Mikko Ilo känner sina hissar utan och innan. Jobbet som hissmontör hos Kone har fört honom från ett objekt till nästa i trettio år. Han känner sig som en del av arbetsgemenskapen tack vare träffar med kollegerna, som han också håller kontakt med per telefon och väl fungerande elektroniska program.

På svenska

• 08.05.2019

Självständighet och frihet ger energi för rörligt arbete

Mänskor som gillar ett självständigt jobb väljer gärna ett rörligt arbete. Trots arbetets självständiga karaktär kan de känna att de hör till en gemenskap, säger tre anställda vid hissföretaget Kone.

Innan Annika Kotinaho åker iväg till jobbet i Tammerfors får hundarna Arttu och Maia hoppa upp i bagageluckan där de har sin plats.

Kontinaho ansvarar för arbetssäkerheten vid montering och underhåll av Kones hissar och rulltrappor i Finland och Baltikum. Årligen kör hon ca 40 000 km. Kontinaho försöker att minst en gång per år besöka vart och ett av de ca 30 distriktskontoren i Finland. Jyckarna får inte vara med varje gång, men då det lyckas är de trevligt sällskap på hotellet och kvällens joggingtur.

Omväxling förnöjer, självständighet inspirerar

Kontinaho gillar att resa i jobbet

– Åtta till fyra jobb inom samma fyra väggar passar inte min läggning. I det här jobbet får jag ständigt uppleva nytt, det är omväxlande och jag kan ganska fritt planera min dag.

Kontinaho menar att de som har ett rörligt jobb njuter av friheten som arbetet ger, men konstaterar samtidigt att ingen i det oändliga orkar vara på resande fot.

Hissmontör Mikko Ilo reser också mycket i jobbet.

– Det bästa med jobbet är alla mänskor som jag träffar. Jag har arbetskamrater på olika håll och det finns alltid något som vi kan prata om. Det tyngsta tycker jag är att sitta i bilen. En tredjedel av min arbetsdag tillbringar jag bakom ratten.

Ilo har sin bas i Uleåborg och därifrån åker han ut till kunder i Uleåborg och Lappland. Han hjälper och handleder hissmontörer, förhandlar med underleverantörer och sköter pappersarbete och slutgranskningar.

Sitt nuvarande jobb har han haft i ungefär ett halvår, före det jobbade han som montör i ca 30 år. Tidigare körde han 20 000-25 0000 km/år men nu blir det ännu mer. Men Mikko tar en dag i sänder. Han plockar alltid med sig kassen med löpskorna så att han då han väl kommit fram kan avsluta dagen med en joggingrunda. Bastun är en annan säker metod att koppla av på resorna.

kone oli vuonna 2018 liikevaihdolla mitattuna Suomen kuudenneksi suurin yritys.

År 2018 var Kone Finlands sjätte största bolag, mätt med omsättningen som måttstock.

Elina Jokinen har också ett rörligt jobb, eftersom hon besöker olika verksamhetsställen. Hon är Kone Hissars HR-chef för Finland och Baltikum. För ett bolag som Kone är det rörliga arbetet en grundförutsättning, säger Jokinen. Hon tror att de som jobbar i kundgränssnittet får sin motivation av kundkontakten.

– Rörligt arbete är också en fråga om yrkesval. De som väljer dessa uppgifter är mänskor som gillar omväxling och självständigt arbete.

Kontinaho har märkt att arbetstagarna uppskattar självbestämmanderätten, och upplever den som motiverande. Hon anser att montörerna har rätt attityd redan från början, eftersom merparten kommer till Kone via bolagets industriläroanstalt där de redan under utbildningen fått bekanta sig med arbetets rörliga karaktär.

Kunskapsdelning stöder rörligt arbete

För Elina Jokinen hör rörligt arbete inte till det normala. Hon har märkt att hon ibland sover sämre på en främmande plats och att också måltidsrytmen blir störd. Mikko Ilo däremot sover numera lika bra på hotell som hemma eftersom han numera har eget hotellrum. Tidig väckning är ett bekant fenomen då avstånden är långa och man ska besöka många kunder under dagen.

Jokinen berättar att arbetstagarna genom kunskapsdelning får stöd för att hantera utmaningarna i vardagen.

– Med några års intervall genomförs under rubriken ”Työyksikkö kuntoon” en kampanj för att se över att allt är som sig bör i enheterna. Under en dag går man igenom senaste nytt i fråga om arbetshälsa och –säkerhet. Senast detta genomfördes fokuserade man särskilt på ergonomin och  funderade tillsammans bl a på hur man med stretching kan förebygga fysiska krämpor. Dessutom brukar dagen alltid innehålla någon form av motion.

