Den rymliga lagerhallen i Lembois är från golv till tak fylld med burkar, hinkar, tuber, säckar, kanistrar och containers. Förpackningarna innehåller olika sorters lim och andra limrelaterade produkter. Till industrin skickas varorna ofta i containers där merparten kan återvinnas.

I fabriken tillverkas ca 900 olika produkter och antalet produktnamn är dubbelt så högt.

– Förpackningsstorlekarna varierar från en deciliter till en kubikmeter, säger HSEQ Manager Jyrki Tiihonen som ansvarar för säkerheten.

Vid förpackningslinjen lyfter Laura Kivistö de tomma hinkarna en efter en och klistrar med van hand på en etikett. Bredvid henne står Marko Koskipää som just nu applicerar ett finmaskigt filternät på maskinens munstycke. Snart rinner den tjocka vita limmet genom filtret ner i kärlen.

– Då man jobbar måste man använda skyddsglasögon och handskar. Det gäller att alltid läsa orderbeskrivningen för att få reda på vilken skyddsutrustning som ska användas i vilket skede, säger Koskipää.

Förpackningslinjen för produkter som är avsedda för vattenisolering är automatiserad, men här på lim-sidan finns ännu en del manuellt arbete.

Vice arbetarskyddsfullmäktige Kivistö tycker att det talats en hel del om de kemiska faktorerna och att personalen fått goda anvisningar.

– Det ordnas också diverse kurser som alla uppmanas delta i. Då man själv får påverka är det lätt att engagera sig.

Hur får man bukt med stänket

Hos Kiilto används 500 olika komponenter för tillverkningen av lim, lack och vattenisolering. Vissa produkter är biobaserade, t ex gjutharts är en biprodukt som uppstår vid tillverkningen av sockerrör.

I fabriken finns mycket information i text och bild och hela personalen måste känna till varnings-skyltarnas betydelse. En skylt visar vägen till nödduschen, en annan var ögonsköljstationen finns.

– Läckage är en uppenbar risk hos oss. Arbetstagarna kan få stänk på huden eller i ögonen. De skadligaste ämnena, isocyanaterna, kan orsaka andningssymptom och den som exponerats kan drabbas av allergi eller astma. Därför är vi noga med att övervaka hanteringen, säger Timonen som ansvarar för arbetshälsa, säkerhet och miljöfrågor.

Riskerna tacklas med hjälp av olika strukturella metoder. Till en del kan man förhindra stänk genom att se till att maskinerna är i skick och att rutinservicen och kontrollerna gjorts. Man måste också tänka på var och hur maskinerna placeras.

Hos företagen i kemibranschen står de kemiska faktorerna i fokus vid inskolningen och personalens fortbildning.

– Vi måste bland annat med jämna mellanrum delta i kemikurser och arbetssäkerhetskortet ska förnyas vart femte år. Om det blir förändringar i de komponenter som används i tillverkningen, recepten eller arbetsuppgifterna så ordnas det fortbildning för oss, säger Tiihonen.

– Inskolningsprogrammen för nyanställda är omfattande och man får hela tiden via olika kanaler information om säkerhetsrelaterade frågor. De viktiga frågorna blir nog klara för alla! Också kontorspersonalen har lätt att veta det de behöver försäkrar kommunikationssakkunniga Laura Heinovaara.

Målsättningen är noll olyckor

I olycksstatistiken är det ena året inte likt det andra.

– Sedan oktober har det inte skett en enda arbetsolycka, konstaterar en nöjd Tiihonen.

Kiilto är ett av 400 finländska företag i det s k Noll olycksfall-nätverket. Det tuffa målet är ändå rea-listiskt. Det innebär ett nytt tänkesätt, olyckorna orsakas inte av slumpen utan har en orsak. På så sätt kan man också förebygga dem.

Forumet rankar sina medlemsarbetsplatser enligt hur framgångsrikt de främjat arbetssäkerheten. Ran-kingen görs bland annat på basis av olycksfrekvensen och hur allvarliga olyckorna är. Olycksut-redningen och rutinen för anmälan av olyckor måste fungera. I år steg Kiilto till den näst högsta klassen.

– Jag hoppas att vi nästa år kan ta oss upp i den högsta kategori, säger Tiihonen.

Metoderna är många på vägen mot världstoppen. Man har t ex gjort det lätt för personalen att med en blankett på webben eller via en app anmäla säkerhetsbrister. Laura Kivistö berättar att hon skickat in flera iakttagelser.

