På svenska

• 24.02.2020

Samarbete skapar välmående

Kesko –koncernen har ca 23 000 anställda, fördelat på åtta olika länder. Med tanke på personalens arbetshälsa och välmående är det därför viktigt att man har ett tydligt verksamhetskoncept. I koncernens K Well -koncept betonas det att var och en själv kan påverka sitt välbefinnande.

Våren 2019 togs K-campus, dvs Keskos nya huvudkontor, i bruk i helsingforsstadsdelen Fiskehamnen och där jobbar nu ca 1 800 K -anställda. Den stora aulan domineras av breda trappor som lockar en att sitta ner för en pratstund i trivsam miljö.

Ett syfte med byggnaden är att underlätta tvärsektoriellt branschöverskridande samarbete och samarbetet mellan enskilda individer, förklarar direktör Katriina Ahtee, som ansvarar för företagshälsovård, arbetssäkerhet och arbetshälsa inom koncernen. Till sin hjälp har hon ett professionellt team som har erfarenhet av HR-frågor och har jobbat med att utveckla arbetshälsan och bolagets krishantering.

Förmannen ansvarar för att nyanställd personal får inskolning i arbetet och koncernens rutiner.

– Förmannen följer det fastställda ”inskolningsformuläret” och berättar om olika frågor som gäller arbetshälsan och arbetssäkerheten. Vid inskolningen används en webbkurs som är skräddarsydd för respektive bransch. Keskos integrerade företags-hälsovård ger anvisningar i frågor som gäller arbetshälsa och ergonomi.

Keskos verksamhet bygger på K Code of Conduct

– Vi säkerställer att alla har samma uppfattning om principerna som styr vårt arbete. – I korthet kan man säga att vi tillämpar följande principer: Jag litar på mänskorna, anger en klar riktning, sätter mig själv på spel och agerar direkt, öppet och uppriktigt.

I K-campus är både arbetsmiljön och ergonomin på toppnivå. Automationssystemet som bygger på artificiell intelligens styr nästan trettio tekniska system i byggnaden. På så sätt ”lär sig” t ex belysningen tolka mänskornas rörelser och detta sparar energi och ökar personalens arbetshälsa.

K Well – ett koncept som stöder arbetshälsan

Arbetshälsan stöds av det så kallade K Well –konceptet.

– Konceptet återspeglar det man kan kalla en god arbetsdagsupplevelse som består av arbetstid, resor mellan arbetet och hemmet samt och fritid. Genom de val vi gör i vår vardag påverkar vi både vår egen och andras säkerhet och välbefinnande, säger Ahtee.

– Nuförtiden är gränsen mellan arbete och fritid ganska diffus och därför är det viktigt att också värna om sin fritid. K Well påminner oss om att var och en själv ansvarar för sitt välmående. Vi betonar vikten av växelverkan och samarbete, ingen ska behöva jobba helt på egen hand. Det är också viktigt att utveckla sin kompetens.

Till personalförmånerna i Finland hör ePasset som ger tillgång till motions- och kulturtjäns-ter. För att sporra personalen till motion finns det också elektroniska motionsprogram och på vissa verksamhetsställen finns det dessutom gym, organiserad pausgymnastik och motionsgrupper. För att sporra personalen till nyttomotion har K -campus 300 parkeringsplatser för cyklar och dessutom cyklar som är avsedda för gemensamt bruk.

– Föreläsningar och information om välmående ger omväxling. Vi ordnar evenemang kring temat hälsa och välmående och kompletterar med program som sträcker sig över en längre tid. Arbetstagarna kan också få hjälp av en PT som via webben eller per telefon stöder och hjälper. Eftersom arbetslivet blir allt mer hektiskt måste man också satsa mer på arbetshälsan.

– Den största utmaningen är hur man ska få informationen om alla möjligheter att nå ut till arbetstagarna.

Många knep står tillbuds

Kimmo Laine har jobbat över trettio år med HR-relaterade utvecklings- och förmansuppgifter inom Kesko –koncernen. Nu ansvarar han för de processer, åtgärder och enskilda lösningar som gäller personalens arbetsförmåga, individuella lösningar och kompetensutveckling för personer i nyckelställning.

