HNS antidrogprogram fungerar som modell också på nationell nivå, säger Cenita Blomqvist.

På svenska

13.05.2016

Rusmedel hör inte hemma i sjukhusarbetet

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS har deklarerat sig som nykter arbetsplats. För att det vid behov ska finnas klara anvisningar gjorde sjukvårdsdistriktet för ett antal år sedan upp ett heltäckande antidrogprogram.

Arbetet på det nya barnsjukhuset i Mejlans framskrider med stormsteg. Bakom barnsjukhuset finns HNS förvaltningsbyggnad i vars andra våning arbetshälsochefen Cenita Blomqvist och företagsläkare Leena Forss-Latvala bänkat sig kring det runda bordet i Blomqvists arbetsrum. Damerna funderar över hur omfattande missbruksproblemen är på arbetsplatsen. De berättar att rusmedlen inte är ett större problem inom sjukvårdsdistriktet än på andra arbetsplatser.

Forss-Latvala säger att det årligen inom HNS upptäcks 10-30 fall som leder till att frågan tas upp med respektive arbetstagare som den vägen kan få en remiss till vidare behandling.

– Med tanke på att HNS har drygt 23 000 anställda är det alltså inte fråga om ett särskilt stort problem, förklarar Blomqvist.

På en arbetsplats där det är fråga om liv och död har man verkligen inte råd med en enda arbetstagare med ett missbruksproblem. För att trygga patient- och arbetssäkerheten började man inom HNS för 13 år sedan bygga upp ett system för hur man ger missbrukarna remiss till vidare behandling. Det nuvarande antidrogprogrammet togs i bruk år 2009 och hade utarbetats av en bredbasig arbetsgrupp med representanter för både arbetsgivaren och personalen. Dessutom deltog jurister från HR-enheten och experter på företagshälsovård, arbetarskydd och arbetssäkerhet.

– I det skedet infördes också drogtest i antidrogprogrammet. Samtidigt gjordes i lagstiftningen förnyelser gällande drogtest och integritetsskydd. Beredningen av programmet gjordes omsorgsfullt och tog tid säger Blomqvist.

HNS är Finlands största sjukvårdsdistrikt och därför är detta antidrogprogram unikt.

– Jag har hört att vårt program fått stå modell också nationellt konstaterar Blomqvist.

”Enklast är det att fråga direkt hur arbetskompisen mår.”

Utbildning med tanke på besvärliga situationer

Inom HNS finns det sammanlagt 322 olika yrkesbeteckningar. Antidrogprogrammet bemöter samtliga jämlikt inom organisationen, oberoende av om det är fråga om en sjuksköterska, apotekspersonal, kontorsanställda eller dem som jobbar i köket.

Drog- och alkometertest kanske känns som överkurs då man talar om kontorspersonalen. Ledande företagsläkare Forss-Latvala tycker ändå inte att programmet är för strängt.

– I hälsovårdsbranschen kunde man drogtesta alla nyanställda. Vi beslöt dock att en så ingående kartläggning inte ska göras.

Tanken är att antidrogprogrammet ska ge spelregler och anvisningar med tanke på sådana besvärliga situationer som kan uppstå på arbetsplatsen. Inom HNS följer man principerna för tidigt ingripande. Cheferna och t o m arbetskamraterna är skyldiga att ingripa omedelbart om de märker att någon på jobbet har ett missbruksproblem.

Forss-Latvala säger att de vanligaste tecknen på att en person har missbruksproblem är förseningar och ofta förekommande frånvaro, förändrat beteende på jobbet, arbete som inte löper normalt och förändringar i personens yttre habitus. Listan finns också upptagen i antidrogprogrammet.

Men det är inte särskilt enkelt att ingripa om en kollega har missbruksproblem. Cenita Blomqvist hoppas att den som är bekymrad för en arbetskompis har mod att ställa frågan direkt, alternativt ta upp frågan med chefen. Chefen är skyldig att föra ärendet vidare.

– Enklast är det om man kan fråga arbetskompisen hur hen mår. Under våra fortbildningar går vi igenom besvärliga situationer. Vi använder bl a drama som arbetsmetod då cheferna övar sig i att föra samtal med de anställda, förklarar Blomqvist.

VERKKO_Hus_E8R5154_A1

Leena-Forss-Latvala (t h ) och Cenita Blomqvist tycker inte att missbruket är ett stort problem vid HNS.

Ta tag i problemen i tid

Företagshälsovården är enligt Leena Forss-Latvala ofta den första instans som reagerar på arbetstagare som konsumerar stora mängder rusmedel.

– I samband med hälsokontrollen då en ny person anställs och vid andra besök på företagshälso-vårdarens mottagning frågar vi också om bruket av rusmedel. Vi ger arbetstagaren råd och vid behov remiss till fortsatt behandling, säger Forss-Latvala.

Hon nämner att det är ovanligt att någon uppträder berusad på arbetsplatsen och detta är inte en särskilt vanlig orsak till att behandlingen inleds. HNS arbetarskyddsfullmäktige Helena Leppänen minns några enstaka fall.

En gång var chefen inte på plats. Då tog den ansvariga sköterskan in personen till samtal, lät göra ett blåstest och skickade hem henne. Chefen utreder i sådana ibland ganska traumatiska situationer det som hänt tillsammans med arbetsgemenskapen efteråt om arbetstagaren samtycker till det.

Då ett missbruksproblem uppdagas på arbetsplatsen ska chefen enligt antidrogprogrammet kalla arbetstagaren till ett samtal och ge en varning. Om detta inte räcker ska chefen ge arbetstagaren en skriftlig uppmaning att uppsöka företagshälsovården. Om arbetstagaren inte söker vård eller vården misslyckas kan detta leda till uppsägning.

– Huvudsyftet är ändå att arbetstagarens missbruksproblem upptäcks i tid och behandlas och att mänskan återfår sin arbetsförmåga så att hon kan återgå till jobbet, konstaterar Forss-Latvala.

Personalen berömmer programmet som också arbetshälsochef Blomqvist anser fungerar bra.

– Det krävs kontinuerligt arbete för att lyckas. Man måste berätta, informera och utbilda. Vi jobbar alla tillsammans för att arbetsplatsen ska vara nykter.

Källor:

www.hus.fi > Päihdeohjelma

www.valvira.fi > Omavalvontaseminaari 25.8.2015 Företagshälsovård, arbetarskydd och arbetssäkerhet

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.