– En del har varit sådana att jag själv kunnat avhjälpa problemet men trots det har jag gjort en anmälan.

– Det är bra att problemen registreras och att delges ledningen, säger Marko Koskipää.

Produktionens förmän går varje vecka igenom anmälningarna eftersom man genast vill rätta till missförhållandena. Jyrki Tiihonen säger att det kanske låter litet bakvänt att arbetsgivaren vill få in många anmälningar, men faktum är att det lönar sig.

– Vi uppmuntrar personalen att iaktta sin arbetsmiljö, samtidigt som vi vill få dem att se till så de jobbar på ett säkert sätt. Aktiva säkerhetsiakttagelser styr den kontinuerliga förbättringen av säkerheten med små insatser och förebygger på så sätt olyckor. Vi hade också ett fadderprojekt där arbetstagarna för en kort tid fick prova att överta någon kollegas uppgifter. Detta gav dem insikt om hur viktigt allt arbete ändå är.

Det grönskar här och där

Var och en som kör bil mellan Helsingfors och Tammerfors har säkert vid på höjden av Sääksjärvi noterat skylten med texten Kiilto och det hundraåriga familjeföretagets fabriksanläggning. Det stora fabriksområdet med sina blåvita byggnader, torn, silon och cisterner ligger inkilat mellan motorvägen och den gamla Tammerforsvägen.

Den förunderliga naturen finns direkt inpå fabriksknutarna. Blåbärsriset är frodigt och på den egna fabriksgården kan personalen följa med en rävfamiljs liv. Vissa lösningar som förbättrat arbetssäker-heten har förverkligats nästan med naturmetoden. Den stora cisternen för lösningsmedelsbaserat lim väntar på att få en ny användning, eftersom tillverkningen upphörde vid årsskiftet.

– För några decennier sedan var de vanliga, på senare tid har användningen sjunkit till ca en procent. Numera är alla våra lim vattenbaserade. Samma utveckling pågår också i fråga om målfärg, hävdar Tiihonen.

Kiilto utvecklar alla sina produkter själv. En femtedel av personalen vid anläggningen i Lembois sysslar med produktutveckling.

Forskningsenheten har också blivit grönare. I det ljusa utrymmet finns många ståtliga välmående grönväxter. Tuija Haavisto rör med en trästicka om i en kopp. Hennes arbetsställe är ett slags kök, eftersom det i forskningsassistentens uppgifter ingår att prova olika limrecept.

Ibland innehåller recepten skadliga eller farliga ämnen som ”kocken” måste hantera i dragskåpet vid väggen, så att inte ånga och stänk sprids till andra områden.

– Vi försöker hela tiden göra verksamheten mer ekologisk. Det känns ganska motiverande. Ju grönare produkten är desto bättre för tillverkaren, kunderna och miljön, förklarar Haavisto.

STOP – vår princip

Kiilto känner till och identifierar skadeverkningarna och riskerna med hundratals råvaror.

– Vi gör utvärderingar tillsammans med företagshälsovården. Med några års intervall uppda-teras dessa avdelningsvis, säger Jyrki Tiihonen.

Vid riskhanteringen följer vi den s k primärprincipen. Den oinvigde kanske tror att man i första hand måste skydda sig då man jobbar med kemikalier och kemiska reaktioner.

– Men det är faktiskt den sista åtgärden. I första hand gäller det att utreda om ett farligt ämne kunde ersättas med något som är säkrare.

STOP-modellen har härletts från de engelska begreppen  Substitution (dvs att ersätta med något säkert eller mindre skadligt alternativ) Technological measures, (dvs slutna system eller punktutsug), Organisational measures, (dvs organisatoriska åtgärder t ex begränsande av antalet personer som exponeras eller exponeringsgraden, direktiv och fortbildning) samt Personal protection dvs personlig skyddsutrustning).

– Många av Kiiltos produkter är ofarliga i jämförelse med de substanser de innehåller. Särskilt monomerernas egenskaper förändras helt då de blir polymerer.

En monomer är en liten molekyl som sammanfogas med andra monomerer och på så sätt bildar en polymer.

Vi lär oss kontinuerligt mer om effekterna och det kommer ut nya kemikalier på marknaden samtidigt som en del gamla produkter försvinner.

– I år fick en kategori beteckningen kan orsaka fosterskador. Vår forskningscentral började genast leta efter alternativ och lyckades också med detta. Vid polymeranläggningen används ett karcinogent ämne för vilket det inte ännu finns något alternativ.