– Den som har problem med sin arbetsförmåga kan ha nytta av den s k ”Puhutaan työ kuntoon” –modellen, som går ut på att man diskuterar för att få fason på jobbet.

Vilket lösningsalternativ som väljs beror på utmaningen. Om det är arbetsförmågan som vållar problem ber vi om ett läkarutlåtande och håller ett möte med företagsläkaren, -sköterskan, förmannen och arbetstagaren.

Arbetstagaren har rätt att ta med sig en stödperson till mötet. Tillsammans går man igenom ergonomin och arbetsredskapen för att hitta en lösning. Ibland kanske det gäller att vara flexibel och se över arbetstiden. Dessutom utreder man om arbetsuppgifterna kunde anpassas så att de bättre lämpar sig för arbetstagaren.

Till förfogande står också partiell sjukdagpenning och professionell rehabilitering, dvs arbetsprövning, träning, omskolning eller läroavtalsutbildning.

– Det sista alternativet är det s k nytt jobb –konceptet (Uusi työ) som innebär att man lägger in en öppen jobbansökan i rekryteringssystemet och HR-tjänsten kartlägger vilka alternativ det finns inom huset. Om det inte går att hitta en ny uppgift kan man anlita en samarbetspartner som ger arbetsträning och hjälper personen att hitta ett nytt jobb utanför koncernen, förklarar Laine.

Kespros kreditchef Päivi Finér är glad över att hennes team via omskolningsprogrammet förstärkts med en superduktig kille.

Jani omskolade sig för nya uppgifter

Jani började sin karriär i Keskos lager i Haxböle. Först löpte allt väl men småningom blev hans ryggproblem såpass svåra att han kontaktade företagsläkaren och blev sjukskriven. Slutligen togs magnetröntgen som visade att hans rygg inte klarar av det tunga lagerarbetet.

– Företagsläkaren rekommenderade omskolning. Jag fick veta att jag får stanna kvar i firman fastän jag omskolar mig och byter uppgifter. Företagshälsovårdarna hjälpte mig med papperskriget och jag fick en studieplats vid yrkeshögskolan där jag utbildade mig till tradenom med inriktning på företagsekonomi.

– HR-avdelningen hjälpte mig att hitta ett nytt arbete. För drygt ett år sedan började jag på ett jobb som motsvarar min utbildning. Det nya jobbet vid Kespros kreditöver-vakningsenhet känns meningsfullt, eftersom jag alltid varit intresserad av ekonomi. Vi sköter Kespros kundkonton, kontrollerar kundernas kreditvärdighet och mycket annat. Arbetet är mångsidigt och jag lär mig hela tiden något nytt. Det känns också bra att få ta ansvar. Jag följer fysioterapeutens anvisningar så ryggen hålls i skick och vållar inga problem i arbetet.

Janis förman, Kespros kreditchef Päivi Finér, är glad över att ha fått Jani som teammedlem. Finér ansvarar för Kespros kreditövervakning och kunduppgifter och har jobbat i koncernen i mer än 30 år.

– Vi har goda redskap, höj- och sänkbara arbetsbord och fina stolar. Jani klarar sig utan extra stöd i jobbet, orken främjas på samma sätt som för alla andra. Jani är superduktig i sitt jobb.

Arbetarskyddsfullmäktige som moraliskt stöd

Kespros huvudskyddsombud Kirsi-Marja Mattila har i drygt 10 års tid skött arbetarskyddet för 14 partiaffärer runt om i landet. För uppgiften använder hon fyra av arbetsveckans fem arbetsdagar. Den sista dagen jobbar hon som servicesakkunnig.

– Mitt jobb är att stå för personalperspektivet i olika arbetsgrupper. Om en arbetstagare har problem med sin arbetsförmåga blir jag ofta inkopplad redan från början. Jag företräder arbetstagarens intressen och säkerställer att hens rättigheter beaktas. Alla arbetstagare är inte medvetna om vilka alternativ det finns, men jag vet att efterlysa dem. Jag är arbetstagarens stöd och trygghet.

