Känslorna med på arbetsplatsen

I många arbetsgemenskaper kämpar man med hur man skulle kunna få människor att orka mer och trivas bättre i sitt arbete. Chefer och ledare grubblar febrilt över på vilket sätt man skulle kunna få arbetsgemenskapen att fungera produktivt. Hur kan man klara sig, till och med uppleva framgång, trots en omvälvning i arbetslivet och det svåra världsläget?

Många undersökningar visar att svaret är dolt i känslorna. Känslor som vi upplever som positiva hjälper oss att orka, bli inspirerade, vara beslutsamma och möta utmaningarna i livet. Känslor som vi upplever som negativa är åter viktiga varningssignaler, men kan även motivera oss – spänning hjälper oss till exempel att göra en extra ansträngning i en viktig stund.

Senast nu måste vi överge gamla övertygelsen om att ”känslor hör inte hemma på arbetsplatsen”. Känslor utgör ju en väsentlig, kanske till och med den mest väsentliga delen av mänskligheten, och känslorna finns redan på arbetsplatsen, vare sig vi vill det eller inte.

Tvätta händerna om det kokar inom dig: 2 minuter räcker för att du ska lugna ner dig.

Merja Kalm, facklitterär författare och klasslärare, har arbetat i många olika slag arbetsgemenskaper med både barn och vuxna. Hon betonar att det inte finns någon arbetsgemenskap där det saknas känslor.

– Människans styrkor är känslor och förmågan att bemöta andra människor hjärtligt. På arbetsplatsen bör man fokusera på att reflektera över på vilket sätt man kan tygla känslorna i arbetet, hurudana chefs- och medarbetarfärdigheter som behövs och hur man kan öva på dessa, säger Kalm.

Känslor kan behandlas i arbetsgemenskapen genom att prata om framgångar, misslyckanden och grämelser. Man behöver inte ha ett pokeransikte, det vill säga att varken visa glädje eller sorg, men i en arbetsgemenskap behövs en viss instinkt vad gäller känslor och förmågan att uttrycka känslor på ett förnuftigt sätt.

Hälsa på arbetskamraterna genom att se dem i ögonen varje dag.

Man bör också komma ihåg att tacka, uppmuntra och ge konstruktiv respons. Att älta känslor eller att kontinuerligt ha kort stubin hör inte hemma på en arbetsplats.

– Man borde kunna sätta de egna känslorna i rätt relation till det som har hänt. Om man hela tiden överreagerar kan detta leda till att den psykologiska tryggheten i arbetsmiljön försvagas, konstaterar Kalm.

Människornas olika temperament får synas i arbetet, för att var och en ska bli sedd och hörd som sig själv: någon visar sina känslor, någon annan håller dem helst för sig själv. Kalm betonar dock att såväl chefer som medarbetare har rätt att förvänta sig gott uppförande.

– Barns och ungas styrkor är ofta att uppleva och uttrycka känslor. Vuxnas styrkor borde vara att reglera känslorna och dåligt uppförande borde inte tolereras i arbetsplatsens verksamhetskultur, bekräftar Kalm.

Känslocoachning revolutionerade välbefinnandet på arbetsplatsen

Vid Teknologiska forskningscentralen VTT känner man redan till att om arbetsplatsen fungerar på en känslomässig nivå finns det en stor chans att den blomstrar.

– Bra känslofunktioner har stor betydelse för hela arbetsgemenskapens välbefinnande, företagets ledarskap, innovationer och på vilket sätt de anställda är engagerade i företaget. Allt fler människor väljer också arbetsgivare enligt känsloklimatet, konstaterar personalchefen Kirsi Nuotto från VTT.

Fatta beslut i en fråga först när du har lugnat dig efter ett känslosvall.

Vid VTT har man genom forskning kunnat bevisa att känslofärdigheter utvecklar arbetsgemenskapen och att man bör öva på dessa färdigheter. I det utvecklingsprojekt som finansierades av Arbetarskyddsfonden utbildade experter från Emergy VTT:s chefer i känslofunktioner under åtta månaders tid. Forskare från Aalto-universitetet och Jyväskylä universitet följde upp resultaten.

– Under ledning av experterna upprättade vi känslokartor, där vi beskrev bland annat glädje, ilska, trötthet, entusiasm, passion etc. Vi lärde oss sätta ord på våra egna känslor och lärde oss förstå andra människors känslor och på vilket sätt de påverkar ett team eller en arbetsgemenskap, säger Nuotto.

Coachningen hjälpte oss lyssna på våra kollegor och ta hänsyn till dem även på annat sätt än enbart via arbetsinnehållet.