Elina Jokinen on Suomen ja Baltian henkilöstöjohtaja Koneen hissien liiketoiminta-alueella. Hän matkustaa työssään harvakseltaan, mutta tekee toisinaan etätöitä kotoa käsin.

Elina Jokinen är HR-direktör för Kones hissverksamhet i Finland och Baltikum. Hon reser sällan i jobbet men ibland jobbar hon på distans hemifrån.

Vid distriktsmötena diskuteras frågor som gäller jobbet. Dessutom ordnas s k säkerhetskvarter. På många orter har personalen jobbat länge med samma uppgifter och arbetsgemenskaperna har sammansvetsats. Samtidigt har det uppstått egna goda rutiner.

– Då lönar det sig att fundera över hur mycket man från centralförvaltningen ska lägga sig i verksamheten ute på fältet, säger Jokinen

– Vårt verksamhetsområde är så stort att det inte är meningsfullt att styra de enskilda regionerna med alltför hård hand.

Samhörighet, förtroende och aktivt lyssnande

– Då arbetstagaren bara ibland är på plats i basenheten upprätthålls samhörigheten med hjälp av distriktsmöten som hålls några gånger om året, förklarar Jokinen. Kortare träffar kan ordnas oftare.

Lokaldistrikten ordnar på eget initiativ diverse rekreationsjippon t ex bastukvällar, julfester och annan fri samvaro.

Ilo är nöjd med de gemensamma bastu- och bowlingkvällarna. De yngre som har familj kanske inte alltid kan delta men visst är det trevligt att det ges möjlighet till gemensam samvaro, säger han.

– Distrikten har också egna WhatsApp –grupper där man kan ta upp jobbfrågor och skicka fritt formulerade meddelanden. De här grupperna har uppstått spontant och är en trevlig rutin säger Jokinen.

Kontinaho har märkt att kulturen och rutinerna varierar beroende på var i Finland man är. Mänskorna i Östra Finland är t ex inte likadana som de som bor norröver. Och i Baltikum har man också en helt egen kultur. I Jokinens distriktskontor har man skapat en särskild gruppsammanhållning, ett slags ”koneanda”, som ger glädje och kraft att sköta jobbet.

Turvallisuuspäällikkö Annika Kontinahon koirat Arttu ja Maya pääsevät toisinaan mukaan työmatkoille.

Säkerhetschefen Annika Kontinahos hundar Arttu och Maia får ibland följa med på arbetsresorna.

Mikko Ilo säger att han inte noterat några större regionala skillnader i de fall då utbildningen, produktionen och entreprenaderna varit likadana.

– Arbetsrutinerna är de samma, attityden märks i viljan att finslipa kvaliteten på arbetet. Det finns trevliga kolleger också i Södra Finland och med dem snackar jag ganska mycket i telefon.

Ledarskapet och stödfunktionerna måste planeras utgående från arbetstagarnas rörliga arbete. Elina Jokinen säger att ingenting händer om man står på sidan om och bara tittar på.  Kommunikationen och arbetsredskapen ska väljas utgående från arbetssättet. Ett smidigt samarbete kräver ömsesidigt förtroende, och fungerande redskap gör det lättare att hålla sig a jour med läget.

Goda mötesrutiner och fungerande kommunikationsmiljö är a och o för växelverkan och hanteringen av data

Jokinen berättar att hon nyss coachat förmän i Mellersta Finland.

– Tillsammans gick vi igenom principerna för växelverkan och mänskoorienterat ledarskap. Vi talade om det som kallas aktivt lyssnande. Om man inte träffar sina medarbetar så ofta under dagen måste man i stället se till att alla ändå får ut någonting av de gånger då man ses.

Fungerande kommunikation och mobila system

Med tanke på dem som har ett rörligt arbete har man byggt upp ett rapporteringssystem som fungerar via smarttelefon. Jokinen har varit med om att utveckla ett HR-app som gör att man t ex kan uppdatera sina egna uppgifter via mobilen.

Mikko Ilo är verkligt nöjd med systemen som fungerar mycket bra.

– Programmen fungerar och är verkligt bra. På resorna tar jag med mig min laptop och iPad. Med smarttelefonen kommer jag också in på företagets system där jag om det behövs kan hitta mycket information som kan komma väl till pass. Via mobilen kan jag också lämna in mina semesteransökningar.

