På svenska

13.09.2022

Psykisk hälsa hör också till arbetet

Människan arbetar som sig själv, med sina egna resurser och utmaningar. Arbetsplatsen bör ta hand om arbetstagares psykiska välmående och reagera senast om arbetsförmågan blir nedsatt – helst mycket tidigare.

För de allra flesta är arbetet en viktig del av ett balanserat liv. Det erbjuder en meningsfull sysselsättning och en möjlighet att träffa andra människor. Via arbetet kan människan höra till en gemenskap och vara en del av ett socialt nätverk. Därför är det inte så konstigt att människan i snitt mår bättre i arbetslivet än utanför det.

I arbetet, precis som i det övriga livet är människan en hel individ som också kan ha bekymmer och problem, till och med sjukdomar. Arbetsförmågan är inte samma sak som hälsotillståndet. Man kan utföra åtminstone vissa arbetsuppgifter med gipsad fot eller rinnande näsa, och samma gäller också psykiska symptom: psykiska hälsoproblem förhindrar inte nödvändigtvis en att arbeta.

– En tillräckligt bra arbetsförmåga räcker till för de flesta uppgifterna. Men om arbetsförmågan av någon anledning blir nedsatt, gäller det att ta reda på vad det beror på, säger företagsläkare Tuomas Niemelä på Heltti.

Utmattningssyndrom är inte en sjukdom i diagnoskoderna.

Niemeläs huvudsakliga kundkrets är människor som utför sakkunnigarbete och som har psykiska problem. Oftast uppsöker man företagsläkaren på grund av depression eller ångest. Patienterna kan ha problem med sömnen eller vara utmattade, och dessa symptom kan vara kopplade till depression eller ångest eller ta sig uttryck som separata symptom.

– Utmattningssyndrom är inte en sjukdom i diagnoskoderna, utan ett problem som gäller hanteringen av livssituationen. Om man inte ingriper i utmattningen, kan olika sjukdomar börja anknyta till det, såsom depression eller ångestsyndrom, säger Niemelä.

När kunden kommer till mottagningen, börjar företagsläkare Niemelä i lugn och ro ta reda på vad de psykiska symptom som framkommit i arbetet beror på. Han går igenom patientens arbetshistoria, arbetsuppgifter, hemförhållanden, hälsotillstånd och så vidare.

– Under ett tillräckligt långt möte finns det tid att granska bakgrunden till olika saker. Ibland berättar man om de viktigaste och mest känsliga sakerna först efter att förtroendet uppstått efter det första besöket, säger Niemelä.

Ibland kommer det klienter som håller på att rehabilitera sig tillbaka till arbetslivet efter en psykiatrisk sjukdom till företagsläkarens mottagning. Då kan man ändra arbetet på den psykiska hälsans villkor precis som man ändrar arbetet på grund av fysiska utmaningar.

– Det är viktigt att hållas kvar i arbetslivet också med tanke på rehabiliteringen, och ibland kan arbetet rentav vara terapeutiskt. Då kan man planera till exempel lättare arbete eller deltidsarbete. Rehabiliteringsklienten gynnas av ett nära samarbete mellan arbetsplatsen, läkaren och psykologen, säger Niemelä.

 

Veteran som stöd för unga sinnen

För närvarande talas det mycket om hur hårt pressade unga människor är redan i början av sin arbetskarriär. Karriärstigspressen kan börja redan i grundskolan eller gymnasiet, men även i arbetslivet väntar utmaningar som kan leda till psykiska problem om man inte löser dem.

– Till exempel inom vårdbranschen börjar unga arbeta i ett läge där knapphet och resursbrist syns på en del arbetsplatser. De kan kanske inte arbete i enlighet med de förväntningar som uppkommit under utbildningen. Känslan av otillräcklighet medför en psykisk belastning, säger Pauliina Mattila-Holappa, ledande sakkunnig på Arbetshälsoinstitutet.

Enligt Mattila-Holappa vore en central lösning att hjälpa nya arbetstagare planera sitt arbete och prioritera sina uppgifter. Om det till exempel framkommer att arbetet inte kan utföras tillräckligt väl inom önskad tidtabell, borde chefen och arbetstagaren tillsammans diskutera hur arbetet kunde löpa smidigare eller om det finns något som inte behöver göras.

Det gäller att ta tag i problemen, eftersom utmaningar med arbetet kan, om de pågår länge, utvecklas till utmaningar med den psykiska hälsan som leder ända till företagsläkaren – trots att de borde och kunde lösas redan på arbetsplatsen.

– Lösningarna som görs på arbetsplatsen kan i slutändan vara ganska små, till exempel att en ung person har möjlighet att regelbundet talas vid med en chef eller annan mentor och tillsammans lösa problem som uppkommit: en lyhörd, vänlig attityd hos äldre kollegor och en öppen samtalskontakt är viktiga saker för nya arbetstagare, säger Mattila-Holappa.

Chefen bör även diskutera arbetets mål med den unga personen.