Exponeringen mäts med några års intervall. Alla enheter gicks igenom under 2010-talet och man fann inget alarmerande. Säkerheten kan ofta förbättras med vissa åtgärder, t ex genom att undvika manuell matning för att minska att arbetstagaren kommer i fysisk kontakt med den skadliga substansen.

Tiihonen berömmer personalens initiativförmåga och aktivitet.

– Personalen ger en massa tips och framför önskemål t ex om vilka skyddshandskar de skulle vilja pröva. Hos oss behöver man inte introducera nya skydd för personalen och uppmana dem att använda dem. Vanligtvis är det rakt tvärtom.

Skiftlistorna läggs upp så att det alltid finns tillräckligt många ur den egna brandkåren och förstahjälpskunniga i varje skift.

Alla kan ge förstahjälp

Arbetsskiften görs upp så att det alltid finns tillräckligt många egna brandmän och förstahjälpskunniga. Förstahjälpskursen som ordnas varje år är alltid fullbelagd och temat intresserar.

Marko Koskipää som jobbar som packare berättar att han på arbetstid gått EA1-kursen. Trots att han till all lycka aldrig behövt kunskapen på jobbet har det ändå känts meningsfullt att delta i kursen. Forsk-ningsassistent Tuija Haavisto är en rutinerad och engagerad ledare för en förstahjälpsgrupp.

– Vi har en fin grupp på tio personer, bra utrustning och övar en gång i månaden. EA-kursbetyget är i kraft i tre år. Vi går kontinuerligt på fortbildning och medlemmarna är mycket engagerade. Själv var jag nyligen på en första insats –kurs.

Jyrki Tiihonen säger att det på alla avdelningar finns folk som åtminstone gått EA1-kursen, kompetens finns alltså både på kontoret och på fabriksgolvet.

Varje år kallas hela personalen till säkerhetsdag för att behandla viktiga aktuella frågor och repetera sina kunskaper i förstahjälp. I februari kommer huvudtemat att vara Europeiska arbetsmiljöbyråns kampanj Friska arbetsplatser hanterar farliga ämnen på ett säkert sätt.

Ingen rök utan eld

Hjälp, röklukten tränger in i näsborrarna, ögonen svider. Nu brinner det i Lembois! På twitter vet man redan att lättantändligt vinylacetatmonomer läckt ut vid Kiiltos fabrik. På fabriksområdet är ett eldhav, kemikaliebranden sprider skadlig rök i omgivningen och över de närliggande huvudvägarna.

Detta är en fiktiv situation som övades förra hösten. Bolaget förbereder sig regelbundet på det värsta. Krissituationen kickar igång en aktivitetskedja som planerats noga och där alla tänkbara aktörer deltar, räddningsverket, försäkringsbolaget, kommunen och Tukes. Samtidigt som man övar kan man upptäcka eventuella brister i systemet.

– Om olyckan är framme är kommunikationen särskilt viktig. Vid höstens övningar hörde det till mina uppgifter att hålla dessa trådar i handen säger Laura Heinovaara.

Den största olycksrisken hos KIilto utgörs av de råvaror som används i polymeriseringsprocessen, att en cistern går sönder, läcker eller att börjar brinna. Då polymeriseringen slutförts finns inte längre någon brandrisk.

Hos Kiilto har man gått in för rökfrihet och tanken är att ingen ens ska tända en cigarrett. Vid årsskiftet blev det förbjudet att röka inne eller på fabriksområdet.

– Kemiindustrin och olycksriskerna ökande rökning passar inte ihop förklarar Tiihonen.

Den kulturella förändringen var stor för en del, men huvudsakligen har personalen förhållit sig positivt. Via företagshälsovården har erbjudit personligt stöd till dem som helt ville bli av med sitt tobaksberoende.

– Fastän det inte berör mig personligen tycker jag att det är ett bra beslut att sluta röka. Det är fint att arbetsgivaren uppmuntrar dem som vill sluta eller minska sitt rökande, säger Laura Kivistö.

Marko Koskipää tog fasta på detta och gick också med i stödgruppen.

– Nu har jag varit utan att röka i ett år och tänker nog fortsätta på samma linje.

”Det fanns en gång en guru som kommenterade att om säkerheten känns som en stor utgiftspost för företaget är detta ett intet mot kostnaderna för en olycka.”

En olycka påverkar alla

Säkerheten i arbetshälsan och -miljön kan också ses som en produktionsfaktor. Affärerna gynnas av att man tar ansvar för miljön.