Fastän montören är ensam på sina jobbresor kan han eller hon vid behov få hjälp via mobilen.

Kortinaho berättar att cheferna och personalen dagligen ska kolla upp vilka uppgifter som ska utföras och vilka arbetstagare som har förutsättningar att klara av dem.

Per telefon kan man också få kontakt med de tekniska experterna och om det uppstår sådana problem som kräver två montörer kan man ringa en kollega, kompletterar Jokinen.

Mikko Ilo bekräftar det som sagts. – Man kan alltid ringa och be om hjälp. Flest samtal kommer det från arbetsledarna, men jag har också kontakt med försäljningsenheten. Tillsammans fungerar vi nog som ett team.

Annika Kontinaho ja Elina Jokinen tunnistavat molemmat talossa positiivisen Koneen hengen. Yhdessä onnistuminen on yksi Koneen arvoista.

Annika Kontinaho och Elina Jokinen upplever båda arbetsatmosfären hos Kone som positiv. I Kones värdegrund ingår att personalen ska känna att den lyckas tillsammans.

Kontinaho har märkt att man måste vara systematisk om man ska samordna sin fritid med ett rörligt arbete. Om Arttu och Maia inte kan följa med gäller det att fixa någon som kan ta hand om dem. Den som har ett rörligt arbete måste också följa noga med väderprognoserna. Kontinaho kan vanligtvis inhibera sina resor om vädret plötsligt blir besvärligt, men som montör kan man tvingas ut på vägarna fastän det är busväder.

Ilo berättar att man å andra sidan inte kan göra något åt förändringar i tidtabellerna, eftersom avstånden är långa och man aldrig helt exakt kan förutspå hur länge ett jobb tar. Han är ändå så van vid rörligt och varierande arbete att jobbet inte hindrar honom från att vara aktiv också på sin fritid.

Många sätt att värna om säkerheten

Hos Kone känner man till riskerna i samband med montering och underhåll och arbetsanvisningarna har beaktat detta.

– Det må vara fråga om ett hisschakt var helst i Finland så är ändå jobbet alltid det samma säger Kontinaho.

– Om en montör t ex stöter på ett fel som han inte fått anvisningar om hur det ska åtgärdas kan han göra en riskbedömning via mobilen. I praktiken görs detta med en app där man fyller i sina säkerhetsiakttagelser.

På nya byggobjekt kollar arbetsledaren först upp läget på arbetsplatsen för att montören ska kunna inleda sitt jobb säkert. Det gäller att bedöma hur långt hisschaktet är färdigt och att kontrollera att schaktet är rent och torrt, dörröppningarna ska vara fallrisksäkrade och materialet som behövs för monteringen ska kunna transporteras tryggt till arbetsstället.

Då tidtabellerna och förhållandena på arbetsplatsen varierar kan det hända att situationen redan förändrats då montören dyker upp. Då håller man sig till det som överenskommits med kunden. Jobbet påbörjas först då allt är säkert.

Säkerheten betonas starkt i arbetshandledningen säger Kontinaho.

– Vi utvecklar vår säkerhetskultur med siktet inställt på att var och en själv tar sitt ansvar för säkerheten. Visst sköter vi förhållandena på arbetsplatsen, utbildar och inskolar men det är viktigt att hålla i minnet att var och en i sista hand själv ansvarar för att arbetsdagen är trygg.

Under arbetsresorna till utlandet måste man vara särskilt uppmärksam. Kontinaho som tidigare rest mycket har deltagit i en kurs om resesäkerhet. Vid utlandsresor väljs hotell med hög säkerhetsranking.

– Om jag tar in på ett nytt hotell granskar jag alltid brandsäkerheten. Jag håller noga reda på  mina egna resväskor, min laptop och annan värdefull egendom. Då och då uppdaterar jag uppgifterna om vilka taxibolag som kan betraktas som trygga i det land jag befinner mig i.

Arttu och Maia kan alltså ta det lugnt, trots att de inte varje gång får komma med på resan. Matte kommer ändå säkert hem igen.

Chefens stöd betyder mycket för den som har ett rörligt arbete

Päivi Rauramo jobbar hos Arbetarskyddscentralen som sakkunnig i fråga om arbetshälsa, arbetssäkerhet och välbefinnande. Hon arrangerar kurser om arbetarskydd för personer som utför sakkunnig- och kontorsarbete. Ett centralt tema under kurserna är frågan om  rörligt arbete och distansarbete. Hon har själv erfarenheter av rörligt arbete,  eftersom kursresorna utgör en del av hennes jobb. Hon säger att rörligt arbete har många goda sidor.

