Käytämme evästeitä tarjotaksemme paremman käyttökokemuksen ja henkilökohtaista palvelua. Suostumalla evästeiden käyttöön voimme kehittää entistä parempaa palvelua ja tarjota sinulle kiinnostavaa sisältöä. Sinulla on hallinta evästeasetuksistasi, ja voit muuttaa niitä milloin tahansa. Lue lisää evästeistämme.
Vi talar mycket och överallt om arbetet – i media, på sociala medier, på arbetsplatsen och hemma. Håller vi en lösningsorienterad ton som framhäver styrkor eller ondgör vi oss bara över bristerna?
Arbete är ett av våra viktigaste dagliga samtalsämnen. Om arbetet talas på många sätt, av många anledningar, med många människor och i många olika sammanhang.
Samhällsdebatten, vardagspratet på arbetsplatsen och individens eget tal är sammanflätade – och de har alla en enorm inverkan på vårt arbetsliv.
– När vi är medvetna om arbetslivsdialogens betydelse kan vi bättre förstå hur vårt eget tal påverkar andra och vilka möjligheter vi har att ändra innehållet eller tonen i vårt tal, säger Liisa Hakala, direktör för policyenheten på avdelningen för arbete och jämställdhet vid social- och hälsovårdsministeriet.
I en arbetsgemenskap främjar psykologisk trygghet förtroende och mod att utveckla saker.
På samhällsnivå hörs bland annat journalister, politiker, myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer och experter.
– Ett högklassigt och produktivt arbetsliv är grunden för samhällets välbefinnande, men lyfts det fram tillräckligt i den politiska debatten och i medierna? Skapar vi tro på framtiden och möjligheterna med vårt prat om arbetslivet, eller väcker vi förtvivlan? Och hur pratar man med unga om arbete och arbetsliv på läroanstalterna? funderar Hakala.
Den andra nivån av arbetsdialog äger rum på arbetsplatsen bland direktörer, chefer, personal och förtroendevalda.
– I en arbetsgemenskap kan man hålla fina festtal eller alternativt föra en äkta dialog. Syftet med dialogen och dess koppling till praktiska åtgärder avgör i hög grad vilken atmosfär som skapas på arbetsplatsen.
Hakala betonar att man bygger förtroende genom att verkligen lyssna och uppskatta olika perspektiv.
– Det är viktigt att inte ens missförhållandena sopas under mattan, utan att man vågar prata om dem utan att skuldbelägga och funderar på lösningar tillsammans. I en arbetsgemenskap främjar psykologisk trygghet förtroende och mod att utveckla saker.
”Många tycker att mitt arbete är smutsigt och hårt. För mig öppnar det dock upp många möjligheter i livet, eftersom jag lär mig praktiska saker och nya perspektiv. Jag är i mitt drömyrke, även om det kanske låter konstigt för andra.” Grävmaskinsförare, 21
På den tredje nivån av arbetslivsdialog hörs individens röst hemma bland familj och närstående.
– Vi pratar om vårt arbete hemma med barnen och vår partner, med vänner eller oss själva. Genom våra ord reflekterar vi våra egna attityder och värderingar även för dem som ännu inte har inlett sitt arbetsliv, konstaterar Hakala.
Organisationspsykologen och författaren Jaakko Sahimaa har granskat arbetslivsdialog på praktisk nivå på olika arbetsplatser. I sitt projekt Koeaika (Prövotid) arbetade han under ett år på tolv olika arbetsplatser och fortsätter nu sin forskningsresa i projektet Työkylä (Arbetsbyn) med målet att pröva på hundra olika arbetsuppgifter.
Den känslomässiga atmosfären i en arbetsgemenskap är som ett knytkalasbord där alla har något att erbjuda.
Han har märkt att när människor pratar om arbetslivet i allmänhet är tonen ofta negativ, och oro, rädsla, hot och svårigheter lyfts fram i diskussionen.