– Vi har klara spelregler i fråga om arbetssäkerheten och har ett nära samarbete med företagets riskmanagement. De senaste årens ansträngningar har resulterat i att det i tolv av våra affärer nu finns ett arbetarskyddsombud. På så sätt får vi snabbare information från respektive enhet. Ju förr man tar i bruk modeller som stöder arbets-förmågan och arbetshälsan desto längre kan mänskorna hållas kvar i arbetslivet.

Vi vill alla att arbetstagarna ska vara i arbetsfört skick, säger Kespros huvudskydds-ombud Kirsi-Maria Mattila. – I går lovade jag följa med en arbetstagare som inte på egen hand vågade gå till gymmet. Jag besöker gymmet en gång i veckan, säger hon.

K Sensor stöder förmännen

Förmännens nyaste verktyg kallas K Sensor och har utvecklats för att man ska kunna ingripa  i ett så tidigt skede som möjligt om någon får problem med sin arbetsförmåga, förklarar Kimmo Laine.

– Via det elektroniska systemet får förmännen frånvarouppgifterna för det egna teamet, men inte några diagnosuppgifter. I systemet ingår bland annat den tidigare beskrivna ”Puhutaan työ kuntoon”–modellen och många elektroniska blanketter allt från diskussionsprotokoll till pensionsförsäkringsbolagets beslut. Olika sammanfattningar och statistiska uppgifter hjälper då man ska ta hand om personalens arbetsförmåga.

Laine tror att K Sensor som fungerar i realtid underlättar förmansarbetet och stöder personalens arbetshälsa.

– Fastän arbetstagarna inte har tillgång till systemet profiterar de av att förmannen är uppdaterad och att problemen inte hinner hopa sig.

En arbetsmiljö som är inspirerande ger energi och inspiration, säger Katriina Ahtee och Kimmo Laine instämmer. – Vi har systematiskt utvecklat olika redskap som stöder arbetshälsan, t ex K Sensor, ett redskap som stöder koncernens knowledge management.

Företagshälsovård med låg tröskel

Nea Koso och Mari Liikanen började båda som försäljare vid K –Citymarket i Malm och har sedan avancerat till förmansuppgifter via Keskos personalfortbildning. Påhejad av sin chef genomgick Koso förmansutbildningen och är nu som drygt 50 –åring kundservicechef med ansvarar för kassorna vid K –Citymarket i Myrbacka. I jobbet ingår personalledning, planering av arbetspassen, uppföljning av kassorna och rekrytering.

– Det bästa är att man får jobba med mänskor av olika slag, de ger färg åt arbetsdagen. Jobbet har lärt mig att alla mänskor inte har samma behov. Det är också skoj att följa med hur framgång får mänskan att växa. Då jag lägger upp arbetsschemat lyssnar jag till personalens önskemål och beaktar arbetshälsan. Det är viktigt att reservera tillräckligt tid för vila. Jag försöker vara närvarande och lyssna. Mig får man gärna ta kontakt med, förklarar Koso om sina principer.

Kosos chef, Mari Liikanen, har själv genomgått både förmans- och butikschefskurserna och är nu butikschef för K-Citymarket i Myrbacka. Hon har huvudansvaret för kassaavdelningen och är förman för konsumtionsvaruavdelningens förmän. Det som motiverade henne att fortbilda sig var att hon efter att hon blivit mamma ville bli kvitt treskiftsarbetet.

– Jag hade egentligen inga planer på att jobba som förman, men min egen chef tipsade mig om denna möjlighet. Liikanen säger att företagets wellbeing -förmåner också gäller personalens fritid.

– Med ePassi kan man få massage och det uppskattas särskilt av kassapersonalen som ofta har problem med nacke och axlar. Då arbetsturerna läggs upp beaktas familjesituationen och hobbyer om möjligt.

Liikanen vet att var och en själv bär ansvar för sitt välbefinnande.