– Jag insåg hur viktigt det är att på ett genuint sätt lyssna i en situation, där någon verkar vara överväldigad av sina känslor och jag lärde mig på vilket sätt man bör närma sig en sådan situation. Den färdigheten kan till exempel hjälpa arbetsgemenskapen föra ett projekt framåt i en krävande situation.

Inled ett Teams-möte genom att fråga hur de andra mår.

Känsloklimatet vid VTT mättes före och efter coachningen. Det fanns flera olika mätare, till exempel känslan av psykologisk trygghet. Resultaten var så revolutionerande att frågan har väckt intresse även på internationell nivå. Nuotto har blivit ombedd att dela med sig av sina erfarenheter av att utveckla känslofunktionen både i Europa och USA.

– Det var verkligen en otrolig överraskning att utbildningen i empatiskt ledarskap ledde till en så stor positiv förändring i vår arbetsgemenskap och i kulturen på vår arbetsplats. Människorna började må mycket bättre. Den psykiska hälsan har förbättrats och sjukledigheterna har minskat tydligt, säger Nuotto.

Tack vare de goda erfarenheterna erbjuds nu alla anställda vid VTT möjlighet att utveckla sina känslofärdigheter, inte enbart cheferna. 700 anställda vid VTT har redan genomfört den frivilliga coachningen i känslofunktioner.

Ta itu med känslor via arbetarskyddet

Inom byggkoncernen Skanska har man i över sju år genomfört ett utvecklingsprojekt om säkerhetskulturen, LIFE, där utgångspunkten är att göra människor uppmärksamma på att ta hand om sin egen och kollegans säkerhet. Genom detta har man också kunnat ta itu med känslor.

– Säkerhet är ett enkelt tema för diskussioner, eftersom alla upplever säkerhet som viktig. Att tillsammans diskutera säkerhet har möjliggjort diskussioner om även svårare saker, och nu kan vi också prata om känslor, säger Taru Lankinen, HSE-chef vid Skanska.

 

Varje Skanska-anställd, inklusive cheferna, har på sin arbetstid deltagit i en separat LIFE-förhandling, och dessutom har vi lyft fram säkerhetsteman i både stora och mindre diskussioner. Diskussionerna har letts av anställda som Skanska har utbildat, både bland arbetsledningen och vanliga arbetstagare.

Delta i ett distansmöte med bild.

Diskussionsteman lyfts fram från arbetets vardag och säkerhet. Man kan till exempel på allmän nivå tillsammans diskutera på vilket sätt stress och arbetspress inverkar på hur man sörjer för säkerheten, vilka hinder det finns för att sörja för säkerheten och varför det känns svårt att lyfta fram frågor som tydligt försämrar en arbetskamrats säkerhet.

– Känslor hör starkt samman med dessa värdediskussioner. Många gånger är det som upplevs som ett hinder för någon verksamhet rädsla och detta är en stark känsla. På detta sätt lyfts känslan automatiskt fram och arbetstagarens kan våga sätta ord på sina känslor, beskriver Helena Pekkanen, chef för arbetshälsa vid Skanska.

Inom Skanska har diskussionerna om känslor blivit mer fördjupade än vad vi förväntade oss. Arbetstagarna kommer till insikt och även de mest kritiska åsikterna har ändrats. LIFE-samtalen anses inte som onödigt slöseri med arbetstid, utan man har upptäckt fördelen med dessa i form av mer säkerhet i arbetet och att arbetet löper smidigare.

– En öppen samtalskultur har gett våra arbetstagare psykologiska trygghet så, att man också vågar lyfta fram svåra frågor och inte behöver vara rädd för att detta leder till tråkiga följder. Det är värdefullt att man vågar vara av annan åsikt, betonar Pekkanen.

Se det goda i den andra och i dig själv.

Förra året diskuterade man redan helt direkt om känslor i workshopparna på Skanskas dagar för arbetshälsa. I diskussionerna reflekterade man över i hurudana situationer frustration, oro, yrkesstolthet eller tacksamhet syns på arbetsplatsen och att frågor bakom dessa bör lyftas fram.

– Ännu för sju år sedan hade det varit svårt att i vårt företag prata om känslor så här direkt, men nu är det möjligt och vi är redo för detta, säger Taru Lankinen glatt.

Lär känna din arbetskamrat – det hjälper också vid distansarbete

Exemplen från både Skanska och VTT är ett bevis på att när man förstår sina egna känslor och utvecklar det empatiska ledarskapet fungerar även arbetsgemenskaperna bättre. Men vad ska man göra när man inte kommer överens med sin arbetskamrat trots allt känslomedvetande?

