Ledarskap som främjar arbetsförmågan – smart business

Arbetsoförmåga på grund av psykiska hälsoproblem och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen belastar Finland årligen med flera miljarder euro. Med hjälp av högklassigt ledarskap som främjar arbetsförmågan är det möjligt att radikalt ändra kurs för arbetshälsan.
Ju bättre arbetstagarna mår och ju mer de kan, desto produktivare är de.
Ju sämre de mår, desto mer börjar sjukfrånvaro, invalidpensioner och andra stora utgiftsposter öka och företagets produktivitet lida.
Därför är det smart affärsverksamhet att sköta om arbetstagarnas arbetsförmåga före sjukfrånvaro.
– Ledarskap som främjar arbetsförmågan ingår redan i många företags strategier, eftersom det förstås som en viktig del av en produktiv verksamhet, säger Kati Korhonen-Yrjänheikki, direktör för arbetsförmåga på arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo.
Det blir också dyrt, eftersom en sjukledighetsdag kostar cirka 300–400 euro för företaget.
I företag där man litar på arbetstagarna, gör saker tillsammans och tar ansvar tillsammans mår alla bättre. Det har bevisats att detta förbättrar arbetets kvalitet, kundnöjdheten och lönsamheten.
– Om arbetstagarna däremot saknar en upplevelse av psykologisk trygghet, lider kundnöjdheten, vilket gör produktiviteten sämre, säger Korhonen-Yrjänheikki.
Arbetsoförmåga har en negativ inverkan på arbetstagarens och arbetsplatsens liv. Det blir också dyrt, eftersom en sjukledighetsdag kostar cirka 300–400 euro för företaget, och på samhällsnivå talar man om verkligt stora belopp.
– Om alla utgifter som uppstår på grund av nedsatt arbetsförmåga, som sjukfrånvaro, företagshälsovårdens åtgärder, rehabiliteringar och pensioner räknas ihop, blir prislappen i Finland på årsnivå enligt vissa studier hela 24 miljarder euro per år, konstaterar Korhonen-Yrjänheikki.
Arbetstagarna först, kunderna senare
Hur bör arbetsförmågan ledas för att arbetstagarna ska förbli arbetsförmögna så länge som möjligt?
Åtminstone gäller det att prioritera rätt och vara medveten om vad det betyder för företaget att arbetstagarna mår bra. I praktiken betyder det att arbetstagaren kommer först och kunden senare.
– Företagets syfte är att betjäna sina kunder med olika behov och önskemål så väl som möjligt. Men hur väl man än vill betjäna kunderna, bör arbetstagarnas välbefinnande prioriteras, säger Korhonen-Yrjänheikki.
– På lång sikt kan en god kundservice på en jämn nivå uppnås bara om arbetstagarna mår bra och är friska.
Arbetstagarna bör uppmuntras till att se till att de återhämtar sig även under arbetsdagen för att hjärnan inte ständigt ska vara överbelastad.
Dessutom bör företagets ledning identifiera de utmaningar och risker som arbetstagarna ställs inför i vardagen. Saker som försämrar arbetsförmågan varierar efter bransch, precis som resursfaktorerna.
I krävande sakkunnigarbete lever man i en tid av stora förändringar, eftersom IT redan sköter många rutinarbeten och arbetstagarna förutsätts lösa problem kreativt. Korhonen-Yrjänheikki talar om hjärnergonomi och lärandets betydelse som en del av arbetsförmågan.
– Arbetstagarna bör uppmuntras till att se till att de återhämtar sig även under arbetsdagen för att hjärnan inte ständigt ska vara överbelastad. De ska undervisas i att använda nya program och verktyg. Dessutom gäller det att beakta inlärningssvårigheter, som blir allt vanligare, för att arbetet ska löpa smidigt, säger Korhonen-Yrjänheikki.
Nya arbetsuppgifter före invalidpension
De som sysslar med fysiska arbeten lider ofta av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och ibland även av en alltför hög arbetsmoral i slutet av en lång arbetskarriär.
– Äldre människor är ofta väldigt engagerade, vilket är fantastiskt, men om man sysslar med ett arbete som är för tungt för ens egen kondition alltför länge, kan det uppstå en ond cirkel av sjukfrånvaro, vilket resulterar i arbetsoförmåga, varnar Korhonen-Yrjänheikki.
Man borde kunna identifiera nedsatt arbetsförmåga innan knäna ger efter eller problem med ryggen gör arbetstagaren sängliggande även när han eller hon tiger om sina problem.
Chefen bör känna till hur de underlydande orkar och ta upp även svåra saker till diskussion i tid.
I stället för invalidpension kan arbetsuppgifterna ses över eller en helt ny uppgift erbjudas – veteranens erfarenhet skulle säkert gynna företaget även i andra uppgifter än ett fysiskt krävande arbete.
Chefen bör känna till hur de underlydande orkar och ta upp även svåra saker till diskussion i tid. För det behöver chefen stöd och handledning av sin egen chef eller företagets personalförvaltning. Även företagshälsovården och pensionsförsäkringsbolaget besitter sakkunskap som är värd att utnyttja.
– Det kan kännas svårt att inleda en diskussion om hur en underlydande använder rusmedel i expertarbete eller om övervikt som medför hälsorisker i ett arbete som kräver fysisk kondition, men det bör ändå göras, säger Korhonen-Yrjänheikki.
