Tre brandmän gymnastiserar i brandstationens maskinhall. De tänjer och vrider sig för att öka mobiliteten i axlar och höfter, tar spiderman utfallsteg och gör en balansövning som de skämtsamt kallar ”amor-bågen”.

Antti Juselius koncentrerar sig på spiderman. Han tar ett långt utfallsteg, gör en vridning med bålen, tar med ena handen stöd mot marken och sträcker upp den andra handen mot taket.

– Det känns som om jag blivit smidigare, konstaterar han.

De stretchande brandmännen vid Lavola brandstation i Villmanstrand är ett konkret exempel på de reformer som genomförts vid Södra Karelens räddningsverk. De fyra brandstationerna har genom lokala avtal övergått till helhetslön, koncentrerat uppgifterna och på så sätt eliminerat onödiga kostnader.

Inbesparingarna som den effektiverade verksamheten genererat har i stället satsats på åtgärder som förbättrar personalens arbetsförmåga och ork. Bland annat har man anställt en arbetsfysioterapeut, som gjort upp det träningsprogram brandmännen numera inleder varje skift med.

Skiftesmästare Olli Tarhonen gör en balans- och stretchövning.

All arbetstidsplanering i samma händer

Då man 2016 vid sidan av de två dygnet runt brandstationerna i Södra Karelen inrättade två nya brandstationer uppstod det samtidigt ett behov av att förenhetliga stationernas verksamhetsrutiner.

– Det fanns stora skillnader mellan de fyra brandstationernas rutiner och i hur de lade upp sina arbetsscheman. Varje förman ansvarade för sitt eget skift, vilket innebar att sammanlagt 16 personer sysslade med arbetstidsplaneringen och till råga på allt hade de alla egna ersättare, förklarar brandchefen Sampsa Lintunen.

Därför gick man in för att centralisera arbetstidsplaneringen.

– Först gällde det att skapa ett datasystem som klarade av planeringen för flera verksamhetsställen. Vi fick ett skräddarsytt program som också används av förstavården inom Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt och räddningsverket i Norra Savolax.

Vid den nya brandstationen i Lavola inrättades en resursbyrå som fick ta hand om personalförvaltningen och de fyra brandstationernas arbetsschemaläggning. Resursbyrån sysselsätter fyra skiftmästare och deras er-sättare. Sampsa Lintunen tog emot jobbet som chef för resursbyrån.

Sedan man enats om resursbyrån och den nya  arbetstidsmodellen kom man i maj 2016 dessutom överens om att övergå till helhetslön. Nu får brandmännen utöver den normala grundlönen en fast ersättning som motsvarar ca 41 procent av grundlönen. Dessutom kom man överens om att ett 24 timmars skift vid behov kan spjälkas upp i mindre avsnitt, s k ”klabbar”.

Olli Tarhonen, Reiska Taipale och Antti Juselius tränar ca 20 minuter i början av varje skift. Först på gymmet och sedan stretchar de.

Informationen löper bättre

På resursbyråns dataskärmar flimrar olikfärgade balkar. För en utomstående är det omöjligt att bilda sig en uppfattning om arbetstidsprogrammet men skiftmästare Olli Tarhonen har stenkoll på vad som händer, vilka det är som är på jobb, vem som har en förskjuten arbetstur, vem som har semester, vem som är sjuk och vem som kanske tagit ut en klabbdag.

– Tidigare kunde det gå så att förmannen i Imatra gjorde på ett sätt medan någon annan gjorde på annat vis i Villmanstrand. Bägge menade väl men det brukade resultera i förvirring, säger Terhonen.

En faktor som avsevärt bidrog till att förändringen lyckades var den effektiverade kommunikationen. Den arbetstidsbörs som lagts upp på WhatsApp har gjort det lättare för skiftesmästarna att lägga upp personalens arbetsscheman.