– Jobbet är omväxlande, mångsidigt och självständigt. Man möter olika slags mänskor och lär sig hela tiden något nytt. Den egna kompetensen och världsbilden utvidgas då man jobbar med sakkunniga i olika kulturer.

Vid rörligt arbete är den ena dagen inte den andra lik. Rauramo tycker att det är en utmärkt möjlighet att utveckla sig själv.

– I bästa fall kan det självstyrande arbetet göra det lättare att samordna arbete och fritid. Olika kunder och uppgifter sporrar till självutveckling och fortbildning.

Det mobila arbetets många utmaningar

Om antalet resedygn blir för stort stöter man ständigt på utmaningar. Det finns en risk för att man hamnar utanför arbetsgemenskapen och det gemensamma kompetensutvecklingsarbetet, säger Rauramo som påminner oss om att arbetsgivaren och förmannen här kan komma till undsättning.

– Heltäckande inskolning, goda mötesrutiner och en fungerande kommunikationsmiljö som möjliggör växelverkan och datahantering är A och O. Kontaktrutinerna måste vara tydliga och alla ska känna till rutinerna. Förmannen måste känna sin medarbetare och veta vilka som behöver mer omsorg och övervakning. Glöm inte att  regelbundet fråga dina medarbetare hur de klarar sig och hur de mår.

Rauramo anser också att det rörliga arbetet kan påverka våra levnadsvanor och gå ut över mänskorelationerna i privatlivet. Särskilt långa resor och resor som börjar tidigt eller slutar sent kan bli en belastning.

– Nattsömnen kan bli för kort och sömnkvaliteten kan bli lidande. Kanske man inte har tid för motion och ersätter sunda måltider med snabbmat. Man kan inte delta i regelbunden hobbyverksamhet och har inte möjlighet att delta i fortbildning eller familjeevenemang.

Och man kan stöta på problem under jobbresan

– Ibland fungerar inte förbindelserna vilket till och med kan leda till att det inte går att utföra jobbet. Datasäkerhetsproblem kan också förekomma. God mobil utrustning, program, appar och ergonomiska hjälpmedel ger arbetstagarna förutsättningar att lyckas.

Arbetsmiljön kan också vara orolig (t ex ett tåg, en flygplats eller ett café) och ergonomin kanske lämnar övrigt att önska. Mänskorelationerna kan bli en för stor belastning om man ständigt träffar nya mänskor vars förtroende man ska förvärva. Att jobba i olika kulturer och kommunicera virtuellt kan leda till missförstånd eller driva konflikter till sin spets. Om man däremot möts ansikte mot ansikte är det lättare att undvika dessa problem och att lösa dem.

Förmannen och arbetstagaren har nytta av att hålla kontakt

Rauramo betonar att arbetsgivaren ansvarar för dem som har ett rörligt jobb, trots att arbetarskyddslagen tillämpas i mer begränsad utsträckning på dessa än på sådana anställda som permanent är närvarande. Riskerna i arbetet måste ändå identifieras tillräckligt väl. För dem som reser mycket i arbetet kan man göra en riktad arbetsplatsutredning och kalla dem till en särskild hälsokontroll.

– Det är skäl att lära förmännen identifiera och förstå de särskilda krav som ett rörligt arbete ställer, t ex resor, att arbeta på flera olika ställen, arbetstid, olika kulturer, virtuell kommunikation och projektarbete. Förmannen måste följa upp arbetsprestationerna, belastningen och arbetstiden. Arbetstagaren måste också få tid att sköta administrativa uppgifter och planera sitt arbete. Flextid, arbetstidsbank och möjlighet att jobba t ex på tåget under arbetstid är exempel på bra praxis.

– Det lönar sig att förbereda sig ordentligt inför medarbetarsamtalet och att ta upp frågan om vilken belastning rörligt arbete innebär och vilka arbetets särdrag är. Tydliga anvisningar minskar möjligheterna för feltolkningar. Det gäller att se till om t ex kalenderanteckningarna och närvarodagarna blir rätt gjorda.  Förmannen ska i tid ingripa om det uppstår avvikelser.

Utnyttja den sakkunskap som arbetarskyddet och företagshälsovården har. Rauramo föreslår att man i verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet kunde ta in rörligt arbete som ett tyngdpunktsområde.

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.