– Men när de talar om sitt eget arbete och sin vardag blir tonen mer positiv. Många säger att det mesta fungerar bra på den egna arbetsplatsen, beskriver Sahimaa.
Han understryker att negativa känslor i arbetet är naturliga och att man måste kunna prata om dem. En allmän känsla i arbetet är frustration, som kan omvandlas till antingen utvecklingsenergi eller cynism. Utmaningar uppstår först om en arbetsgemenskap fastnar i illamåendet.
– Den känslomässiga atmosfären i en arbetsgemenskap är som ett knytkalasbord där alla har något att erbjuda. Oavsett vilka delikatesser du har på bordet kan en burk surströmming förstöra stämningen för alla. På samma sätt kan en enda cynisk röst göra atmosfären på hela arbetsplatsen dyster, illustrerar Sahimaa.
Att lyfta fram framgångar och prata om dem skapar glädje i en arbetsgemenskap. En god atmosfär, stöd från kollegor och uppskattning höjer stämningen för alla.
Sahimaa betonar också betydelsen av yrkesstolthet. Den skapar styrka och meningsfullhet för medarbetaren. Om man däremot inte uppskattar det egna yrket eller arbetet mer och talar om det i en nedsättande ton kan det uppstå skamupplevelser som belastar medarbetaren.
– Det är viktigt att man kan vara stolt över det man gör och den kompetens man får i arbetet. Det är en viktig skyddsfaktor i arbetslivet, säger Sahimaa.
”På senare tid har vi, liksom på andra arbetsplatser och i offentligheten, pratat mycket om distansarbete. Vi har berömt möjligheten att arbeta där det känns bäst. Många som befinner sig i slutet av sin karriär har berättat att de bara orkat tack vare denna flexibilitet.” Servicechef, 63
I programmet ARBETE2030, som ingår i regeringsprogrammet, utreddes hur medierna har framställt arbetslivet under 2019 och 2023.
Enligt förhandsuppfattningen trodde man att tonen var dyster, men en närmare analys överraskade, eftersom majoriteten av publikationerna var neutrala och vissa till och med positiva.
– Journalisterna skriver om arbetslivet på ett ganska ansvarsfullt sätt. Artiklarna är dock ofta problemorienterade och det är inte alltid man når fram till lösningar. Jag skulle vilja ha fler exempel på hur man har kommit vidare från problemen, säger Hakala.
nu är det dags att också lyfta fram mer positiva perspektiv och framgångar och ingjuta tro på framtiden.
Hon påpekar att när man pratar om arbetshälsa är det viktigt att lyfta fram alla de faktorer som påverkar arbetshälsan: rättvis ledning, arbetsgemenskapens verksamhet, arbetets innehåll och organisering, kompetens, möjligheter att påverka det egna arbetet samt arbetsförmåga.
– Löpsedlarna kanske lockar med negativitet, men nu är det dags att också lyfta fram mer positiva perspektiv och framgångar och ingjuta tro på framtiden.
”I min bransch består arbetslivsdialogen av osäkerhet och rädsla för uppsägningar, tacksamhet för att behålla arbetet samt en försiktig önskan om att de reformer som tvingas fram också kan föra något gott med sig.” Producent inom mediebranschen, 54
Sahimaa önskar att man i arbetslivsdialogen i tidningar, tv och sociala medier i högre grad skulle förlita sig på forskning än på enskilda extremfall. Om en person till exempel sägs upp på ett orättvist sätt kan det väcka stort uppseende i medierna.
– Men enskilda fall berättar inte hela sanningen. Därför är det viktigt att utnyttja forskningsbaserad kunskap och expertis, säger Sahimaa och tillägger:
– Både berättelser och statistik har en egen plats i arbetslivsdialogen.
Arbetslivsdialogen ska vara uppmuntrande och ärlig.
På plattformar för sociala medier saknar arbetslivsdialogen alltför ofta ansvarsfullhet eller ens strävan efter sådan, och diskussionen tar en negativ, chockerande eller nedvärderande vändning.
