Till Atte Ikonens arbetsrutiner hör att tanka den gasdrivna fordonskombinationen. Merparten av arbetsdagen tillbringar han ändå i trafiken.

På svenska

• 08.05.2019

”Vagabonden” njuter av sin frihet

Den teknologiska utvecklingen har avsevärt underlättat långtradarchaufförernas arbete, men de allt snävare tidtabellerna ökar ändå stressen. Med tidsreglering, god planering och arbetsgivarens åtgärder som höjer arbetshälsan blir det ändå lättare att orka.

H

annu Lehtonen (60) är chaufför och kör fordonskombination för Vähälä Logistics Oy. Nu har han precis kommit på jobb till terminalen i Vaajakoski. På gården väntar hans trogna arbetshäst, en fordonskombination som består av två släpfordon, eller som det vanligtvis kallas, ett B-tåg. I full last väger ekipaget ca 60 ton.

Lehtonen har kört tunga fordon i fyra decennier av vilka 35 år för Vähälä. Lehtonen kör rutten Jyväskylä-Helsingfors. Arbetsdagarna börjar vid middagstid och pågår i 12-15 timmar. Vanligtvis tar det några timmar att lasta och lossa lasten, resten av tiden går åt till att köra.

Körtiden och pauserna regleras i lag och en färdskrivare övervakar att bestämmelserna följs. Man måste hålla paus både på tur- och returresan.

– Jag kör två arbetsskift under två dagar efter varandra.

Sedan följer det några dagar ledigt. På en vecka blir det alltså tre arbetspass, säger Lehtonen.

Hannu Lehtonen on ajanut Vähälän rekkoja neljällä vuosikymmenellä. – Työn fyysinen kuormittavuus on keventynyt merkittävästi.

Hannu Lehtonen har kört långtradare för Vähälä  i fyra decennier – Arbetets fysiska belastning har minskat avsevärt under den tiden.

Tekniken underlättar vardagen

De senaste decenniernas tekniska utveckling har betydligt underlättat förarnas arbete. Lastning och lossning sköts vanligtvis med truck eller pumpkärra. Också själva körandet har blivit lättare.

– Förarsätet kan justeras in i minsta detalj, de moderna strålkastarna förbättrar sikten i mörkret, servobromsar och effektiv bromsassistans har gjort körandet säkrare, konstaterar Lehtonen.

Till standardutrustningen i dagens lastbilar hör filbytesvarnare, kameror som övervakar miljön, automatisk kollisionsvarnare, automatlåda och farthållare som kan läsa av terrängen. Chaffisen behöver inte längre kämpa med gaspedalen för att fordonskombinationen ska hålla jämn marschfart. Fordonskombinationernas yttre mått och massa har ökat men samtidigt har de också blivit avsevärt lättare att köra och behärska.

Bilens skick spelar en viktig roll för förarens arbetsmiljö. Vähäläs dragbilar som används året om förnyas med fem års intervall och släpen med 7-8 års intervall. Servicen är proaktiv och vinterdäcken åker på i god tid innan hösthalkan sätter in.

Atte Ikonen on rekkakuski 3. polvessa. Ikonen innostui alasta jo lapsena istuessaan isän ja papan kyydissä.

Atte Ikonen är lastbilschaufför i tredje generation. Ikonen blev intresserad av branschen redan som barn då han fick följa med pappa och farfar i bilen.

Bakom ratten på natten

Då Lehtonens arbetsdag börjar går Atte Ikonens (28) arbetsdag mot sitt slut. Ikonen som kom på jobb vid 22-tiden, körde en styckegodstransport från Jyväskylä till Vanda och återvände via Sibbo till Jyväskylä med livsmedel i lasten. Nattarbete är vanligt hos Vähälä, eftersom merparten av stomlinjerna körs nattetid.

– Jag gillar att jobba på natten, eftersom jag är morgontrött. Jag föreslog faktiskt själv det här arrangemanget för arbetsgivaren och vi fick det att fungera. Två långa nattskift följs alltid av två fridygn.

Kuljettajat lastaavat ja purkavat autonsa yleensä itse. Atte Ikoselle rullakoiden siirtely on tuttua.

Förarna lastar och lossar själv sina bilar. För Atte Ikonen är det en bekant uppgift att hantera rullhäckar.

 Pausgymnastiken håller en i trim

Lehtonen och Ikonen njuter av att köra och den frihet som jobbet ger. Inte ens långa sträckor ensam bakom ratten på det tunga fordonet känns belastande. Tiden går då man lyssnar till musik eller tystnad och pratar med kollegerna.

– Med kollegerna snackar jag tryggt via handsfree. Innan mobiltelefonerna kom brukade vi träffas under pauserna och prata på olika nattöppna caféer. Så fortsatte snacket under följande paus på följande café. Numera finns det inte längre tid för sådana pauser, förklarar Lehtonen.

