Välkommen på talko

Klimatförändringen kräver resiliens på arbetsplatserna, dvs. en förmåga att klara sig, anpassa sig, lära sig och förnya verksamheten mot ett grönare tankesätt. I service- och produktionsprocesserna behövs praktiska ändringar och ny kompetens.

– Direkta klimatpåverkningar uppstår när vi går på djupet inom logistik, produktion och material till exempel i fastighets- och byggbranschen, tillverkningsindustrin och trafiken. Val som görs i olika skeden av anskaffnings- och tillverkningskedjorna inom livsmedelsbranschen skapar stora kumulativa effekter, säger Arja Ala-Laurinaho, äldre sakkunnig på Arbetshälsoinsititutet.

Nya slags tillvägagångssätt påverkar i allmänhet också de anställdas vardag.

Det är visserligen företagets ledning som bestämmer om strategier och stora riktlinjer, men nya slags tillvägagångssätt påverkar i allmänhet också de anställdas vardag.

– Återvinning är ett bra exempel på detta: verksamhetssätten förändras, och det gäller att lära sig dessa på arbetsplatserna. I och med hållbar utveckling uppstår även innovationer, nya arbetsuppgifter samt kompetens, säger Ala-Laurinaho.

Klimattänkandet kan vara en utvecklingsbooster för företaget när processer betraktas ur ett nytt perspektiv. Det kan vara frågan om något så enkelt som att rationalisera verksamheten. Revolutionerande innovationer behövs inte tillnärmelsevis alltid.

– I en byggfirma gjorde man en storstädning och gick igenom alla lokaler och förvaringsställen. Man förde verktyg till rätt platser och sorterade material. Man satte saker och ting i ordning och ser till att de också hålls i ordning. Detta minskar onödiga materialanskaffningar och gör återvinningen lättare, beskriver Ala-Laurinaho.

Kaffe bara när det behövs

Arja Ala-Laurinahos kollega, specialsakkunnig Jarno Turunen skriver i sin blogg att åtminstone 150 000 anställda i servicebranscherna arbetar på ett nytt sätt för att dämpa klimatförändringen. De strävar efter att minska energiförbrukningen, återvinna allt mer, utnyttja svinn och byta ut rengöringsmedel mot miljövänliga.

Ibland är det till och med överraskande hur enkel en klimatgärning kan vara. På en arbetsplats märkte man att man alltid brygger två pannor kaffe, oavsett hur många kaffedrickare som är på plats. Överblivet kaffe hälldes ut i vasken.

Det blir en rejäl besparing för arbetsplatsen på årsnivå.

– När man började brygga kaffe bara efter behov, sparade man två liter per dag! Det blir en rejäl besparing för arbetsplatsen på årsnivå. Samtidigt minskas onödig vatten- och energiförbrukning. Väljer man dessutom rättvisemärkt kaffe, stöder man också en hållbar primärproduktion, säger Ala-Laurinaho

Allt fler vill påverka

Klimattänkandet förändrar och skapar arbetsuppgifter, det står klart. I framtidens arbetsuppgifter betonas distansarbete och mobilt arbete, men också lokal service. En stor del av arbetet utförs med hjälp av digitala plattformar och verktyg samt mobilteknik. Å andra sidan kommer lokala hantverkare som utför underhåll och reparationer till heders, eftersom man i stället för konsumtion värdesätter föremål med lång livslängd.

På arbetsplatserna behövs utöver alla konkreta aktiviteter även en öppen diskussion för att främja tankesätt för hållbar utveckling: vad innebär klimatförändringen på just vår arbetsplats och hur kan just vi bidra till att klimatet blir varmare? Många människor har klimatångest, och allt fler vill uppleva att de kan påverka, göra rätt saker.

Den anställda känner själv bäst till sitt eget uppgiftsområde.

De anställdas betydelse i klimattalkot betonas i form av iakttagande av anvisningar, men också som aktiva initiativ. Den anställda känner själv bäst till sitt eget uppgiftsområde. Han eller hon kan redan långt före ledningen identifiera hur en sak kunde göras miljövänligare och smartare.

– Var och en av oss kan fundera över hur klimatperspektivet kan beaktas i den egna arbetsmiljön: släcka onödig belysning, sänka rumstemperaturen lite, återvinna avfall, sträva efter ett pappersfritt kontor och så vidare, föreslår Ala-Laurinaho.

Cirkulär ekonomi dämpar klimatförändringen

När klimatförändringen dämpas gäller det att också fästa blicken på arbetssäkerheten, eftersom en ändring som gjorts med goda föresatser i vissa fall kan innebära en avsevärd försämring i arbetssäkerheten. Övergången till cirkulär ekonomi dämpar klimatförändringen, men kan också exponera anställda för farliga kemikalier.

