Artificiell intelligens för bättre välbefinnande och säkerhet i arbetet

Artificiell intelligens ändar sättet som företag arbetar, fattar beslut och betjänar sina kunder på. Den kan automatisera uppgifter, erbjuda insikter och öka produktiviteten. Artificiell intelligens kan utföra arbetsuppgifter som är för farliga, tunga eller tidskrävande för människan.

I expertarbete har många redan åtminstone provat på att använda artificiell intelligens i informationssökning; man får svar snabbt och tydligt, såvida man kan ställa de rätta frågorna. Om tankarna stampar på stället hjälper artificiell intelligens en att komma vidare, även om den inte ger några säkra svar.

Med artificiell intelligens kan man föra diskussioner om sina egna arbetsuppgifter och från sina egna perspektiv.

– Microsofts Copilot, som används av experterna på Posti, ger till exempel tips som för att komma vidare i arbetet, men den egentliga problemlösningen ligger kvar hos människan, berättar Heini Toivonen, chef för HR-utveckling och operativ verksamhet på Posti.

Artificiell intelligens gör inte kundrådgivaren mindre viktig, men med hjälp av den kan människan lösa problem snabbare och effektivare.

Postis kundtjänst har startat ett pilotprojekt för att minska arbetsbelastningen hos arbetstagarna genom att utnyttja förmågan hos artificiell intelligens att snabbt söka och bearbeta stora mängder information. Artificiell intelligens gör inte kundrådgivaren mindre viktig, men med hjälp av den kan människan lösa problem snabbare och effektivare.

– En kundrådgivare möter hundratals människor varje dag i sitt arbete och behöver en enorm mängd information för att kunna betjäna kunderna. Att söka information belastar arbetstagaren samtidigt som kunden borde kunna mötas genuint i chatten eller telefonen, säger Toivonen.

I Postis pilotprojekt kallas AI-lösningen för stödjande intelligens, eftersom den hjälper kundrådgivarna att hitta rätt anvisningar gällande Postis tjänst och utifrån dem formulera svaren på klarspråk.

– Kundrådgivaren måste kunna ställa rätt frågor till den artificiella intelligensen för att få rätt svar. Vi utbildar såväl maskinen som dess användare samtidigt, konstaterar Toivonen.

AI tolkar till och med personalens tonfall

På Posti utnyttjas artificiell intelligens även i många andra uppgifter.

Med hjälp av Peakon-systemet, som stöder insamlingen av respons från arbetstagarna och hjälper till att lyssna på arbetstagarna,  genomförs en personalenkät två gånger om året. Enkäten ger cheferna numeriska data om de underordnades arbetshälsa, arbetstillfredsställelse, engagemang och chefsupplevelse.

Peakon ger uppmaningar om saker som bör uppmärksammas, dvs. ämnen som flera medarbetare nämner i sina svar. Chefen får enkätresultaten om minst fem personer har svarat och anonymiteten är garanterad.

– I Peakon ser jag mina 30 underordnades svar analyserade av artificiell intelligens, men jag kan inte dra några slutsatser om vilka som har svarat och vad de svarat, säger Toivonen.

Vi har fått ännu mer detaljerade data om vad vi bör fokusera på för att förbättra arbetshälsan och personalens tillfredsställelse.

Posti har dessutom utnyttjat en AI-lösning som kan tolka svaren mer ingående och till och med identifiera arbetstagarnas ”tonfall”.

– Vi har fått ännu mer detaljerade data om vad vi bör fokusera på för att förbättra arbetshälsan och personalens tillfredsställelse, poängterar Toivonen.

Posti har särskilt höga förväntningar på fördelarna med artificiell intelligens vid rekrytering under bråda säsonger.

Artificiell intelligens kan alltså redan i den närmaste framtiden göra jobbsökningen smidigare och förbättra arbetssökandeupplevelsen.

I slutet av varje år får Posti ett femsiffrigt antal jobbansökningar från personer som vill bli säsongsbiträden. För att jämna ut arbetstopparna har man undersökt en AI-lösning där en virtuell rekryterare kunde prata med sökande till exempel via sms eller meddelandeappar och ge mer information om arbetets art, plats samt arbetstider.

Den virtuella rekryteraren behärskar många språk och kan boka tider i kalendrarna hos dem som intervjuas.

– Artificiell intelligens kan alltså redan i den närmaste framtiden göra jobbsökningen smidigare och förbättra arbetssökandeupplevelsen samt samtidigt frigöra tid hos rekryteringsproffsen att intervjua och bedöma de sökande, säger Toivonen.

AI-robot samlar in arbetssäkerhetsdata

På krossverket i Outokumpus ferrokromfabrik i Torneå används artificiell intelligens för att övervaka arbetshälsan och säkerheten i arbetet.

Den smarta och lärande roboten Jokkeri har till uppgift att hjälpa till att bekämpa buller, damm och vibrationer och på så sätt förbättra arbetsförhållandena för arbetstagarna. Den känner igen gaser, identifierar ljud och mäter temperaturer.

– Vi har fått enormt mycket ny information som lagras i databanken och som vi kan utnyttja bland annat för att utveckla arbetssäkerheten. Roboten utvecklas och AI tränas fortfarande, men resultaten är redan mycket lovande, säger skyddsombud Juhani Keinänen.

En 3D-kamera scannar arbetsområdet från golv till tak och från vägg till vägg när roboten rör sig på arbetsplatsen.

