Roboten sorterar byggavfallet som via vibrationssållet portionerats ut på det löpande bandet. Robotarna omges av burar.

På svenska

19.05.2015

En revolution står för dörren

Digitaliseringen och den nya teknologin förändrar allt arbete. Gamla uppgifter försvinner och ersätts av nya. Teknologin ger möjligheter att höja produktiviteten samt förbättra välbefinnandet och säkerheten i arbetet. Utvecklingen har genomförts vid SITA:s helsingforsanläggning i Vik där man sorterar och behandlar byggavfall.

Det dröjer en stund innan man inser detta vid SITA:s avfallshanteringsanläggning i Vik: här syns inga mänskor som går eller står vid sorteringsbanden i sorteringshallen. På hallens övre plan finns tre robotar som plockar och sorterar byggavfallet på transportörbandet i ett hypnotiskt tempo. Likt tranor plockar robotarna med sina gripklor outtröttligt ”grodor i kärret”. Maskinernas rör sig målmedvetet och snabbt och de gör inga misstag. Linjens första robot kan på en timme göra hisnande 2 000 plock från bandet.

Osökt börjar man fundera på hur många mänskohänder och arbetsplatser som ersatts av robotarna.

– Inte en enda, tvärtom. Robotarna har skapat nya arbetsplatser. Vi skulle inte kunna erbjuda anläggningens ca 6 arbetsplatser om vi inte delvis robotiserat anläggningen, säger SITA:s vd Jorma Kangas.

Arbetarskyddschefen Tuija Hirvi berättar att man vid anläggningen i Vik nu jobbar i arbetsmaskinernas skyddade manövercentral där det är lättare att kontrollera luften och arbetsförhållandena än i sorteringshallen.

Manövercentralen isolerar mot buller och filtersystemet avlägsnar eventuellt skadligt damm. I styrhytten är det inte ens på vintern så kallt att jobba som i den lätta hallbyggnaden vars sidor delvis är öppna.

Lastbilschaufförerna tömmer av säkerhetsskäl en i sänder sina lass på anläggningens golv inom räckhåll för gripskopan. Skopans förare gör en första sortering och plockar upp skrymmande avfallsstycken med maskinens stora skopa. Föraren har order att omedelbart stoppa maskinens rörelse om någon fotgängare kommer inom tio meters radie från maskinen.

– Arbetssäkerheten har hela tiden förbättrats. I hallen i Vik används maskiner som är nya och som planerats så att de ska vara säkra. Störningarna kan avhjälpas och underhållet skötas tekniskt säkert och användarna har fått utbildning i hur man tryggt använder maskinerna och anläggningarna säger Hirvi.

Anläggningens chef Raimo Haantaus sammanfattar förändringarna i en enda mening:

– Användningen av robotar har gjort mänskornas arbete vettigare, trevligare och säkrare.

Anläggningens anspråkslösa tomt är ändå ett problem för den tunga trafiken och är därmed också en säkerhetsrisk. Därför har man utarbetat tydliga trafikregler och då man rör sig till fots måste man använda kläder som syns och skyddsutrustning.

Hirvi och Haantaus bedömer att man antagligen aldrig helt kan klara sig utan mänskliga insatser vid sorteringsanläggningen. Maskinerna utför det största arbetet mänskans roll är att övervaka maskinerna, underhållet och arbetets slutfinish. I en robotiserad anläggning behövs det allt högre utbildade arbetstagare.

Robotarna i sorteringshalen övervakas på distans vid ZenRobotics kontor i centrum av Helsingfors. ZenRobotics projektchef Juha Koivisto berättar att robotsystemet uppfyller säkerhetsbestämmelserna för automatiseringen inom industrin.

VERKKO_Sitia_e8r4561_a

Avfallsanläggningens tomt är ganska trång så den tunga trafiken måste följa strikta regler.

Mer återvinning av avfall

Den delvis robotiserade anläggningen i Vik representerar framtiden. Då anläggningen blev färdig var den först i landet och enligt vd Kangas finns det för närvarande i Europa ungefär fem robotiserade avfallshanteringsanläggningar.