På arbetsplatserna gör man klokt i att lyssna på de ungas förväntningar och tankar och ta reda på vad de upplever som givande i sitt arbete. Olika generationer kan ha olika förväntningar på arbetet, och de unga är inte automatiskt de som ska ändra sitt tänkande.

– Chefen bör även diskutera arbetets mål med den unga personen, dvs. om alla delar uppfattningen om varför ett visst arbete utförs, konstaterar Mattila-Holappa.

Isolationen under pandemin var ett hårt slag mot de unga. Kriget i Ukraina har också ökat ångesten hos många.

– Den ökade ångesten började synas på mottagningarna hösten 2020. Unga arbetstagare har varit särskilt utsatta, eftersom de ofta bor för sig själva och många gånger har blivit helt ensamma. Personer med familj har till och med varit tacksamma för distansarbetet har gjort att det finns mer tid åt familjen, säger Niemelä.

Enligt hennes erfarenhet har det stöd som arbetstagare fått på distans varierat väldigt mycket. En del chefer har till exempel kunnat ta hand om sina underlydande under hela pandemin genom att regelbundet hålla online- och telefonmöten samt promenadträffar.

 

Sjukledighet eller byte av arbetsplats?

Även äldre arbetstagare kan bli utmattade av fel slags arbete. Därför är det viktigt att identifiera vad det i grund och botten är frågan om.

Som bäst kan människan med hjälp av företagshälsovården inse en stor konflikt i sitt liv och ändra kursen för sin psykiska hälsa genom att byta riktning i arbetskarriären.

Det finns också många som på företagsläkaren mottagning fnyser något i stil med ”om jag ändå fick gräva diken eller bygga en stuga”. Då kan det vara fråga om något annat än att en kunskapsarbetare plötsligt blivit intresserad av byggbranschen.

– Man vill göra något annat helt enkelt för att man inte orkar psykiskt. Mångas arbete är krävande redan i sig, men när man lägger till ständig kommunikation, flera kanaler och ett ständig informationsström, så blir den psykiska belastningen orimlig, säger Niemelä.

Hon understryker att arbetet ska planeras så att det passar en själv och på ett sådant sätt att det ibland också finns arbetsperioder utan avbrott. Det gäller att varje dag reservera tid åt sig själv då man inte läser e-post, svarar i telefon eller har möten.

Hos många sträcker privatlivets belastningar också sina tentakler till arbetslivet.

– Idag krävs en mängd olika system och applikationer för att sköta alla ärenden. Människor har ett ständigt behov av att reagera snabbt och hålla kanalerna öppna hela tiden, både i arbetet och på fritiden. Våra liv har blivit komplicerade.

Kaoset kan hanteras lättare om man förmår koncentrera sig på det väsentliga och gallra bort saker som inte är obligatoriska för tillfället i livet. Sådana färdigheter kan kräva övning.

 

Chefen som stöd för psykisk hälsa

Arbetsplatsen och i synnerhet cheferna har en viktig roll när det gäller att identifiera och utreda arbetsrelaterade psykologiska utmaningar. Samarbete och öppen diskussion medför många möjligheter att skapa välbefinnande i arbetstagarens vardag.

Chefen gör klokt i att noga följa att stress orsakad av en hård arbetstakt eller hårda krav inte börjar belasta arbetstagaren orimligt mycket. Det är klokt att ofta fråga hur det går och också att lyssna på svaret i lugn och ro.

Ibland orsakar tvister mellan kollegor eller mellan en chef och en underlydande nedsatt arbetsförmåga. När man märker utmaningarna i tid kan man be om hjälp av till exempel en företagspsykolog i stället för av en företagsläkare.

– En tvist är alltid belastande och orsaka problem med nattsömnen, och om den blir utdragen, leda till depression. Inom företagshälsovården kan man behandla sjukdomen som tvisten lett till, men om man inte reder ut tvisten, blir arbetstagarens situation inte heller bättre i längden, påpekar Niemelä.

Även andra utmaningar med arbetsförmågan kan lösas på ett nätverksmöte, där en representant för företagshälsovården deltar utöver arbetstagaren och chefen.

– Det kan finnas friktioner i arbetet, som man utreder på arbetsplatsen eller inom företagshälsovården. Förtroende och samordning mellan företagshälsovården och arbetsplatsen hjälper till att vid behov återföra arbetsplatsens utmaningar till arbetsplatsen för att lösas, säger Mattila-Holappa.

Chefen gör klokt i att ge gott om feedback.

Företagsläkare Niemelä säger sig ibland kontakta patientens arbetsplats – givetvis med patientens tillstånd – efter att han märker att det psykiska hälsoproblemet inte kan lösas med hjälp av terapi, medicinering eller sjukledighet, utan genom att förbättra förhållandena på arbetsplatsen. Chefen ansvarar till exempel för att ingripa i en alltför stor arbetsbörda som pågått länge.

Niemelä ger också ett värdefullt tips som alldeles säkert stödjer arbetstagarens välbefinnande.

– Chefen gör klokt i att ge gott om feedback, eftersom det är viktigt med tanke på både arbetstagarens motivation och sinnesfrid, säger Niemelä.

 

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.