Det har i årtionden forskats i hur känslorna påverkar arbetet och bevisen är obestridliga: känslorna påverkar all organisationsverksamhet, från strategisk ledning till enskilda arbetsuppgifter.

Chefernas agerande har en central betydelse för atmosfären på arbetsplatserna. Även det sätt på vilket chefen hanterar och uttrycker sina egna känslor utgör ett exempel för arbetsgemenskapen.

På grund av detta borde känslofunktionen och ett empatiskt ledarskap införas i företagets strategi så, att man medvetet skulle bygga upp en bra atmosfär på arbetsplatsen.

Trots forskningsrönen inser man ännu inte att känslor är en viktig resurs i arbetet.

I Finland är det strategiska ledarskapet på en god nivå, men vad gäller empatiskt ledarskap är vi ännu nybörjare. Trots forskningsrönen inser man ännu inte att känslor är en viktig resurs i arbetet.

I många företag anser man kanske ännu att känslor är irrationella och inte hör samman med förnuftig och resultatinriktad verksamhet – att känslor på något sätt utgör motsatsen till rationell verksamhet.

Empatiskt ledarskap är dock en viktig del av företagets verksamhet, eftersom positiva känslor, såsom entusiasm och förtroende ökar förmågan att lösa problem och klara av motgångar. Negativa känslor inskränker åter vårt tänkande och hindrar oss från att hitta nya lösningar.

Känslofunktion är inte en medfödd egenskap, utan en färdighet man kan lära sig.

Empatiskt ledarskap innebär att man på ett genuint sätt känner igen känslor och förstår hur olika känslor påverkar arbetet och atmosfären på arbetsplatsen. Dessutom är det förmågan att stärka positiva känslor samt förmågan och modet att möta och hantera negativa känslor.

Empatiskt ledarskap innebär alltså inte att man på arbetsplatsen uppmuntrar till att storgråta, tjuta av glädje eller att svära varje gång man känner för det. Det innebär inte heller tvångsmässig positivitet.

Känslofunktion är inte en medfödd egenskap, utan en färdighet man kan lära sig. Redan det faktum att man är medveten om att känslor finns, är ett stort kliv framåt.

Man kan börja förbättra atmosfären på arbetsplatsen genom helt grundläggande saker, till exempel att hälsa och fråga hur den andra mår – att bemöta en annan människa.