Käytämme evästeitä tarjotaksemme paremman käyttökokemuksen ja henkilökohtaista palvelua. Suostumalla evästeiden käyttöön voimme kehittää entistä parempaa palvelua ja tarjota sinulle kiinnostavaa sisältöä. Sinulla on hallinta evästeasetuksistasi, ja voit muuttaa niitä milloin tahansa. Lue lisää evästeistämme.
Nämä evästeet ovat välttämättömiä, jotta verkkosivumme toimisi oikein, esimerkiksi suojaustoiminnot tai evästeiden suostumusasetukset.
Mieltymysevästeiden avulla sivusto tallentaa tietoja, jotka muuttavat sivuston käyttäytymistä ja ulkonäköä, kuten kielivalintoja tai käyttäjän sijainteja.
Parantaaksemme verkkosivuamme keräämme nimettömästi tietoja tilastollisiin ja analyyttisiin tarkoituksiin. Näiden evästeiden avulla voimme esimerkiksi seurata verkkosivumme tiettyjen sivujen käyntien määrää tai kestoa, mikä auttaa meitä optimoimaan käyttäjäkokemusta.
Nämä evästeet auttavat meitä mittaamaan ja optimoimaan markkinointitoimiamme.
10 x så här hjälper arbetsgivaren till att förebygga utbrändhet
Kirjoittaja: Susanna Cygnel
Utbrändhet kan inte lösas med enskilda knep, utan med långsiktigt ledarskap, en öppen diskussionskultur och att alla bär sitt eget ansvar, säger Sari Vainikkala, chef för arbetshälsa på ISS.
ISS Palvelut är ett företag med cirka 7 400 anställda som erbjuder tjänster inom olika branscher, från städning till fastighetsunderhåll och restaurangtjänster till säkerhet.
– Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro hos vår personal, men trots det har vi också systematiskt tagit tag i psykiskt välbefinnande, berättar Sari Vainikkala, direktör för arbetshälsa.
Vainikkala berättar hur man får de anställda att må bra i företaget.
1. Koppla välbefinnande i arbetet till strategin. Välbefinnande i arbetet är en del av all verksamhet och dess betydelse erkänns från och med ledningsnivån. På ISS har välbefinnande i arbetet varit ett strategiskt tema i över 15 år.
2. Kombinera välbefinnande med produktivitet. Välbefinnande i arbetet ska ses som lika viktigt som affärsresultatet. En medarbetare som mår bra är motiverad och effektiv.
3. Utnyttja egna data och verktyg. Det lönar sig att utveckla ett system för att följa upp fenomen relaterade till arbetsförmågan, som sjukfrånvaro och företagshälsovårdsuppgifter.
4. Gör psykisk hälsa till ett diskussionsämne. En öppen diskussion tar bort stigmat. På arbetsplatsen är det viktigt att skapa en atmosfär där man kan prata om psykisk belastning i tid.
5. Utbilda chefer i att upptäcka tecken på utmattning. Det är bra att ge chefer konkreta verktyg och anvisningar.
6. Ta upp frågor till diskussion i ett tidigt skede. Den mentala verksamhetsmodellen som utvecklades 2020 erbjuder en väg till tidigt stöd – det handlar inte om att vänta utan om att förutse.
7. Identifiera kompatibiliteten mellan arbete och individ. Det lönar sig för arbetsgivaren att känna till gränserna för sina anställdas ork och kompetens.
8. Stöd rehabiliteringen men kräv ansvar. Arbetsgivaren kan erbjuda hjälp och ramar, men i slutändan är det arbetstagarens ansvar att ta tag i stödet och agera för sin egen arbetsförmåga.
9. Synliggör det goda arbetslivet. ISS har tilldelats MIELI rf:s utmärkelse ”Må bra av jobbet” fem år i rad. Erkännandet utmanar till kontinuerlig utveckling.
10. Kom ihåg: arbetsplatsen fixar inte allt. Många kommer till arbetslivet när de redan är belastade. Arbetsplatsen kan inte lösa alla livssituationer, men den kan erbjuda stöd i rätt tid.
Tv-regissören Tuomas Milonoff blev utbränd trots att han älskade sitt arbete. Han säger att det är svårt att själv känna igen tecknen på utmattning. Därför kan arbetsgemenskapen spela en avgörande roll för att börja återhämtningen. Kreativiteten har återvänt till tv-regissören Tuomas ”Tunna” Milonoffs liv. – Den kreativa processen är det finaste med mitt jobb, säger
Social resiliens innebär förmågan att klara av även svåra situationer tillsammans, hitta lösningar tillsammans och bygga upp en arbetsgemenskap där alla känner att de är en del av något, berättar arbetshandledare Krisse Lipponen. Resiliensen syns i hur väl vi klarar av utmaningar i vardagen. Den baserar sig på hur vi behandlar varandra och hur meningsfullt
I Sodankylä mår personalen bra och blir inte utmattad i sitt arbete. Vi måste kunna anpassa uppgifterna efter människorna, inte tvärtom, säger kommundirektör Jari Rantapelkonen. ”När man har en bra anda på arbetsplatsen orkar alla bättre och lider inte av utbrändhet. Det är en helt grundläggande sak. Därför är jag särskilt glad över att Sodankylä
Arbetet är en viktig resurs för oss. Utöver utkomsten ger det rytm, mening, gemenskap och möjligheter till lärande och utveckling i vardagen. Ändå syns det allt oftare en oro för arbetslivets belastning och ökande utbrändhetssiffror i nyheterna. Hur kan dessa två verkligheter existera samtidigt? Enligt forskare är utbrändhet kopplat till arbetsmiljön och arbetets innehåll. Otydliga