”Vi vill ha utmaningar och tillit på jobbet”

Emil Hautapakka, 24, arbetar för andra året som speciallärare i en klass med elever inom autismspektrumet.

– Jag tycker om att arbeta med människor och trivs bra. Även om det ibland uppstår krävande situationer försöker jag i lugn och ro lösa en sak i taget. Att vara positiv och öppen hjälper mig att klara av arbetet och att orka jobba, säger Hautapakka.

– Min kompis tipsade om en arbetsplats som specialskolgångsbiträde, och så uppstod min första kontakt med arbetsplatsen och intresset för branschen.

Mina chefer, dvs. rektorn och biträdande rektorn, är alltid tillgängliga.

Lärarens arbete, särskilt i specialklasser, innebär mycket ansvar och kontakt med bland annat barnens föräldrar och representanterna för välfärdsområdet. Hautapakkas närmaste arbetskamrater är den andra specialläraren i klassen och fyra skolgångsbiträden. De delar på uppgifter och löser utmaningar tillsammans.

– Veckovisa möten med de vuxna i klassen och hela skolans lärarmöten är platser för att ta upp utmaningar och framgångar. Även mina chefer, dvs. rektorn och biträdande rektorn, är alltid tillgängliga, säger Hautapakka.

Egen aktivitet och mod hjälper till att hitta arbete

Roosa Haataja, 23, arbetar för andra året som verkställande direktör för Kainuun ravirata, dvs. Kajanalands travbana. I början av sommaren anlände hela 2 000 personer, 60 travbanefunktionärer och 150 hästar till säsongens huvudevenemang.

Haataja har en lång arbetshistoria, eftersom hon har arbetat i olika roller och på olika företag sedan hon var 14 år, bland annat som försäljare, fakturakontrollant och försäljningschef.

Efter grundskolan avlade hon merkonomexamen och därefter tradenomstudier i hästföretagande på Tavastlands yrkeshögskola.

– Jag tog värvning som frivilligarbetare på travbanan. När vd-posten blev lediganslagen, skickade jag in mina papper och blev vald bland fem kandidater. Branschstudierna spelade säkert in, säger Haataja.

Positiv feedback från veteraner värmer.

– Mitt arbete är mångsidig och trevligt. Jag har redan nått framgångar, till exempel ökat deltagarantalet i vårt huvudevenemang. Positiv feedback från veteraner värmer.

Hon har också märkt att det inte går att vara alla till lags, eftersom den unga vd:n ibland får hård kritik av erfarna travmänniskor.

– Det kommer in många önskemål och jag kan inte uppfylla alla. Jag är snäll och empatisk, men också envis, vilket ibland hjälper i den här uppgiften, säger hon med ett skratt.

Karriärkursen hjälper högutbildade invandrare

Hananeh Bayat, 33, arbetar med IT-projekt på Designcentrum Muova i Vasa. Hon kommer från Iran där hon studerade till IT-ingenjör. Därifrån åkte hon med sin man till Malaysia och slutligen vid 26 års ålder till Finland, när mannen kom till Uleåborgs universitet för doktorandstudier.

Bayat studerade flitigt finska och dessutom företagsekonomi vid yrkeshögskola. Paret bodde också en tid i Kuopio medan mannen arbetade på universitetet där, men till slut fick mannen jobb på Wärtsilä och de flyttade till Vasa.

Hananeh började söka jobb, men efter tre år hade hon fortfarande inte hittat arbete.

– Det känns som att man inte litar på utlänningar. Jag studerade också språket, men trots det hittade jag inget jobb någonstans till en början, beklagar hon.

Jag skulle kunna arbeta på distans, men jag föredrar att arbeta tillsammans med människor och lära mig allt bättre finska.

Till slut fick hon hjälp på Österbottens arbets- och näringsbyrås karriärkurs. Den är avsedd för högutbildade personer med invandrarbakgrund som har minst grundläggande kunskaper i finska. Där uppstod en jobbmöjlighet som Bayat tog tag i med båda händerna.