– Avfallssortering med hjälp av robotar är något nytt. Vi vill göra något som ingen annan hittills gjort och på så sätt få en konkurrensfördel. Konkurrensen är hård och kostnadseffektivitet är en viktig faktor för våra kunder, säger Kangas.

Anläggningen i Vik är effektiv: av det avfall som kommer in återvinns mer än 90 procent.

– Den nya teknologin har öppnat affärsmöjligheter för oss. Tidigare erbjöd vi bara service, dvs vi samlade in och behandlade avfallet. Nu säljer vi dessutom till industrin materialet som vi med hjälp av den effektiva sorteringen sållat ut.

Kangas säger att man i Vik investerat några miljoner, vilket för ett bolag i SITA:s storleksklass är en betydande satsning. I bolaget tror man på de möjligheter som robotarna medför och företaget har jobbat hårt tillsammans med inhemska ZenRobotics för att precisera och utveckla verksamhetsmodellen. Målsättningen är att kunna kommersialisera robotprodukten.

Det finns säkert efterfrågan, eftersom avfallshantering och återvinning är på uppgående. SITA har verksamhetsställen i hela landet och nio anläggningar som tar emot återvinnings- och återanvändbart material. Bolaget är störst i miljöbranschen i Europa och en del av den internationella Suez Environment -koncernen vars specialområde är vatten- och avloppstjänster.

– Av allt avfall utgör bygg- och rivningsavfallet ca en tredjedel. I framtiden kan man utveckla robotarna till att sortera också annat avfall, framhåller Kangas.

VERKKO_Sitia_e8r3518_a

Vd Jorma Kangas berättar att bruket av robotik i avfallssorteringen gett företaget en helt ny affärsverksamhet.

Svårt för robotar att sortera

Kangas anser att robotarna på längre sikt säkert kommer att påverka produktiviteten. Avfallshantering är en volymbusiness som passar bra för de outtröttliga effektiva och snabba maskinerna.

– Det har förvånat oss att avfallshanteringen ändå vållar svårigheter för robotarna. Att utveckla ett fungerande system har varit vanskligare än väntat. Byggavfallet har olika beskaffenhet och eftersom de enskilda styckenas storlek och form varierar är det inte lätt att skapa en tillförlitlig sortering, framhåller vd Kangas.

Det har tagit tid att utveckla den andra anläggningen i Vik. Robotprojektet inleddes i januari 2013 och enligt anläggningens chef, Raimo Haantaus, har man gjort flera justeringar under processens gång. Exempelvis fick man i juli-september 2014 bättre robotar och en vibrationssikt som fördelar avfallet som ska sorteras på det löpande bandet på ett sätt som passar för robotarna.

– Det är ovanligt med störningar i processen och robotarna är förvånansvärt billiga i drift. Elförbrukningen är låg, säger Haantaus.

– Robotarna har redan oåterkalleligt ändrat uppfattningen om avfallshanteringen, men enligt Jorma Kangas förekommer ännu i branschen mycket traditionell och långt utvecklad teknik, t ex krosskvarnar och mekaniska siktar samt vind- och magnetavskiljare. Robotiken kommer inte att skuffa undan dessa utan komplettera dem.

VERKKO_Sitia_e8r4486_a

Tuija Hirvi och Raimo Haantaus anser att jobbet som mänskorna utför vid anläggningen i Vik blivit angenämare och säkrare tack vare robotarna.

 Digitaliseringen ännu i barnskorna

– Vid SITA:S anläggning i Vik är robotiseringen en del av en global omvälvning i vilken digitaliseringen är en viktig faktor. De förändringar som den nya teknologin orsakar har jämförts med den industriella revolutionen. Tidigare var det införandet av ånga och el som orsakade förändringar, nu är det de digitala ettorna och nollorna. Gemensamt för det förflutna och nutiden är ändå att de i grunden förändrar sättet att arbeta.

I dagens värld sätter globaliseringen en tydlig prägel på utvecklingen. Tidigare gällde globa-liseringen endast vissa funktioner men nu berörs nästan alla branscher.

