågor som rör distansarbete. Under de senaste månaderna har utbildningsmaterial och föreläsningar som hon utvecklat varit tydligt mer efterfrågade än tidigare.

Distansarbete började öka i popularitet redan före coronan, men under pandemin jobbade majoriteten av de sakkunniga som utför kontorsarbete i regel hemifrån.

– Erfarenheten med distansarbete har varit bra för dem som inte tidigare fått möjlighet att distansarbeta, och många företag har upplevt ett positivt uppvaknande. I fortsättningen öppnas en stor möjlighet i arbetslivet att kombinera distansarbete med närarbete och förena fördelarna med båda, säger Rauramo.

Efter förvirringen i början har också arbetshälsan blivit bättre hos många.

Enligt Rauramo har tillägnandet av verksamhetssätten inom distansarbete gett människor möjlighet att hitta en bättre balans mellan arbete och privatliv. Det har också öppnats möjligheter till utveckling och framgångar i arbetet. Efter förvirringen i början har också arbetshälsan blivit bättre hos många.

– Människor upplever att de åstadkommer saker då de kan planera sina arbetsdagar friare och det inte går åt tid till arbetsresor. Det uppstår inte nödvändigtvis så många avbrott i distansarbete som på arbetsplatsen, och samtidigt blir det möjligt att lära sig nya saker, eftersom ron att koncentrera sig lämnar utrymme för nya insikter samt att börja använda och öva på nya digitala redskap.

 

Det har tagits stora digitala kliv i arbetslivet under det gångna året just på grund av att distansarbete blivit vanligare. Sammanträden, sammankomster, intervjuer och andra möten sköts allt oftare via Teams eller andra motsvarande digitala plattformar.

Då arbetsresor uteblivit för allt fler människor, har statistiken över olycksfall under arbetsresor också snyggats till, och arbete hemma har inte lett till fysiska olyckor på samma sätt som på arbetsplatserna.

Företagshälsovårdens distansmottagningar, ergonomikartläggningar och nätmöten med arbetarskyddsfullmäktige har trätt in i bilden och krävt en ny slags atmosfär av förtroende och öppenhet: för alla känns det inte naturligt att diskutera personliga frågor vid datorskärmen, men för somliga är det möjligt att skapa ett tryggt utrymme för diskussion just hemma.

Rauramo berättar att de avgiftsfria verktyg som Arbetarskyddscentralen utvecklat har använts flitigt på senare tid. Till exempel kuormitusvaaka.fi en applikation som var och en kan använda för att bedöma sin belastning men också sina resurser. Med hjälp av teamarbetsboken Luottamustunti kan arbetsgemenskapen aktivt stärka förtroendet och avge konkreta förtroendelöften.

– Det är viktigt att man inte funderar över problemen, utan också identifierar och värnar om saker som är bra, betonar hon.

Fiilismittari.fi anger för cheferna hur anställda känner sig i arbetet dagligen eller varje vecka.

Det digitala bidrar med kontinuitet och frekvens i utvärderingar av välbefinnande i arbetet, eftersom enkäterna kan besvaras enkelt till exempel veckovis. Till exempel anger fiilismittari.fi för cheferna hur anställda känner sig i arbetet dagligen eller varje vecka. Det är möjligt för chefen att reagera snabbt, om mungiporna på indikatorn börjar peka neråt.

– Chefen bör hela tiden veta hur läget är. Under distansarbetstiden bör det observeras att trots det går fantastiskt för vissa och helt okej för andra, så kan somliga kämpa med stora utmaningar för sig själva, säger Rauramo.

– Det är bäst att följa upp människors arbetsresultat och välbefinnande på den nivå som behövs. Digitala indikatorer ger information, men det kan vara bra att träffa vissa människor också ansikte mot ansikte. Många har hållit promenadsammanträden eller -möten utomhus, med beaktande av avstånd och munskydd.

 

När det gäller identifieringen av faror och bedömningen av risker, som utgör grunden för arbetssäkerheten, har nya rutiner uppstått då arbetet fått en hybrudkaraktär, dvs. blivit en kombination av distans- och närarbete. Företagshälsovårdens snabbenkäter har blivit vanligare och tröskeln för att göra till exempel säkerhetsanmälningar kan ha blivit lägre under coronatiden.

Elektroniska riskbedömningsverktyg bidrar med nya möjligheter att samla in och behandla information. Det är lätt att anmäla faror digitalt och anmälningarna kan göras snabbare än på papper. Systemet finns tillgängligt för alla och det kan användas till exempel via mobiltelefonen, vilket gör det enklare.

– Elektroniska riskbedömningssystem används redan i stor utsträckning, och det vanligaste sättet är att digitalisera en pappersblankett, dvs. att innehållet är nästan det samma i både den elektroniska versionen och pappersversionen. Fördelarna för användarna är att det är lätt att svara, men nu vore det bra att utvärdera om innehållet också borde ändras med hjälp av de elektroniska möjligheterna, säger Alanko.

Att engagera hela personalen via elektroniska system kan medföra nya möjligheter och perspektiv.

– Till exempel att engagera hela personalen via elektroniska system kan medföra nya möjligheter och perspektiv på riskbedömningen på arbetsplatsen.

En ständigt föränderlig situation kräver att företagen kontinuerligt uppdaterar riskbedömningen, har fungerande metoder och ett nära samarbete med företagshälsovården, anskaffar behövlig sakkunskap, ger anvisningar, infomerar och ger introduktion.

– Det gäller också att reagera på anmälningar, dvs. att till exempel den som gjort en faroanmälan underrättas om att observationerna tas för behandling, säger Alanko.

 

Enligt Tommi Alanko har coronan höjt beredskapsnivån inom riskhantering i företagen – eller borde åtminstone ha gjort det.

– Om coronan hade kommit nu, skulle vi redan klara oss mycket bättre. Vi har lärt oss viktiga nya saker om biologiska hot, och de hjälper oss att klara oss också mot andra slags hot.

Riskbedömning innebär framförhållning, men trots det hade rätt få företag beaktat en pandemin före coronan. Alanko uppmuntrar företagen att betrakta saker och diskutera scenarier som de kan förbereda sig på utanför den egna bubblan.

– Det är bra att fundera över om det finns andra motsvarande stora risker som har identifierats men som man inte förberett sig på. Sådana kan vara till exempel risker som klimatförändringen medför, eftersom till exempel extrema väderfenomen påverkar arbetssäkerheten.

 

Läs mera:

Päijät-Sote: Tillstånd att prata och komma med lösningar tillsammans

Lojo församling: Bemötande på distans under pandemin

Lassila & Tikanoja: Noggrann städning blev den nya normen

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.