Jokkeri undervisas i varje arbetsuppgift separat och när den väl har lärt sig kan den till exempel mäta ljudvågor, identifiera gaser eller ta sig uppför branta trappor. En 3D-kamera scannar arbetsområdet från golv till tak och från vägg till vägg när roboten rör sig på arbetsplatsen.

– Den lär sig av sina misstag, precis som människan. En gång hade det frusit vatten på golvet och Jokkeri stapplade osäkert över det hala stället. Nästa gång hade den redan lärt sig hur man rör sig på ett halt underlag, berömmer Keinänen.

Han hoppas att roboten senare ska kunna röra sig helt självständigt i arbetslokalerna, men tills vidare observerar en människa hur den rör sig.

– Vi har en krävande arbetsmiljö för både maskiner och människor. Om roboten klarar sig här i produkthanteringskrossverket, klarar den sig överallt, säger Keinänen.

Jokkeri är dock helt annorlunda än sin föregångare, eftersom den är en riktig AI-robot.

Juhani Keinänen har alltid varit intresserad av robotar och har flugit drönare på fritiden. Trots det blev den rutinerade 58-åringen fundersam när det gällde att börja använda AI-roboten.

– Ja, jag kommer ju inte att bli kodare nu längre, men jag klarar mig redan bra med Jokkeri. Jag fick en två veckors introduktion innan vi började använda roboten. Våra elektriker sköter kodningen av roboten, men i mitt rum väntar den på sina uppgifter.

Robotar är inte något nytt på Outokumpus fabrik, eftersom de användes redan på 1990-talet. Jokkeri är dock helt annorlunda än sin föregångare, eftersom den är en riktig AI-robot. Och det bästa är att dess data inte försvinner någonstans, även om själva maskinen skulle gå sönder.

– Allting som Jokkeri lär sig kan överföras till en ny enhet, vilket betyder att informationen bevaras. I framtiden kommer motsvarande robotar sannolikt att använda sig av svärmintelligens. Då lär de sig allting av varandra, förutspår Keinänen.

AI-utbildning tillsammans vid sidan av arbetet

Arbetsgivarna vill att artificiell intelligens ska vara ett verktyg för att effektivisera arbetet, men om AI används dåligt kan effekten vara den motsatta.

I en studie som samordnades av Kalevi Sorsa-stiftelsen planerade artificiell intelligens arbetstagarnas arbetsskift med 15 minuters noggrannhet utifrån kassadata i ett försök i en butik. Algoritmerna tog dock inte hänsyn till osynligt arbete, som påfyllning av tidningshyllor, och för få arbetstagare kallades till arbete. Detta medförde kaos och missnöje bland kunderna.

Om den används på rätt sätt är artificiell intelligens dock användbar: enligt studien är det väsentligt att arbetstagarna är delaktiga i utvecklingen av nya informationssystem från början.

Det är bäst att att införa ny teknik stegvis så att man lär sig tillsammans i vardagen.

Precis så har man gjort på Foibekartano, ett privat boendeserviceföretag för seniorer i Asola i Vanda. Dess verksamhetsprincip är att utveckla såväl arbetstagarnas som de boendes digitala kompetens tillsammans, genom försök och misstag.

– Det är bäst att att införa ny teknik stegvis så att man lär sig tillsammans i vardagen. Det lönar sig också att genomföra utbildningen utanför huset i grupp, så att utvecklingen kan komma igång direkt, betonar verkställande direktör Ulla Broms.

Foibekartano har deltagit i Haaga-Helias AI-accelerator AI-TIE med bland annat målet att underlätta tidskrävande arbetstidsplanering. Försöket, som inleddes för två år sedan, har redan frigjort många timmar för arbetstagarna att ägna sig åt det viktigaste, nämligen att möta klienterna.

Man har tränat systemet att förstå att Foibekartanos arbetstagare har arbetstid dygnet runt och att antalet arbetstagare på plats alltid ska överensstämma med personaldimensioneringen samt att det finns rätt sakkunniga, som ett tillräckligt antal innehavare av läkemedelsrättigheter, på arbetsplatsen.

Artificiell intelligens har också tränats i att beakta personalens önskemål om lediga dagar, arbetstidsbegränsningar och kompetensområden. Med hjälp av AI har man kunnat minska onödiga övertidstimmar och anlitandet av vikarier.

Jämlikheten hos AI ökar förtroendet

Broms menar att det är mycket viktigt att personalen efter hand anammar ett nytt sätt att planera arbetsskift och deltar i utvecklingen av det. En del av de boende har också följt utvecklingen med intresse.

– När seniorerna och personalen inte är rädda för ny teknik och provar den är till och med enhetstillverkare villiga att be oss om information, tips och utvecklingsförslag.

Enligt Broms är jämlikhet en betydande fördel med AI-baserad arbetstidsplanering: man kan omedvetet eller medvetet försöka styra en människa, men inte artificiell intelligens.

– Jämlikheten ökar det ömsesidiga förtroendet på lång sikt och därmed även medarbetarnas välbefinnande, konstaterar Broms.

Artificiell intelligens kan också tillföra metoder i en situation där skötaren inte talar finska som modersmål.

På Foibekartano tror man att artificiell intelligens i framtiden kan stödja många arbetsuppgifter. Inom branschen har man fått goda erfarenheter av att registrera klient- och patientuppgifter med hjälp av taligenkänning. Artificiell intelligens kan också tillföra metoder i en situation där skötaren inte talar finska som modersmål.

– Artificiell intelligens kan dessutom hjälpa till att analysera hälsouppgifter så att man kan planera en optimal kost för seniorer och göra behandlingen av kroniska sjukdomar mer individuell, planerar Broms.