Förändringen i arbetslivet som digitaliseringen medfört och de digitala fenomenens utveckling är ännu i startgroparna. De digitala fenomenen har utvecklats kraftigt under det nya årtusendet och utvecklingen väntas fortgå. Detta ger enorma möjlighet till teknologiska lösningar. Timo Seppälä forskningsdoktor vid ETLA anser att en avgörande faktor för digitaliseringens genombrott var att man i slutet av 1990-talet internet slog igenom.

– 98 procent av världens processorer är inte ännu kopplade till internet. Det finns alltså en enorm potential. Men man måste ändå hålla i minnet att internet bara är en informationskanal och att t ex artificiell intelligens som förändrar arbetet måste byggas in i apparater och tjänster, säger Seppälä som också undervisar vid Aalto universitetets enhet för produktionsekonomi.

VERKKO_Sitia_e8r3697_a

Roboten är en snabb och outtröttlig arbetsmyra. Griptången klarar av att plocka upp också små stycken.

Samtidigt ser man nya möjligheter i teknologin och chanser för att nya jobb ska uppstå.

Börja med att automatisera rutinerna

Digitaliseringen och den nya teknologin väntas i praktiken förändra allt arbete. Jobbinnehållet kommer att förändras, en del av de nuvarande jobben försvinner och ersätts av nya. Tidigare utgick man från att merparten av kunskapsarbetet skulle hållas borta från maskinerna men nu automatiseras t ex de grundläggande bokföringsuppgifterna. Också sådana jobb som kräver analysförmåga och annan icke rutinmässig kunskap kommer att förändras.

Flest arbetsplatser går förlorade inom de yrken som har den lägsta utbildnings- och kompetensnivån, i industrin och låglönebranscher där automatiseringen är lätt att genomföra. Det finns de som säger att ca 30 procent av industrijobben inom en nära framtid kommer att förändras tack vare digitaliseringen.

I en undersökning som utfördes vid Oxford år 2013 uppskattar man att hela 47 procent av jobben i USA löper risk att försvinna och ersättas med automation inom de närmaste 10-20 åren. Timo Seppälä säger att den inhemska industrin förlorar 80 arbetsplatser varje vecka om den nuvarande trenden får fortsätta. Nya arbetsplatser uppstår visserligen men de nya jobben skapas i andra branscher.

Arbets- och näringsministeriet publicerade i fjol en översikt över det finländska arbetets framtid. I rapporten konstateras att en tredjedel av finländarna jobbar inom de branscher som förändras mest. Suomalaisen työn liitto lät nyligen göra en enkät som visade att över 80 procent av respondenterna oroar sig för att det egna arbetet blir lidande p g a teknologin.

Samtidigt ser man nya möjligheter i teknologin och chanser för att nya jobb ska uppstå. Allmänt taget tror finländarna på teknologin och dess positiva inverkan.

Produktivitet

Forskningsprofessor Heikki Seppä vid VTT anser att enögd diskussion om jobb som går förlorade är enfaldig, eftersom det inte finns något nytt i dagens situation. Vissa yrken har försvunnit och ersatts med nya, så har det alltid varit. Det här är något man måste förbereda sig på t ex genom fortbildning, säger Seppä.

– Historiskt sett har antalet arbetsplatser inte minskat på grund av den teknologiska utvecklingen, snarare tvärtom. I Finland är arbetslöshetsproblemen strukturella och beror inte på teknologin, säger Seppä

Han anser att man som jämförelse borde titta på USA. I landet är teknologin utvecklad och används mycket och ändå är arbetslösheten mindre än i Finland. Seppä som har en lång karriär bakom sig har varit och är fortsättningsvis en flitig aktör då det gäller den teknologiska utvecklingen. Han äger ett hundratal patent på sina uppfinningar vars gemensamma nämnare är mätteknik, t ex olika givare.

– Den nya teknologin skapar förutsättningar för ökad produktivitet. Därför är det viktigt att det inte uppstår en skräckfylld attityd till det nya i politiken eller arbetslivet, eftersom detta hindrar oss från att utnyttja produktionsökningen som kan uppnås med ny teknologi, framhåller Seppä.

VERKKO_Sitia_e8r4254_a

Servicerobotarna på frammarsch

Då teknologin utvecklas blir honnörsordet omfördelning av arbetet mellan mänskor och maskiner. Arbetet försvinner inte fastän dess innehåll förändras.