– Jag gick direkt till Muova med mitt CV för att presentera mig och de sade till mig att jag kan börja jobba om en vecka. Nu har jag ett visstidsjobb för ett halvår framåt, berättar Bayat nöjt.

– Jag skulle kunna arbeta på distans, men jag föredrar att arbeta tillsammans med människor och lära mig allt bättre finska, säger Bayat.

Uppgiftsram, förtroende och stöd – ingredienser för ett bra arbetsliv

För de allra flesta unga vuxna går det bra på jobbet. Cirka 20 procent har dock en ökad risk för utbrändhet och nästan 7 procent lider redan av sannolik utbrändhet. Dessa siffror framgår av Arbetshälsoinstitutets studie där man utredde arbetshälsan hos personer mellan 23 och 34 år.

– Många unga vuxna upplever uttråkning i arbetslivet eftersom de kanske saknar till exempel meningsfulla utmaningar och stimulans. I genomsnitt förekommer uttråkning oftare hos unga arbetstagare än äldre, säger forskaren Jie Li.

Vid uttråkning kan det  också handla om otydliga roller eller onödig byråkrati.

Bayat, Hautapakka och Haataja upplever alla att de trivs på sin nuvarande arbetsplats. De får förverkliga sig själva och möta tillräckligt med utmaningar. Det kan också vara en anledning till att de är engagerade och entusiastiska.

Vid uttråkning kan det enligt Jie Li också handla om otydliga roller eller onödig byråkrati.

– Alla saker som hindrar oss från att göra det huvudarbete som vi har kommit för att göra kan orsaka uttråkning, konstaterar han.

Arbetstagaren ska ges tillit, ansvar och naturligtvis också stöd, men på rätt sätt.

Erfarenhetsexperten Hautapakka ger rådet att när en ung person börjar på en ny arbetsplats är det bra att tydligt berätta för honom eller henne vad som krävs och förväntas av honom eller henne. En ram för arbetsuppgifterna hjälper till med en rask start.

– Ramen är i praktiken en uppsättning konkreta kriterier som tydligt visar vad som ska göras i arbetet och vilket det önskade resultatet är. Det skapar rollen och uppgiften samt betydelsen av den egna arbetsinsatsen, listar Hautapakka.

Hautapakka betonar att arbetstagaren ska ges tillit och frihet att arbeta på det sätt som han eller hon anser vara bäst. Brist på förtroende och att ständigt bli övervakad dödar arbetsmotivationen snabbt.

– Micromanagement är ett effektivt sätt att döda en ung persons motivation. Arbetstagaren ska ges tillit, ansvar och naturligtvis också stöd, men på rätt sätt.

I introduktionen är det viktigt att höra exakt vad som ska göras inom vilken tidsram och vem man kan be om hjälp vid behov.

Även Bayat betonar betydelsen av en tydlig introduktion när en ung arbetstagare kommer till huset och även när den nya arbetstagaren inte talar finska som modersmål. Hon förstår och talar redan finska ganska bra, men hoppas att chefer och kollegor ska tala klarspråk.

– Dialekter och talspråk är ofta svåra att förstå. Om de andra på arbetsplatsen pratar snabbt och sväljer slutet på orden, utesluts personer med invandrarbakgrund från samtalen, säger Bayat.

På en ny arbetsplats hjälper det att bli mött av vänliga, leende människor som önskar en välkommen och är intresserade av den nya kollegan.

– I introduktionen är det viktigt att höra exakt vad som ska göras inom vilken tidsram och vem man kan be om hjälp vid behov. Det är bra att chefer och kollegor kommer ihåg att alla någon gång har varit på arbetsplatsen för första gången, säger Bayat.

Verkställande direktör Haataja fick inte särskilt mycket stöd och handledning i sitt arbete som vd för travbanan, eftersom den gamla verkställande direktören redan hade gått i pension. Hon har varit tvungen att i praktiken lära sig sitt arbete själv.

– Som tur är har jag en orädd attityd till utmaningar – det gäller bara att ta tag i arbetet och våga prova!

Karriärdrömmar – vågar man ens tänka på sådant?

