Inskolning skapar förutsättningar för framgång

På gemensamma arbetsplatser måste det alltid finnas en arbetsgivare som har den huvudsakliga bestämmanderätten, om det på arbetsplatsen finns fler arbetsgivare eller självständiga yrkesutövare. En byggarbetsplats är ett typiskt exempel på en sådan gemensam arbetsplats.

– På ett bygge förändras miljön nästan dagligen. Därför är logistik- och utrymmesproblemen den största utmaningen för säkerheten på byggarbetsplatserna, sammanfattar Jukka Moilanen, arbetarskyddschef på företaget Rakennusliike Lapti Oy.

Moilanen påminner om att numera alla byggprojekt i praktiken är gemensamma arbetsplatser. Entreprenaderna splittras utan undantag upp på flera företag. På Aallonportti-bygget i Jyväskylä står bara ca hälften av arbetstagarna på Lapti Oy:s lönelistor.

Det absoluta ansvaret för arbetssäkerheten vilar ändå på huvudentreprenören. Underentreprenö-rerna byts ibland ut i ganska rask takt då projektet framskrider. Detta leder till att man nästan på daglig basis måste ordna inskolning på arbetsplatsen.

 Vid Aallonportti -bygget i Jyväskylä spelar säkerheten en särskilt viktig roll, eftersom arbetsplatsen ligger nästan i centrum av stan, mellan två livligt trafikerade gator

Lyssna till arbetstagarna och ta en sak i sänder

Lapti Oy:s arbetsplatser varierar i storlek, från daghem till stora 16-våningars tornhus. Verksamheten är alltså ganska mångfacetterad.

– Lagstiftningen är ändå alltid den samma fastän arbetstagarna och situationerna varierar från en arbetsplats till en annan, säger Moilanen.

På gemensamma byggarbetsplatser lönar det sig att dela upp inskolningen i flera bitar, säger Moilanen. På så sätt kan man vara säker på att alla frågor blir behandlade som helheter.

Under inskolningsprocessen hos Lapti går man igenom bolagets rutiner och värderingar. Därefter tar man upp de lagstadgade krav som gäller för respektive arbetsplats och vilken skyddsutrustning som ska användas på bygget. I fas tre tar man upp det som enligt Moilanen är viktigast, dvs den arbetsplatsspecifika säkerhetskontrollen. Tillsammans med den nya personalen går man grundligt igenom arbetsplatsens risker och allmänna rutiner.

– Inskolaren ska ha spelöga. Man måste se arbetstagarens professionella erfarenhet och agera utifrån det. För dem som kommer direkt från yrkesskolan måste man förklara på ett annat sätt än för någon som redan har 30 års erfarenhet på nacken och som därför är ett riktigt tungviktsproffs, framhåller Moilanen.

Personalens inställning har betydelse för hur inskolningen lyckas men också med tanke på informationsgången mellan arbetstagarna.

– Många aktörer är bra på att beakta säkerheten och de föregår med gott exempel.

På små arbetsplatser där endast några få yrkeskategorier är företrädda sker inskolningen vanligtvis ansikte mot ansikte efter hand som det dyker upp nya arbetstagare. På något större arbetsplatser finns det redan så mycket folk att den arbetsplatsvisa säkerhetsinskolningen sköts vid en i förväg fastställd tidpunkt och i grupp. Särskilt i fråga om inskolningen av utländsk arbetskraft finns det en hel del papperskrig som ska klaras av innan den egentliga arbetssäkerhetsinskolningen kan inledas och den nya arbetstagaren  får bekanta sig med arbetsplatsen.

Säkerhetsiakttagelser som anmäls med smarttelefon förbättrar säkerheten och trivseln, eftersom arbetstagarna i allt högre grad upplever sig som delaktiga i arbetsplatshelheten.

Arbetssäkerhetsiakttagelser

Hos Lapti har man löst utmaningarna i inskolningen med digitala medel. Företaget har t ex infört nya system med vilka arbetstagarna lätt kan repetera det som togs upp under inskolningen. I företagets paus- och mötesrutrymmen finns skärmar som kan programmeras så att de visar den önskade delen av inskolningsmaterialet.