De strikta tidtabellerna skapar tidspress och både Lehtonen och Ikonen anser att detta är den största avigsidan i arbetet. Ofta klarar man av tidtabellen bara om förhållandena är optimala i alla avseenden. En annan avigsida är att jobbet är statiskt. Karlarna försöker kompensera sittandet med att stretcha under pauserna och motionera på fritiden. Ikonen cyklar och Lehtonen joggar och renoverar på stugan.

– Vintertid gör det dåliga föret och mörkret att man blir trött. Dessutom har jag haft problem med ryggen. Jag har försökt motionera enligt de anvisningar som jag fått av arbetsfysioterapeuten. På bensinstationerna lämnar jag bilen så långt borta som möjligt så jag får gå några extra steg, säger Lehtonen.

Hannu Lehtonen tarkastaa ajoneuvon kunnon silmämääräisesti aina ennen liikkeelle lähtöä, mikä varmistaa sekä omaa että muiden turvallisuutta.

Hannu Lehtonen granskar alltid okulärt att fordonet är i skick innan han ger sig iväg. På så sätt tryggar man både sin egen och sina medtrafikanters säkerhet.

Arbetshälsan skapas genom samarbete

Vähäläs  vice vd Tiina Salonen, och bolagets HR- och servicechef Johanna Holkko säger att chaufförerna som kör långa sträckor måste klara av att leda sig själv. Treenigheten som utgörs av vila, motion och kost måste vara i skick, så att arbetshälsan inte blir lidande av nattarbetet, de varierande arbetstiderna och det myckna sittandet.

– Många av förarna som kör de långa basrutterna är rutinerade proffs och kan ta vara på sig själv. Vikten av återhämtning betonas ändå ständigt i vår personalfortbildning. Förarna måste redan av säkerhetsskäl hållas pigga bakom ratten, säger Salonen.

Arbetshälsan vilar ändå inte enbart på förarnas axlar. Det krävs också en insats av arbetsgivaren. Hos Vähälä satsar man på att utbilda personalen och ge dem inskolning inom ramen för den egna fortbildningsenheten Vähälä Academy. Vähälä har tagit i bruk programmet Insta Audi, via vilket arbetstagarna kan meddela om olika säkerhetsrelaterade frågor och informera om nära ögat –situationer. Via programmet görs också detaljerade olycksutredningar. Dessutom försöker Vähälä erbjuda personalen bästa tänkbara arbetsredskap och uppgifter som anpassats till personens livssituation.

– Mänskorna är olika och belastas av olika saker. För en del passar nattjobbet medan det inte gör det för någon annan. Vi försöker anpassa uppgifterna och arbetspassen till våra chaufförers livssituation och personliga behov, säger Holkko.

Johanna Holkon ja Tiina Salosen ja mukaan yhdistelmäajoneuvonkuljettajalla tulee olla monipuolista osaamista. Ajamisen lisäksi on tunnettava ajoneuvoteknologiaa, hallittava sähköiset työprosessit ja pystyttävä sujuvaan asiakaspalveluun.

Johanna Holkko och Tiina Salonen säger att de som kör fordonskombinationer måste ha en mångsidig kompetens. Utöver körskickligheten måste de förstå sig på fordonsteknik, behärska elektroniska arbetsprocesser och kunna ge smidig kundservice.

Åtgärder och tydliga mätare

Salonen och Holkko säger att man hos Vähälä genom att satsa på arbetshälsan lyckats tygla de hälsoutmaningar som förekommer i logistikbranschen, dvs olyckorna och problemen med rörelse- och stödorganen. Med god inskolning, information och genomgång av problemen har man lyckats minska sjukfrånvaron rejält. Hos Vähälä satsar man framför allt på att arbetsmetoderna ska vara säkra och på att minska antalet olyckor, eftersom företaget valt arbetssäkerheten som tema för detta verksamhetsår.

För att öka personalens arbetshälsa har man hos Vähälä under devisen ”Matkalla hyvään kuntoon” (på väg mot god kondition) inlett ett program som ska höja arbetstagarnas kondition. Programmet tar fasta på välbefinnandet särskilt ur ett logistikbranschperspektiv. Varje arbetstagare har möjlighet att delta i konditionstest, låta mäta sin kroppssammansättning och delta i  Firstbeat- och Fibio –mätningar. Dessutom får den som vill en egen välmåendeplan och handledning i vad hen kan göra för arbetsförmågan och det egna välbefinnandet. Med några års intervall mäts arbetshälsan med en arbetshälsoenkät och kvartalsvis kontrolleras med snabbenkäten ”febertermometern”, hur det står till med trivseln på arbetsplatsen.  I våras togs nya mätare i bruk, d v s personalenkäten Trust Index och Culture Audit, som riktar sig till ledningsgruppen. De två nya enkäterna ingår båda i konceptet Great Place to Work.

– Vi gick med i Great Place to Work -programmet som första logistikföretag i Finland. Programmet ger oss forskningsdata om våra ledarskapsrutiner, vår företagskultur och om hur personalen ser på företaget. Vi kan jämföra våra resultat med andra företags resultat och på basis av fakta utveckla arbetsgemenskapen. Vår målsättning är att bli landets bästa logistikföretag, avslutar Salonen.

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.