Enligt forskare Jie Li skulle det vara viktigt att lyfta fram kontinuiteten i arbetskarriärerna på arbetsplatsen. Unga vuxna upplever något mer ångest i arbetslivet än sina äldre kollegor, kanske för att framtiden är höljd i dunkel.

– Unga kanske undrar hur det går för dem när visstidsanställningen upphör. Det vore bra om arbetsplatserna stödde karriärdrömmar och diskuterade dem med arbetstagaren, rekommenderar Li.

Om en ung person märker att arbetsplatsen tar hand om honom eller henne kan han eller hon utvecklas till en motiverad arbetstagare på arbetsplatsen.

Han påminner också om kraften i ömsesidighet när det gäller att engagera arbetstagaren.

– Om en ung person märker att arbetsplatsen tar hand om honom eller henne kan han eller hon utvecklas till en motiverad arbetstagare på arbetsplatsen, säger Li.

Ett sätt att stödja utvecklingen i arbetet är att erbjuda en ny arbetstagare mer information och möjlighet att utveckla sina färdigheter.

– I samband med introduktionen är det bra att presentera de kurser och utbildningar som behövs för att avancera i arbetet, tipsar Bayat.

Man måste också kunna hantera besvikelser

Studier om ungas välbefinnande i arbetet visar att de unga önskar mening, framgångsmöjligheter och värderingar som är viktiga för dem själva i sitt arbete.

– Önskemålen blir emellertid inte alltid uppfyllda, vilket kan försämra välbefinnandet i arbetet, säger Li.

Haataja har tyvärr märkt att många i hennes ålder underskattar grundläggande arbete och önskar sig en genväg till en hög position och hög lön. Hon tror att även om man i slutändan lär sig arbetet först på arbetsplatsen, så får man en handlingsmodell hemifrån. Haataja själv har hittat sina bästa jobb genom att frivilligarbeta gratis.

– Som frivilligarbetare har jag fått visa min arbetsinsats och flit, och det gratisarbetet har återbetalat sig som avlönat arbete, säger Haataja.

Arbetet skapar rytm i vardagen och håller hjärnan pigg.

Ibland har hon också blivit besviken och det måste hon också kunna hantera.

– Det är en bister verklighet, så det gäller att lära sig att möta motgångar – det finns ingen genväg till framgång, konstaterar Haataja.

För Hautapakka är arbetet en viktig del av livet.

– Arbetet skapar rytm i vardagen och håller hjärnan pigg. Ansvar och skyldigheter medför stadga i livet. Det är roligt med pengar, men det är inte värt att springa efter dem. Det är bättre att leta efter ett arbete som motsvarar ens egna värderingar och känns viktigt för en själv.

Han påminner att även arbetsgivare tar en risk när de anställer en ny arbetstagare. Då är det bäst att försöka göra sig förtjänt av förtroendet. Han ger ett råd till unga arbetstagare som han själv:

– Gör ditt jobb så bra som möjligt på den nya arbetsplatsen och visa att det lönade sig för arbetsgivaren att ta risken när de anställde dig. Det kan ge upphov till fler bra saker i livet – till exempel nya roliga och utmanande jobb.

 

Generation Z:s tips till arbetsgivare

1. Var vänlig och önska den nya arbetstagaren välkommen.
2. Berätta tydligt vad du förväntar dig av arbetstagaren. Ge en uppgiftsram.
3. Introducera på ett entydigt sätt och på tydligt allmänspråk. Undvik besvärliga termer och svår yrkesterminologi.
4. Hjälp, ge råd och stöd. Kom ihåg att du själv också en gång varit gulnäbb.
5. Lita på den unga arbetstagaren: detaljstyr inte!

 

Generation Z:s tips till sina ålderskamrater

1. Sök jobb aktivt. Du kan visa upp dina förmågor till exempel i frivilligarbete.
2. Gå med på att börja nerifrån och avancera i lugn takt i karriären – allt arbete är värdefullt.
3. Gör dig förtjänt av arbetsgivarens förtroende.
4. Ta dig an utmaningar och be om hjälp.
5. Bli inte avskräckt av misslyckanden – de hör också till livet, även arbetslivet.