På svenska

• 21.02.2017

Yrkes­sjukdomarna beror på jobbet

Den som mist sin arbetsförmåga kan få ett beslut om förtidspension oberoende av vad som ligger bakom problemen. Men med tanke på vårdåtgärderna och för att kunna vidta förebyggande åtgärder är det viktigt att man utreder vilken andel jobbet, arbetsmiljön och olika exponeringsfaktorer har.

Skillnaden mellan en yrkessjukdom och andra arbetsrelaterade sjukdomar är ganska tydlig. Men det är inte alltid så lätt att känna igen de arbetsrelaterade sjukdomarna.

– Ibland är det omöjligt att i fråga om en enskild arbetstagare särskilja om det är är fråga om en arbetssjukdom eller en arbetsrelaterad sjukdom. Den centrala frågan är inte vad som är individuellt, beror på generna eller miljön utan hur man ska stöda personens arbetsförmåga, säger direktör Eva Helaskoski vid Arbetshälsoinstitutet.

Yrkessjukdomarna är tydligt definierade. I fråga om dessa svarar arbetet och exponeringsfaktorerna i jobbet för mer än 50 procent av orsakerna. Enligt lag har arbetet någon fysikalisk, kemisk eller biologisk orsak som leder till sjukdomen.

– Som yrkessjukdom betraktas t ex bullerskador eller lungcancer som förorsakats av asbest, säger forskningsprofessor Marianna Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet.  De största yrkessjukdomskatego-rierna är hudsjukdomar och bullerskador. I statistiken för år 2014 var bägge kategorierna ungefär lika väl representerade.

Arbetsrelaterade sjukdomar

Sjukdomar som minskar arbetsförmågan eller som förvärras av arbetet kategoriseras som arbetsrelaterade, även då det inte finns en klar koppling till jobbet. I fråga om t ex sjukdomar i rörelse- och stödorganen eller mentala problem kan det vara svårt att på individnivå klarlägga vad problemen beror på. Fysiskt tungt arbete eller vissa arbetsställningar kan vara en delorsak eller den huvudsakliga orsaken.

Om en arbetsrelaterad faktor är stress räcker det ändå inte för att karaktärisera detta som en i lagen avsedd yrkessjukdom. I vissa situationer kan en plötslig, akut stressituation klassificeras som en arbetsolycka. Annars kan belastande arbetsrelaterade situationer vara en delorsak till mentala problem.

I motsats till yrkessjukdomarna som noga statistikförs, registreras inte alla arbetsrelaterade sjukdomar. Bland annat finns det forskningsdata i registret över arbetsrelaterade sjukdomar så på gruppnivå kan man säga vilka faktorer som ökar risken för att insjukna.

– Det finns planer på att bättre än hittills utnyttja det datamaterial som finns bl a i registret över arbetsrelaterade sjukdomar. Det är viktigt att satsa på förebyggande verksamhet. Man måste också få information om orsakssammanhangen i fråga om eventuella jobbrelaterade olägenheter. Hur ska man kunna stöda arbetstagaren? Till vilken del beror problemen på arbetet, hur identifierar man faktorerna som försämrar arbetsförmågan och hur ska man kunna avlägsna dem, undrar Eva Helaskoski.

Sjukfrånvaron har minskat

Trots att arbetets fysiska belastning minskat utför ändå ungefär en fjärdedel av arbetstagarna arbete som är fysiskt belastande. Detta framgår av undersökningen Arbete och hälsa i Finland 2012, som Arbetshälsoinstitutet låtit utföra. En fjärdedel sitter merparten av arbetsdagen vilket likaså medför en hälsorisk. Sedan år 2000 har andelen konstaterade eller förmodade belastningssjukdomsfall som klassats som arbetssjukdom minskat stadigt.

Befolkningsundersökningarna (THL:n Terveys 2000 och Terveys 2011) ger ingen indikation på att mentalhälsan försämrats under samma tid.

– Antalet förtidspensioneringar på grund av depression och sjukfrånvaro har minskat sedan toppåret 2008, men fortsättningsvis blir ca 3 500 personer årligen sjukpensionerade på grund av depression och nästan 30 000 sjukskrivs årligen, säger Virtanen.

Rädsla för att förlora jobbet har ökat och detta hör till de psykiska faktorer som är direkt relaterade till arbetsförhållandet. Man kan ändå notera att det skett en förbättring i fråga om detta. På basis av undersökningen Terveys 2011 verkar det som om den psykiska belastningen och utbrändheten skulle vara något mindre allmän än år 2000. Det finns undersökningar som tyder på att ledarskapet förbättrats.

Den senaste Kunta10-undersökningen visar att ledarskapet i kommunerna förbättrats men att arbetsbelastningen de senaste två åren ökat, särskilt inom social- och hälsovårdsbranschen och utbildningssektorn.

Metoder som minskar osäkerheten

Det är svårt att spå framtiden. En för stor arbetsbörda inom t ex social- och hälsovården är alarmerande. Man kan förbättra situationen bl a genom att öka personalstyrkan och omorganisera arbetet så att personalen kan koncentrera sig på sin egentliga huvuduppgift.

– Man borde fästa mer uppmärksamhet vid arbetstagarnas känsla av osäkerhet. Gott ledarskap kan minska osäkerheten och lindra dess skadliga effekt, hävdar Marianna Virtanen.

– Stödet till dem som blivit uppsagda eller är arbetslösa borde vara tillräckligt och användas för att hjälpa och stärka de drabbade mänskorna, t ex i form av fortbildning eller utveckling av deras arbetsmarknadskunskaper. Vi behöver naturligtvis också fler arbetsplatser för att de som nu är partiellt arbetsföra ska ha bättre möjlighet att delta i arbetslivet.

Kontakta företagshälsovården då symtomen dyker upp

Då arbetstagaren får symtom ska han/hon först kontakta sin företagshälsovård. Arbetsgivaren ska hänvisa arbetstagaren till företagshälsovården om det finns orsak att misstänka att symtomen beror på arbetsplatsen. Ett undantag är naturligtvis om det beror på något som arbetsgivaren genast kan åtgärda.

– Företagshälsovården bedömer om symtomen beror på arbetet eller arbetsmiljön. Också arbetsgivarna har fått direktiv om detta. Den som har symtom ska informera sin arbetsgivare om detta så att arbetsgivaren kan rätta till de missförhållanden som gett upphov till symtomen, det kan t ex vara fråga om problem med inneluften.

Fuktskador ska åtgärdas redan innan någon fått symtom, säger Sirkku Lehtimäki vid Södra Finlands regionförvaltningsverk. Lehtimäki som forskar i yrkessjukdomar hävdar att företagshälsovården också ska befatta sig med och bedöma arbetstagarnas mentala problem och fastställa hur problemen ska åtgärdas. Lehtimäki har jobbat i branschen sedan 1990-talet. Har vi det bättre nu?

– Svårt att säga. Utvecklingen varierar från bransch till bransch, säger Lehtimäki.

Läs om säkerhet vid guldgruvan i Kittilä.

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.