– Kanske inte mängden damm eller motsvarande direkt korrelerar med det ekonomiska resul-tatet, men om processerna är rena och välskötta och riskerna under kontroll inverkar det på produktkvaliteten också bland underleverantörerna, framhåller Milja Koponen som är special-forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Jyrki Tiihonen bekräftar att många kunder är särskilt intresserade av säkerheten.

– Det finns en stark koppling till företagets hela affärsverksamhet, eftersom säkerheten vittnar om produktionens och produkternas kvalitet. I något skede fanns det visst en guru som sade att företag som tycker det är dyrt att slå vakt om säkerheten borde få pröva på vad en olycka kostar. De om något är dyrt, påpekar Tiihonen.

De stora kemikalieolyckor som skett i världen har förorsakat enorma kostnader.

– Efter en eldsvåda i pigmentfabriken i Björneborg försvårades leveranserna, vilket fick globala konsekvenser på produktnivå. Om det inträffar en olycka i kemiindustrin återspeglas detta direkt på andra aktörer i branschen. Det börjar droppa in frågor om något liknande kunde hända också hos oss. Också myndigheterna kan komma med uppmaningar att kontrollera någon viss sak. Efter branden i Björneborg har brandrisken tydligt betonats i branschen och försäkringsbolagen har varit mycket intresserade.

”Det finns alltid plats för förbättringar”

Isocyanaterna är för närvarande ett internationellt orosmoment och man forskar aktivt i dessa föreningarna som klassas som farliga.

– EU bereder som bäst tilläggsbegränsningar gällande användningen av isocyanater. Vi följer noga med situationen. Innan vi tar i bruk någon ny råvara går vi verkligt noga igenom specifikationen. Vi försöker helt undvika sådana kemikalier som är särskilt problematiska och som upptas i Kemikalieverkets förteckning, framhåller Jyrki Tiihonen.

Vid Kiiltos fabriker används isocyanater vid tillverkningen av vissa polyuretanbaserade lim. Limmet används för tillverkningen av limträbalkar och inom träförädlingsindustrin.

Lagerarbetaren Matti Sinisalo rattar sin truck just så smidigt som bara den kan som gjort detta i mer än 20 års tid.

– Ibland funderar man ju nog på vad som skulle hända om en isocyanatcistern skulle stjälpa och börja läcka i expeditionshallen. Skulle vi om det verkligen kniper klara av att handla på rätt sätt, undrar Sinisalo.

Det är isocyanaterna som han upplever som särskilt riskfyllda. Att man lyckats slopa lösningsmedel i limtillverkningen är däremot positivt.

– Det finns alltid något man kan förbättra, men vi är hela tiden på väg mot det bättre, vi har fått mycket fortbildning och nya direktiv. De nya arbetstagarna behöver inte ensamma göra sådant som är förknippat med en säkerhetsrisk.

Det finns alltid ett samband

För Kiilto är branschorganisationen Kemiindustrin rf en viktig samarbetspart som också kan hjälpa till med frågor som gäller riskmanagement.

– Vi får ofta besök på fabriken här i Lembois. Det finns många som vill veta hur vi sköter arbets-säkerheten och arbetshälsan. Själv gör vi också gärna besök. Då vi ville förbättra säkerheten för våra truckar i lagret besökte vi Nokian Renkaat och kollade hur de löst problemet. Under besöken utbyter vi erfarenheter och modeller, förklarar Jyrki Tiihonen.

Hela Kiilto Familys långsiktiga, systematiska och mångsidiga arbetshälsoprogram har burit frukt. Också utanför den egna kretsen har man märkt detta, och vi har fått många erkännanden. Företaget har belönats med toppresultat bl a i Finlands olympiska kommittés kartläggning av Finlands aktivaste arbetsplats.

Varje tisdag och torsdag samlas personalen i forskningsenhetens aula intill den enorma molekylstatyn till pausgymnastik

– Vi har många hobbygrupper. Vi fäster mycket uppmärksamhet vid att personalen ska röra på sig och vi stöder personalens motionsaktiviteter också på fritiden, säger Heinovaara.

– Det här är en fortlöpande process. Vi försöker ständigt tänka på vad som ännu kunde förbättras och hur. Den färska personalenkäten visar att personalen fortsättningsvis anser att arbetshälsan hör till de bästa i bolaget. Vi analyserar personalens ork, fysiska hälsa, arbetsergonomi och arbetssäkerhet, eftersom det finns ett klart samband mellan dessa.