Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.
En välmående arbetsgemenskap med gott ledarskap kan dra nytta av multilokalitet på många sätt, konstaterar forskaren Juha Eskelinen.
Multilokalitet innebär att en anställd har möjlighet att välja sin arbetsplats och arbetstid inom de gränser som organisationen anger.
För att en multilokal arbetsmiljö ska fungera måste ledningen och personalen ha en gemensam syn på dess betydelse och arbetssätt. Det behövs tydliga spelregler: när arbetar man tillsammans på kontoret och när är distansarbete tillåtet?
Spelreglerna bör diskuteras öppet mellan anställda och ledningen så att de kan anpassas till företagets mål.
Ett beslut som dikteras uppifrån utan dialog kan orsaka motivationsproblem. Istället bör man identifiera dels de situationer där gemenskap och samvaro behövs, dels de situationer där självständigt distansarbete är effektivare.
Tillvägagångssätt som avtalas inom teamen är ofta fruktbara. När planeringen baseras på arbetsuppgifter som teamen känner till kan de anpassas till modellen för multilokalt arbete och organisationens mål.
I en välmående arbetsgemenskap kan multilokalitet vara till stor nytta. Däremot kan en dålig arbetskultur och ett dåligt ledarskap fördärva fördelarna med multilokalt arbete.
Om det finns en kontrollerande kultur i en arbetsgemenskap kan multilokalitet orsaka förvirring: de anställda vet inte vad som förväntas av dem och cheferna vet inte hur de ska leda.
Multilokalitet kan också lyfta fram befintliga problem, som bristande motivation eller fenomenet ”quiet quitting”. Därför måste arbetshälsan vara god och tillvägagångssätten tydliga innan man övergår till modellen för multilokalt arbete.
De anställdas självstyrning och ansvar för det egna arbetet betonas i multilokalitet, men ledarskapet har en central betydelse även vid distansarbete. Det är särskilt viktigt för chefer att säkerställa att alla har det bra i arbetsgemenskapen oavsett var arbetet utförs.
För att lyckas med multilokalitet krävs att arbetsmiljön utvecklas på ett övergripande sätt. Detta omfattar förutom att tydliggöra attityder och riktlinjer även att uppdatera tekniska system och informationssäkerhet så att de stöder distansarbete.
I en modell för multilokalitet måste kontoren förses med moderna IT-lösningar, till exempel videokonferensmöjligheter.
Det lönar sig att planera kontorslokalerna efter arbetets krav. Alltför stora och öde utrymmen försvagar atmosfären, så det lönar sig att komprimera dem och göra dem attraktiva och levande.
Skolan är en gemensam arbetsplats där arbetstagare hos flera olika arbetsgivare arbetar. På Havukosken koulu i Vanda funderar man ständigt på hur man kan utveckla säkerheten och hur man säkerställer att meddelanden förmedlas effektivt även i farliga situationer.
För att förbättra arbetssäkerheten på en gemensam arbetsplats krävs samarbete, tydliga verksamhetsmodeller och kontinuerlig uppföljning.
För att förbättra säkerheten krävs kontinuerlig riskbedömning och effektiv kommunikation. Arbetarskyddsmyndigheternas övervakningsresultat avslöjar betydande brister i arbetssäkerheten och arbetarskyddet på gemensamma arbetsplatser.
På Meyer-varvet i Åbo utförs cirka 80 procent av tillverkningen av kryssningsfartyg av underleverantörer. Varvets säkerhetschef Matti Tuimala berättar om hur man sköter säkerheten på den enorma gemensamma arbetsplatsen.
