Arbetstagarens psykiska hälsa kan svikta av många anledningar. På grund av arbetsrelaterade problem eller saker utanför arbetet. Även generna inverkar. Problem med den psykiska hälsan är alltid skadliga för arbetstagaren och sänker samtidigt arbetseffektiviteten. I värsta fall leder de till sjukfrånvaro och en sjukdomsdiagnos.

Psykisk hälsa upplevs som något känsligt och som det inte är lätt att tala om för andra. Det finns dock skäl att modigt ta tag i saken. Det är viktigt att arbetsplatsen har rutiner för olika situationer, t.ex. via en modell för tidigt ingripande. Ingen får lämnas ensam. Om du märker förändringar, fråga kompisen hur han eller hon mår och om allting är bra. Oavsett om du är chef eller en annan arbetskamrat. Chefen spelar en särskilt viktig roll i detta.

Det är viktigt att vi ibland tänker på något annat än arbetet.

Arbetstagarna kan stödjas på många olika sätt och arbetet kan anpassas så att det motsvarar arbetsförmågan. För detta behövs ofta hjälp från yrkespersoner inom hälso- och sjukvård. Som tur är har vi i Finland ett fint företagshälsovårdssystem som ger stöd. Där får man enkelt olika slags hjälp – också sådan som man eventuellt inte ens känner till.

Vad vi gör på fritiden är också av stor betydelse. Alla borde ha metoder för att få utlopp för den stress som orsakas av informationsbelastning eller annan arbetspress. Det är viktigt att vi ibland tänker på något annat än arbetet. Sömnens betydelse kan inte heller understrykas för mycket.

Allt detta bidrar till att arbetsplatsen stöder den psykiska hälsan.

I augusti besökte jag kommunsektorns seminarium i Villmanstrand. Där tog man upp många grundläggande saker inom arbetshälsa: ett meningsfullt och betydelsefullt arbete, att bli sedd, respekt för den egna och andras roller och kompetens, möjlighet till självförverkligande, ett närvarande, betjänande ledarskap och öppet beslutsfattande samt respekt för gemensamma värderingar i vardagen. Allt detta bidrar till att arbetsplatsen stöder den psykiska hälsan.

Artikeln om Kalle Päätalo i denna tidning gjorde ett särskilt stort intryck på mig. Den tog mig över 40 år tillbaka i tiden, till gymnasiet, då jag läste Päätalos Koillismaa-serie och de delar av Iijoki-serien som utkommit. Denna terapi bär fortfarande. Jag tror jag ska ta med de resterande Iijoki-böckerna på läslistan.

Rauno Hanhela

Verkställande direktor, Arbetarskyddscentralen