Ledarskap som främjar arbetsförmågan vid distansarbete
Allt fler arbetstagare väljer distansarbete eller hybridarbete, dvs. en kombination av att arbeta på arbetsplatsen och på distans, om det lämpar sig för det egna arbetet. Distansarbete tillför flexibilitet i livet och utan pendling blir det tid över även för annat liv.
– Teknikbaserat distansarbete är emellertid förknippat med belastningsfaktorer, som intensitet, otillräckliga pauser och även isolering, säger Mirkka Vuorento på Arbetshälsoinstitutet, som forskat i ledning av arbetsförmågan.
Hennes rekommendation är att organisationen ska beakta ledarskap som främjar arbetsförmågan vid distansarbete och chefsarbete som en speciell fråga. Ett illustrerande exempel är möten som hålls efter varandra utan pauser, som belastar på ett helt nytt sätt vid distansarbete och vars arrangemang bör diskuteras.
– I arbete på arbetsplatsen går man tillsammans till möten, vilket betyder att det automatiskt uppstår pauser och socialt umgänge i samband med möten. För dem som arbetar på distans kan Teams-möten som avlöser varandra medföra en oskälig belastning, eftersom det går att boka in möten under hela dagen utan möjlighet till pauser, förklarar Vuorento.
Ledningen kan också kommunicera att det är helt acceptabelt att ta en löprunda eller besöka gymmet under arbetsdagen.
Organisationerna har emellertid en mängd möjligheter att stödja arbetstagarnas arbetsförmåga och hälsobeteende även vid distansarbete. Arbetstagarna kan ges anvisningar om att pauser ska hållas, och promenadmöten rekommenderas.
– Ledningen kan också kommunicera att det är helt acceptabelt att ta en löprunda eller besöka gymmet under arbetsdagen, eftersom vardagsmotionen i samband med arbetsresorna och motion som stödjer arbetsförmågan faller bort vid distansarbete. Det behövs gemensamt överenskomna spelregler och riktlinjer för detta, men ledningen bör också föregå med exempel, poängterar Vuorento.
Företaget gör också klokt i att stödja ergonomin vid distansarbete och göra det möjligt för en företagsfysioterapeut att göra hembesök. En expert inom företagshälsovården kan också dela med sig av sin kunskap om till exempel näring och sömn.
I mikroföretag främjas arbetsförmågan tillsammans
Ovan talar vi främst om stora företag med en ledningsgrupp, personalavdelning samt resurser att utveckla och verkställa ledarskap som främjar arbetsförmågan.
Majoriteten av företagen i Finland är emellertid så kallade mikroföretag med färre än tio anställda. En del av dessa mikroföretag verkar på samma sätt som större företag, men ofta baseras ledningen av arbetsförmågan sig på informella vardagsrutiner.
– I mikroföretag talar man sällan om ledning av arbetsförmågan, men man tillämpar god praxis på ett flexibelt sätt. Interaktionen mellan människor och gemensamma aktiviteter fungerar i regel väldigt bra, säger Susanna Visuri som arbetar på Arbetshälsoinstitutet och som har forskat i ledning av arbetsförmågan i mikroföretag.
man i mikroföretag ofta sköter om arbetsförmågan tillsammans med hela personalen.
Hon säger att man i mikroföretag ofta sköter om arbetsförmågan tillsammans med hela personalen. Företagaren litar på arbetstagarna, man kommer överens muntligt om saker och ingriper i utmaningar reaktivt, om det finns skäl för det.
– Även om man inte separat kommit överens om rutiner för att ta upp saker som gäller till exempel arbetsförmågan till diskussion, kan man ändå göra det naturligt, om man till exempel märker att en kollega har en dålig arbetsställning eller arbetsmetod, eller utmaningar med att orka. Det uppstår diskussioner och lösningar, säger Visuri.
Även nedskrivna rutiner behövs
Vid sidan av reaktiva tillvägagångssätt i vardagen gör även mikroföretag klokt i att stärka ledningen av arbetsförmågan genom att öka framförhållningen och beredskapen, eftersom bara en persons sjukfrånvaro återspeglas starkt i verksamheten i en liten arbetsgemenskap.
– Gemensamt överenskomna saker kan skrivas ned som anvisningar, så att alla säkert känner till dem. Med detta menar jag inte att byråkratin ska ökas, utan att det ska vara enkelt för alla att kontrollera hur man ska gå till väga, säger Visuri.
Regelbundna gemensamma möten stödjer informationen och möjliggör samtidigt en gemensam diskussion och idéer om hur arbetsförmågan kan främjas inom arbetsgemenskapen.
Det är värt att skaffa en bra partner från företagshälsovårdssidan genast.
Företagshälsovården är ett viktigt stöd även för mikroföretagare. Det är värt att sätta sig in i vilka tjänster som är tillgängliga – företagaren vet inte alltid nödvändigtvis vad företagshälsovården gör och hur den kunde stödja arbetshälsan och ledningen av arbetsförmågan.
I något skede kan mikroföretaget börja växa till ett större företag, och det är en kritisk tid med tanke på kulturen för arbetsförmåga: VD:n har många järn i elden samtidigt, och det finns inte längre tid att leda arbetsförmågan. Ett tillväxtföretag med 50–100 har inte nödvändigtvis ännu en separat personalförvaltning som sköter arbetstagarnas välbefinnande i arbetet.
– Det är värt att skaffa en bra partner från företagshälsovårdssidan genast. Även arbetspensionsbolagen ger råd och hjälp i frågor som gäller ledarskap som främjar arbetsförmågan, tipsar Kati Korhonen-Yrjänheikki på Elo.
Anna palautetta jutusta