Dessutom har Lapti i början av året tagit i bruk en metod som gör det möjligt för alla som rör sig på byggplatsen att göra arbetssäkerhetsiakttagelser. Det  kan antingen vara fråga om  goda exempel eller något som måste rättas till. Systemet har fått utmärkt respons och numera går man under inskolningen noga igenom hur man gör säkerhetsiakttagelser.

– Vi har gjort det så enkelt som möjligt. En bild tagen med smarttelefon skickas via en app som bilaga till en text med närmare uppgifter om objektet. Samma information sänds också till den ansvariga personens e-post. I appens fyrfält kan alla följa med hur långt säkerhetsiakttagelsen avancerat i processen. Appens fyrfält visa tydligt när problemet lösts, förklarar Moilanen.

Med det nya  sättet att anmäla säkerhetsiakttagelser försöker man sänka tröskeln för att ingripa. Då säkerheten upplevs som en gemensam sak går det lättare att genomföra förbättringar. Det fina är att man också kan anmäla positiva iakttagelser som kan utnyttjas då man går vidare till en ny byggarbetsplats.

Hos Lapti har arbetssäkerheten konceptuerats till en möjligast jordnära del av planeringen och byggandet. Säkerheten beaktas alltid redan i planeringsskedet, rutinerna utvecklas hela tiden och man vill att informationen fritt ska kunna röra sig. Då konceptet fungerar kan en smart idé eller rutin som förbättrar arbetssäkerheten beaktas i alla kommande objekt.

Rakennusliike Lapti Oy:s arbetarskyddschef Jukka Moilanen (till vänster) och arbetsledare Jarmo Leppänen satsar på inskolningen för arbetstagarna. Nya metoder som förbättrar arbetssäkerheten utvecklas kontinuerligt.

En rundvandring på arbetsplatsen är ett måste

– På morgonen höll jag igen i drygt en halv timme en arbetssäkerhetspresentation. Vi började med att gå igenom frågorna på kontoret och gick sedan runt på arbetsplatsen noga, berättar byggmästare Jarmo Leppänen som fungerar som arbetsledare hos Lapti Oy.

Rundvandringen är en viktig del av inskolningen. Samma lagparagrafer och förordningar ska följas som på alla arbetsplatser, men Leppänen hävdar att det finns inte två byggen som är identiskt lika. Han uppmuntrar dem han inskolar till att fråga mer så att man genom dialog kan komma vidare.

Man måste också vara försiktig så man inte pushar på arbetssäkerhetsfrågorna enbart från ett håll. Ofta har de som ska inskolas jobbat länge i branschen, och inskolning som ges uppifrån neråt är inte alltid det bästa alternativet.

– Då man bryter upp frågorna och går igenom dem tillsammans når man garanterat det bästa resultatet, sammanfattar Leppänen.

Själv har han mer än 20 års erfarenhet, vilket gör det han säger trovärdigt. Särskilt ungdomar som söker sig till byggbranschen förstår att värdesätta arbetssäkerhetsinskolning som getts på basis av erfarenhet.

Arbetsplatsens gemensamma sak

Timmerman Teemu Rinne berättar att han nu är inne på sin tredje vecka på Aallonportti-bygget. Rinne blev klar från yrkesskolan 2013 och var nöjd med inskolningen som han fick. Den verkningsfulla helheten behandlade alla väsentliga frågor.

– I princip är säkerhetsinskolningen likadan på alla arbetsplatser. På den här arbetsplatsen gick man ändå noga igenom frågorna, och det blev inget kvar som jag behövde fråga, säger Rinne.

– Jag har alltid fått all den information jag behövt med tanke på säkerheten i jobbet. Jag kommer inte på någon enda gång eller fråga som under inskolningen kunde ha gjorts bättre. Det här är ett bra system som fungerar i praktiken.

Samtidigt uppmuntrar han unga att ställa frågor om det under inskolningen dyker upp något som de inte genast begriper. Och senare lönar det sig att hålla kontakt med den ansvariga mästaren eller sin förman om någon arbetssäkerhetsfråga kräver tilläggsutredning.

– Att förbättra säkerheten är en gemensam sak för oss alla, påminner Teemu Rinne. Jukka Moilanen instämmer fullständigt.

– Jag brukar alltid säga att det inte lönar sig att utveckla arbetssäkerheten bara för att vara arbetarskyddschefen till lags utan för att vi alla ska få vara friska då vi går hem.