– Om någon t ex plötsligt blir sjukskriven kan jag lägga in ett meddelande på WhatsApp och be någon annan hoppa in i stället nästa dag, det är fritt fram att komma överens om detta.

En annan nyhet är att de fyra brandstationerna varje måndag tar upp aktuella frågor via en gemensam streamad videosändning. Varje arbetstagare får en länk till inspelningen. På så sätt vet alla arbetsskift vad som är på gång.

Antti Juselius tar utfallsteg tillsammans med Reiska Taipale och Olli Tarhonen. Balansövningarna och stretchandet hjälper dem att hålla kroppen i form.

Träning och fortbildning förbättrar arbetsförmågan

Antagandet var att kostnaderna trots att man anställt nya brandmän kan minskas med hjälp av centraliserad personalförvaltning som gör att arbetstiden planeras effektivt och det blir ett slut på övertidsjobben. Då inbesparingarna började märkas kom man överens om om att satsa dessa pengar på investeringar som förbättrar arbetshälsan.

– Det är viktigt att man i räddningsbranschen satsar på arbetshälsan. För oss är det en utmaning att brandmännens pensionsålder hela tiden stiger fastän arbetet ställer stora krav på fysiken, betonar Sampsa Lintunen,

”Det är en utmaning att brandmännens pensionsålder hela tiden stiger trots att jobbet ställer stora krav på fysiken.”

Utöver att man anställt en fysioterapeut skapade man ett konditionsbonussystem för personalen. Den som är i tillräckligt god fysisk kondition, med beaktande av åldern, får en 200 euro bonus med decemberlönen.

Man har också satsat på fortbildning. Helhetslönen ger flexibel arbetstid och ”klabbdagarna” gör det lättare att fixa tid för fortbildning.

– Vi har framför allt satsat på sådan utbildning som ger tilläggskompetens. Samtidigt har vi börjat förnya den uppgiftsbaserade avlöningen. Målsättningen är att skapa olika karriärsalternativ som brandmännen kan utnyttja om den fysiska konditionen försämras. Vid sidan av det traditionella brandmannajobbet kan man t ex syssla med säkerhetsinformation eller brandsyn.

Lintunen tycker att brandmännens yrkeskompetens förbättrats.

– Åtminstone tar vi nu bättre hand om specialiserings-, grund- och fortbildning. Vi får se om satsningarna på arbetshälsa och fortbildning också får personalen att må bättre. Säker information får vi först om en tid då vi kan jämföra frånvarostatistiken.

41 åringen Antti Juselius jobbade som långtradarchaffis innan han för sju år sedan bytte bransch och blev brandman.

Nöjda brandmän

Brandmännen Antti Juselius (41), Reiska Taipale (47) och Timo Tahvanainen (37) är nöjda med reformen. Arbetstagarna fick säga sin åsikt om förändringarna och förslaget som gäller informationsbiten kom från personalen.

I förhandlingarna om införande av helhetslön deltog också brandmännens fackförbund.

– Helhetsarbetstid garanterar en regelbunden inkomst och gör det lättare att byta skift med kompisarna, eftersom alla dagar är lika värda. Tidigare  släpade brandmännen sig på jobb fastän de var sjuka bara för att lönen är högre under veckosluten. Via WhatsAppen har vi fått ordning på den saken, sammanfattar Juselius.

Fysioterapeutens lön, de regelbundna gympassen och konditionsbonusen sporrar brandmännen till att sköta sin kondition.

– Visst tränade vi ju tidigare också i brandstationens gym men nu satsas det också på mobilitet-, smidighet- och balansövningar, säger Juselius.

Tahvanainen har efter reformen deltagit i två flera dagar långa vägtrafikräddningskurser utomlands medan Juselius deltagit i en oljebekämpningskurs i Uleåborg.

– Det låter bra att man kan skapa nya karriärmöjligheter. Vi vill ju gärna i sinom tid gå i pension från våra jobb, framhåller Tahvanainen.