Merja Kalm säger att man kan lära sig förstå sina arbetskamrater bättre genom att lära känna dem och ibland kasta arbetsrollerna på soptippen. När människornas roller ändras och man ibland pratar om annat än jobbet, lär man sig ofta att förstå den andra personen bättre.

– En arbetsgemenskap kan förstärkas med hjälp av ett trevligt evenemang, till exempel en motionseftermiddag eller en konsert, där partnern eller till och med hela familjen kan delta. Det kan öppna nya perspektiv när man märker att den strikta arbetskamraten också är en kärleksfull pappa, mamma eller partner, säger Kalm.

Om man själv tycker om att prata kan man få de andra att delta genom att fråga ”vad anser ni andra om detta”.

Det är särskilt viktigt att känna sina arbetskamrater på sådana arbetsplatser där man arbetar mycket på distans. Det kan vara svårt att via en skärm tolka en främmande persons miner, gester eller annan ordlös kommunikation.

– Man måste aktivera kamerorna om man ens i någon mån vill känna igen människornas känslor på distans. Om man själv tycker om att prata kan man få de andra att delta genom att fråga ”vad anser ni andra om detta”. Det är till stor hjälp om man känner mötesdeltagarna från tidigare och även har träffat dem öga mot öga, tipsar Kalm.

VTT:s coachning om känslofunktion genomfördes på distans, eftersom den inföll under coronatiden. För var och en som deltog i utbildningen utsågs slumpmässiga lärandekollegor, med vilka man sparrade färdigheterna och genomförde övningar via en skärm. Coachningen på distans gav också överraskande fördelar.

– Tidpunkten var egentligen utmärkt, eftersom vi tack vare det vi lärde oss kunde hålla en god kontakt med personalen också när människor under tiden för restriktionerna började arbeta på distans, säger Nuotto.

Coachningssessionerna i känslofärdigheter inleddes alltid genom att fråga alla ”hur mår du?”.

Coachningssessionerna i känslofärdigheter inleddes alltid genom att fråga alla ”hur mår du?”. På så sätt kom vi till en situation, där det var lättare att prata om hur till exempel en arbetsuppgift kändes. Samma praxis tillämpas numera vid VTT:s möten på distans och vid fysiska teammöten.

– Alla har sämre dagar och det kan man också säga. Det är till exempel enklare att lyfta fram en känsla av stress om mötet börjar med att någon frågar ”hur mår du?” och man verkligen vill ta emot svaret, förklarar Nuotto.

 

Känslornas anatomi – så här uppstår känslorna

Känslor är psykiska och fysiska tillstånd, med vilka vi klarar av olika situationer. Känslorna hjälper oss att agera: till exempel rädsla ger upphov till en fly eller fäkta-reaktion.

Känslorna styr människornas beteende och tankar. De inverkar bland annat på vad vi fäster uppmärksamhet vid.

Känslorna reglerar också omfattningen av vår koncentration: vid fara fokuserar människan enbart på det som orsakar faran, medan en människa i trygghet har tid att tänka och reflektera.

– I arbetslivet kan ett positivt känslotillstånd utveckla kreativt tänkande, medan känslor av rädsla och ångest kan inskränka på tankeförmågan, berättar hjärnforskaren Vesa Putkinen.

Hur uppstår en känsla?

I hjärnan finns nätverk i vissa områden, som aktiveras i känslor. Känslor av välbehag ökar utsöndringen av dopamin och opioider. Det finns ändå till exempel inget glädjecentrum i hjärnan, utan de olika känslorna – till exempel glädje eller rädsla när man tittar på film eller lyssnar på musik – aktiverar i stort sett samma områden i hjärnan.

Hur på verkar känslorna oss?

Vi stämplar ofta automatiskt situationer som väcker känslor som negativa eller positiva. Vårt autonoma nervsystem aktiveras och vi börjar agera på det sätt känslan styr oss till, exempelvis gråta eller skratta.

Kan man hantera känslorna?

En känsloreaktion kan hanteras fram till en viss punkt, men det kräver ansträngning och aktiverar pannloben, som ansvarar för verksamhetsledningen och andra kognitiva funktioner på hög nivå.

På vilket sätt återspeglas arbetslivet i känslorna?

Enligt olika enkäter upplever människorna i allmänhet mer positiva än negativa känslor i sitt liv. De positiva känslorna verkar öka mot kvällen och veckoslutet, vilket innebär att det kan finnas fler faktorer som orsakar negativa känslor i arbetslivet än i privatlivet.

Har människan hela tiden känslor?

Känslorna ligger inte hela tiden på ytan. Om till exempel en arbetstagare är verkligt fokuserad och allt fungerar ”av bara farten”, har människan inga starka känslor, utan känner sig bara nöjd över att arbetet löper smidigt.