– Orken är ett mångdimensionellt fenomen som kräver att det ska vara balans mellan arbete och fritid. Vi har låg tröskel då det gäller att hänvisa folk till företagshälso-vården. Ingen fråga är för stor eller liten. Mänskorna vågar berätta hur de mår och vid behov vidtas lämpliga åtgärder. Då en försäljare fick så svåra problem med sina händer att det blev omöjligt att jobba hjälpte företagshälsovården och HR-enheten honom att hitta ett nytt jobb inom Kesko.

Vi har ett fantastiskt gäng! Om man själv råkar ha en dålig dag piggnar man ändå till här på jobbet, säger Mari Liikanen som är kundservicechef för K-Citymarket i Myrbacka. På bilden handleder hon Aleksi Sorjonen vid kassan.

Företagshälsovården är fundamentet som arbetshälsan bygger på

En av Keskos företagshälsostationer finns på K-campus. Enhetens 27 anställda utgör ett mångprofessionellt team med sju läkare tio företagshälsovårdare, psykolog, fysioterapeuter och sekreterare.

Ledande företagsläkaren Johanna Larkio har jobbat både inom offentliga sektorn och i den privata företagshälsovården. Dessutom har hon innehaft förtroendeuppdrag bl a inom HNS styrelse. Hon ansvarar för Kesko –koncernens företagshälsovård på nationell nivå och ser till att man följer enhetliga rutiner i hela landet. Många utvecklingsprojekt som gäller arbetshälsa, säkerhet och personalprojekt är en del av hennes vardag.

– Syftet med vårt arbete är att säkerställa att hela personalen har lika möjlighet till stöd för arbetsförmågan och mångprofessionell företagshälsovård. Jag uppskattar att Kesko tar hänsyn till personalens arbetshälsa och ser till att tjänsterna är lättillgängliga, säger Larkio.

– Det är viktigt att kontinuerligt förnya företagshälsovården genom att ta i bruk moderna valida och på forskningsresultat baserade rutiner. Tillsammans med wellbeing-enheten utvecklar vi också digitala redskap som personalen kan använda för att främja sin hälsa och sitt välmående.

För några år sedan gick man till företagshälsans mottagning för att få hjälp med sina krämpor. Nuförtiden satsar vi på förebyggande insatser och använder t ex smarta arbetskläder för att utreda bilmekanikernas arbetsställning, förklarar ledande företagslä-karen Johanna Larkio.

Motivation och Förebyggande verksamhet

Alla nyanställda kallas till hälsokontroll som fokuserar på rådgivning och handledning.

– Om den nyanställda har problem med hälsan gör vi upp en vårdplan och kommer överens om hur uppföljningen ska ske. På själva arbetsstället ger fysioterapeuterna närmare anvisningar om olika arbetsmetoder och ergonomi. Sedan följer de elektro-niska hälsokontrollerna med 3 eller 5 års intervall, beroende på arbetstagarens uppgifter, berättar Larkio.

Hos Kesko utförs många lagstadgade, exponeringsbaserade hälsoscreeningar. Bland annat på dem som har uppgifter där man exponeras för köld, buller eller kemikalier.

– Arbetslivet är krävande och förändras i snabb takt. Förändringarna underlättar arbe-tet men kräver att man kan ta till sig nytt och är redo för fortbildning. Detta belastar och är påfrestande och gör att det finns mycket fler arbetstagare som är partiellt arbetsföra. För dem försöker vi hitta uppgifter som passar med tanke på deras hälsotillstånd.

– Det är viktigt att man i förebyggande syfte gör en bedömning av arbetsförmågan. Vi genomför många arbetshälsoenkäter och –utredningar och följer med vilka exponeringsfaktorer som finns i arbetsmiljön. Tidigare uppfattades begreppet arbetshälsan närmast som en synonym för företagshälsovårdens mottagning som fokuserade på den enskilda arbetstagaren. Numera satsar man allt mer på hela arbetsgemenskapen. Vårt arbete är coacha, handleda, motivera och sporra, förklarar Larkio.

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.