– Alla som publicerar på sociala medier bör särskilt fundera på vilken bild av arbetet deras inlägg förmedlar till unga och de personer som är nya i arbetslivet. Inlägg som betonar cynism eller hopplöshet kan vara toxiska.
”Ibland finns det lättare och ibland tyngre dagar, det hör till vårt arbete. Ofta hör jag våra medarbetare säga att det var roligt att komma till jobbet. Det strider mot det som sägs om äldreomsorg i offentligheten.” Serviceansvarig, 41
Hurdan är alltså den ansvarsfulla arbetslivsdialog som vi alla bör sträva efter? Enligt Hakala är den faktabaserat, lösningsorienterad och hoppfull.
– Arbetslivsdialogen ska vara uppmuntrande och ärlig. Det är viktigt att det framgår av texter och tal när det är fråga om en åsikt och när det är fråga om fakta. En ansvarsfull dialog uppmanar inte till konfrontation, utan ökar kontakten mellan människor, sammanfattar Hakala.
”Vi har en positiv och uppmuntrande atmosfär på jobbet. Jag tycker det är särskilt viktigt att man lyssnar på mina tankar och idéer, även om de flesta av mina kollegor är mycket mer erfarna än jag.” Expert inom affärsverksamhet, 28
Enligt Sahimaa bör man särskilt fästa uppmärksamhet vid den bild som unga arbetstagare får av arbetslivet mitt i allt ståhej.
– Det behövs en optimistisk realism. Arbetet är ansträngande och kräver disciplin, men samtidigt erbjuder det en unik möjlighet att växa, lära sig och göra meningsfulla saker tillsammans med andra.
Sahimaa påpekar att den unga inte behöver hitta det perfekta drömjobbet direkt, och att det kanske inte ens existerar. Många unga känner sig länge vilsna och söker sin plats i arbetslivet – men detta kan även gälla äldre arbetstagare. Arbetslivsdialogen borde uppmuntra till att söka nya karriärvägar.
– Det vore fint att om man med hjälp av arbetslivsdialogen kunde stärka människornas framtids- och arbetslivsfärdigheter samt berätta vilken typ av kompetens som behövs, hur man söker arbete och hur man förblir relevant på arbetsmarknaden, funderar Sahimaa.
En ung medarbetare kan uppmuntras i vardagens små möten, i konstruktiv respons och genom genuin uppskattning. En trygg atmosfär ger också möjlighet till kritisk respons och yrkesmässig utveckling, säger Henna Heinilä, överlärare på Haaga-Helia. En uppmuntrande dialog bygger förtroende och hjälper till att engagera den unga medarbetaren på arbetsplatsen. – Positiva känsloupplevelser stödjer skapandet av
Enligt Anna Wäck föds en framgångsrik arbetslivsdialog av öppenhet, lyssnande och mod att lyfta fram glädjeämnen och framgångar. Anna Wäck leder Sitowise Groups IT-serviceorganisation i Finland, Sverige och Portugal. Förra året utsågs hon till Årets unga ledare. Wäck berättar med vilka medel man kan föra organisationen mot framgång med rätt slags dialog även mitt under
I alltför många arbetsgemenskaper är tystnad fortfarande det vanligaste sättet att lösa problem. Man håller tyst om svåra saker eftersom man inte vill kränka, belasta eller visa sin egen okunnighet. Det urgamla talesättet ”tala är silver, men tiga är guld” verkar ha rotat sig onödigt hårt i finländarnas sinne. I det här fallet stämmer talesättet
Tv-regissören Tuomas Milonoff blev utbränd trots att han älskade sitt arbete. Han säger att det är svårt att själv känna igen tecknen på utmattning. Därför kan arbetsgemenskapen spela en avgörande roll för att börja återhämtningen. Kreativiteten har återvänt till tv-regissören Tuomas ”Tunna” Milonoffs liv. – Den kreativa processen är det finaste med mitt jobb, säger