– En del material som ska återvinnas innehåller kemiska föreningar som är skadliga för människan, och det gäller att vara medveten om detta när man i arbetet sorterar och hanterar återvinningsmaterial, påminner Ala-Laurinaho.

Världen skulle tacka, om hybridarbete rotade sig det finländska arbetslivet.

Under coronapandemin har många människor arbetat hemma, och har inte åkt till jobbet med egen bil som tidigare. Detta är en betydande klimatgärning, men fortfarande görs hela 1,5 miljoner arbetsresor med bil varje vardag i Finland. Världen skulle tacka, om hybridarbete rotade sig det finländska arbetslivet och arbetsresor med privatbil minskade klart – eller om man i stället för att ta bilen klev upp på cykeln eller anlitade kollektivtrafik.

Hetta är en riskfaktor

Klimatförändringens effekt på arbetslivet är en omfattande helhet med betydande konsekvenser för de anställdas hälsa, arbets- och funktionsförmåga, arbetssäkerheten och ett smidigt arbete. Hetta är en riskfaktor i framtiden: den optimala temperaturen för fysiskt arbete är 11 grader, men redan nu arbetar man i temperaturer på 25–30 grader på sommaren.

– Även i Finland blir klimatet i genomsnitt en grad varmare fram till år 2030 och allt varmare perioder med högsommarvärme förekommer oftare. Med tanke på fysiskt arbete är högsommarvärme ett problem, säger Satu Mänttäri, specialforskare på Arbetshälsoinstitutet.

I sitt arbete studerar hon relationen mellan människans fysiologi och arbetets belastning.

– Exponering för hetta orsakar särskild fara på samma sätt som till exempel asbest. Gränsen för arbete i heta förhållanden, 28 grader, överskreds många gånger i somras. Redan nu kan det vara 37 grader varmt i solskenet, och i den temperaturen sjunker människans funktionsförmåga med 75 procent.

I fysiskt arbete utomhus exponeras man för hetta på många arbetsplatser, till exempel i husbyggnads- och infrastrukturbranschen.

– Asfaltarbete exponerar allra mest för hetta, eftersom hettan också kommer från arbetsmiljön. Det vore bra att flytta tunga arbeten till en svalare tid och också arbeta på natten, säger Mänttäri.

Företagshälsovårdens har en viktig roll

De som utför tunga arbeten är inte nödvändigtvis skyddade mot exponering för hetta ens inomhus. Till exempel finns det inte nära på alltid moderna kylningsapparater i gamla sjukhus. Även i hemvårdsbranschen arbetar man i huvudsak i bostäder som saknar luftkonditionering. Den ökade hettan bör beaktas i alla kommande sanerings- och byggprojekt.

– Hetta kan göra det besvärligt att arbeta också på kontor och hemmakontor. I somras var många som distansarbetade tvungna att åka till arbetsplatsen bara på grund av att det finns ordentlig kylning där, säger Ala-Laurinaho.

Hetta kräver framförhållning av arbetsgivaren.

En frisk människa kan i allmänhet anpassa sig till arbete i heta förhållanden, såvida det finns tid att göra det. För personer med en hjärtsjukdom kan exponering för hetta till och med vara fatalt. Inom företagshälsovården är det viktigt att lära sig att identifiera de personer som lider av hetta eller inte kan utföra fysiskt arbete utan att äventyra hälsan när det är hett.

Hetta kräver framförhållning av arbetsgivaren och planering av arbetet vid värmeböljor. Enligt Mänttäri borde framförhållning av hetta också inkluderas i den anställdas utbildning.

– Den första värmeböljan i början av sommaren är alltid besvärligast, men därefter har man anpassat sig till hettan lite bättre. Under anpassningen behövs det mycket raster och långa viloperioder.

Utöver hettan orsakar halka när temperaturen ligger vid nollstrecket, extrema väderfenomen och infektionssjukdomar många slags arbetshälso- och arbetssäkerhetsrisker som kräver vaksamhet på arbetsplatserna och inom företagshälsovården. Klimatförändringen har också psykiska effekter, som framtidens företagshälsovård bör identifiera och förebygga.

 

Finland har tillsammans med de andra EU-länderna förbundit sig till att se över sin klimatpolitik så att den genomsnittliga temperaturökningen i världen begränsas till 1,5 grader. Många offentliga organisationer har utmärkt sig när det gäller ansvar och hållbar utveckling, och klimatfrågor har blivit en viktig del av företagens affärsverksamhet.

 

Läs mera:

”Nu behöver vi gärningar, bara ord räcker inte till”

”Lahtis föregår med gott exempel”

”Vi återvinner till och med kantdegen”