Det är en gammal sanning att en finländsk ledare leder sina trupper framifrån. Denna tradition följer Henry Nieminen, vars trupper kämpar på ett abstrakt och snabbt föränderligt fält. Nieminen tror att ledaren genom sitt agerande fungerar som förebild för arbetstagarna. På sikt klarar sig bara den chef som förmår vara sig själv.

– Utslagsgivande är att man lever upp till den fastställda värdegrunden och tillämpar upp-riktighet och hederlighet i sitt ledarskap. Ledarskapet utgår från de fundamentala frågorna, eftersom det i sista hand är fråga om interaktion med andra mänskor, säger Nieminen.

Fujitsu Finland är en expertorganisation som erbjuder övergripande och ansvarsfulla tjänster. Personalen består av högt utbildade som är proffs inom sitt specialområde. I en sådan miljö är ledarens auktoritet och ställning inte någon självklarhet, säger Nieminen. Ledaren måste förtjäna sina sporrar och man måste hålla sina löften och behandlar alla likvärdigt.

– Chefen kan inte gömma sig bakom managementteorier och stress. Personalen märker nog om man är med i själ och hjärta och om man håller på hela sitt lag.

Teamet, sammanhållningen, viljan att vinna – parallellerna till sportvärlden är många då Nieminen lägger ut texten. På sin fritid sysslar han själv med enduro, dvs precisionskörning med MC i terrängen. Då Nieminen går på djupet med idrottsvärlden måste han självklart ta upp idrottsledarskapet speciella guldgosse, Curt Lindström, som år 1995 lotsade hockeylandslaget till dess första världsmästerskap. Före finalen mot Sverige skrev Lindström ett känslosamt brev till sitt lag för att sporra spelarna till att ge sitt allt och till att uppnå en historiskt seger.

– I brevet öppnade Lindström sitt hjärta för laget. En ledare måste kunna ge sin organisation något mycket personligt för att hos laget upparbeta en vilja att förverkliga något som ingen annan tidigare gjort, säger Nieminen

Att leda innovationsprocess innebär enligt Nieminen en balansgång mellan frihet och formbundna rutiner.

Insikt ger motivation

Nu finns det en beställning på vilja att göra något nytt inom ICT-branschen. Den snabba digitaliseringen har lett till att hela branschen genomgår en enorm förändring. Nieminen som själv jobbat över 20 år i branschen säger att man hittills bara skrapat på digitaliseringens yta.

– I ett brytningsskede är lärandet och utvecklingen en stor utmaning. Det är viktigt att sporra arbetstagarna och motivera dem, säger Nieminen.

Att leda en organisation stadd i omvandling innebär mer än bara personalledarskap. Det gäller också att fatta de rätta besluten och välja i vilken riktning utvecklingen ska gå. Det är svårt då ingen med säkerhet kan se in i framtiden. Framgången kräver gemensamma ansträngningar av hela organisationen och att den förbinder sig att arbeta för den fastslagna målsättningen.

– Och då är vi tillbaka vid de grundläggande frågorna. Man måste fungera som ett team med god laganda. Man måste ha ett gemensamt viljetillstånd och mål. Då det känns bra att jobba och jobbet är inspirerande brukar man också hitta något sätt att ta sig framåt.

Nieminen säger att det är hans uppgift att säkerställa att varje anställd konkret begriper och ser hur den egna insatsen påverkar företagets möjligheter att nå sina mål. Det måste gå att sammanjämka de gemensamma och de individuella målen.

För att ha någon nytta av digitaliseringen, måste Fujitsus kundföretag klara av att förändra eller skapa helt ny verksamhet som utnyttjar de digitala möjligheterna. Av Fujitsu krävs det allt bättre förståelse för kundens affärsverksamhet. Innovationerna uppstår enligt Nieminen då man kombinerar dessa två sidor

– Då man leder en innovationsprocess måste man hitta balansen mellan fria och mer formbundna verksamhets- och arbetsmetoder, säger Nieminen.

– Frihet och fördomsfrihet ger plats för nya idéer samtidigt som man i en stor organisation måste ha gemensamma rutiner.

Tom Nuorivaara, Henry Nieminen, Jutta Tiilikainen och Jutta Smolander möter dagligen utmaningar som den snabbt framskridande digitaliseringen medför. Fujitsus anställda har ibland med sig sina hundar på kontoret, denna gång är det Ellen som fått komma med.

Närvarande kommunikation

Kunskapsledarskapet är ett nytt fenomen i arbetslivet. Kunskapsledarna känner till de företags-ekonomiska teorierna och -verktygen samt möjligheterna att använda IKT inom informations-hanteringen och för att stöda samarbetet mellan mänskorna och utvecklingen av företaget. Betydelsen av att dela kunskap ökar kontinuerligt, vilket i sin tur påverkar kompetensutvecklingen på arbetsplatserna.

Henry Nieminen anser att IKT-redskapen ger ledarskapet ny näring. För tio år sedan användes IT närmast för att automatisera arbetsprocesserna. I dag använder man sig av olika dataprogram t ex i den strategiska planeringen och i förändringsprocesserna. Enligt Nieminen är det få företag som lyckas uppnå framgång utan att ta in IT i ledarskapets verktygsback.

– IT öppnar nya möjligheter för kommunikationen. Med datatekniken kan man försnabba kommunikationen och sprida information till de arbetstagargrupper som finns geografiskt utspridda på olika kommuner eller tidszoner, förklarar Nieminen.

– En ledare som utnyttjar IT i sin kommunikation måste ändå se till att han inte blir en anonym, frånvarande person utan ansikte. Själv använder jag gärna videomeddelanden i stället för e-post.

Nieminen berättar att han visar sig så mycket som möjligt för personalen via nätet men också vid de gemensamma träffar som ordnas månatligen. Vid dessa möten berättar han för personalen om hur det står till med företaget. Nieminen talar mycket om sitt lag, om hur utvecklingen av verksamheten framskrider och om andra gemensamma frågor. Arbetstagarna har också möjlighet att ställa frågor till sin vd.

En nervös och trött chef är alltid ett tecken på något.

Stressen märks ofrånkomligen

Fujitsu Finland har en stor ledningsgrupp som består av 12 personer. I början av hösten samlas hela ledningsgruppen i ett gemensamt öppet utrymme vilket ökar öppenheten och diskussionen och sporrar till grupparbete. Nieminen säger att ledningsgruppen sprider hans ledarskapsfilosofi till hela organisationen.

Nieminen talar mycket om sitt lag, men slutligen glider samtalet in på ledarnas personligheter. Chefen är precis som arbetstagarna en individ vars välbefinnande man måste slå vakt om. Och det är något som särskilt chefen själv måste ta ansvar för.

– Man måste sova tillräckligt, se till att hemförhållandena är harmoniska och också i övrigt se till att man är i form, säger Nieminen.

Om chefen är stressad märks det också på arbetsplatsen. En nervös och trött chef är alltid ett tecken på något – särskilt om chefen i de anställdas ögon sällan har någon orsak att vara trött eller stressad. Stressen påverkar också beslutsfattandet som ofrånkomligen är en stor del av chefens arbete.

– Goda beslut kan man bara fatta om hjärnan fungerar som den ska, framhåller Henry Nieminen.