Det mänskliga arbetet kommer hädanefter framför allt att gälla kreativitet, uppfinningsrikedom, att identifiera problem och möjligheter samt sociala interaktion. Alltså uppgifter som maskiner åtminstone inte inom en nära framtid ännu kan klara av. De etiska och moraliska frågorna samt individens dataskydd är fortsättningsvis något mänskan måste ta ansvar för. I många jobb uppnås det bästa slutresultatet då mänskor och maskiner samarbetar.

Automatiseringen och robotiseringen effektiverar rutinuppdragen. Enligt MIT Technology Review kan ett robotiserat lager sköta fyra gånger så många beställningar som ett lager som saknar robotar. Robotiken väntas ändra särskilt industrin och logistikbranschen.

– Robotiseringens utveckling i industriproduktionen kommer ändå att blir rimligare än på servicesektorn där robotiseringen explosionsartat utvecklats, förmodar Antti Joensuu, strategidirektör vid arbets- och näringsministeriet.

Enligt Joensuu kan servicerobotarna göra nästan vad som helst. Robotar sätts in i äldrevården, robotar transporterar automatiskt produkterna vi köpt på nätet, små robotflyg granskar ellinjerna osv. Hädanefter kan företagen skaffa sig någon form av standardrobot av tillverkaren och sedan erbjuda sina kunder service som bygger på bruket av robotar.

– Den snabba utvecklingen kräver att företagen i servicebranschen är vakna och beredda att gå in för nya lösningar. Det får inte gå så som det gått för näthandeln vars möjligheter man i Finland insåg ganska sent, säger Joensuu.

Hälsomonitorering och mätning

Heikki Seppä anser att en kombination av den reella och den virtuella världen förändrar servicen. Då t ex automatiska kontaktlösa betalningar med hjälp av mobila anläggningar blir vanligare försnabbas kassafunktionen i affären vilket frigör försäljarens tid för andra ändamål och en ny form av kundbetjäning.

– Försäljarens arbete förändras då rutinerna automatiseras och definitionen av vad en god försäljare är förändras. Samtidigt minskar kostnaderna för bruket av kontanter och betalkort vilket innebär att arbetet blir produktivare, säger Seppä.

Forskningsprofessorn anser att den nya teknologin ger enorma möjligheter för hälsovården. Med hjälp av nya givare kan man mäta och monitorera patienterna exakt så att läkaren kan använda de insamlade uppgifterna. Den virtuella läkaren kan fysiskt finnas på en plats och patienten på en annan och de kan hålla ögonkontakt t ex via en mobiltelefon. Läkaren kan på basis av den information som samlats in via givarna och samtalet med patienten ta ställning till om patienten borde uppsöka en vanlig läkarmottagning. Med hjälp av kommunikationsteknologin får patienten en personlig kontakt med läkaren vilket också tillfredsställer de sociala behoven.

Internet of Things kommer att vara betydligt större fråga än man ännu förstår. Utbildningen kan göras flera gånger effektivare än i dag med då undervisningen via nätet utgår från elevens motivation och lekfull inlärning, säger Seppä.

Att på ett vettigt sätt utnyttja teknologin kan göra arbetsplatsen och -uppgiften mentalt stimulerande för arbetstagaren.

I väntan på lösningar

Enligt Seppä är problemet i Finland att man inriktar sig allt för mycket på teknologin. Man låter teknologin fördunkla helhetsbilden. Teknologin är ändå bara ett redskap som möjliggör det nya. Arbetet och arbetslivet ändras inte av sig själv, vi mänskor måste själv genom våra beslut och vårt agerande göra förändringarna. Seppä efterlyser ett lösningsfokuserat angreppssätt för att betjäna kunder och användare.

– Det lönar sig att göra världen så smidig som möjlig med hjälp av teknologin. Viktiga frågor, t ex energin, en minskning av koldioxidutsläppen och hälsan måste alltid finnas på agendan säger han.

Problemlösning och att jobba för kunderna gör arbetet meningsfullt, vilket ökar produktiviteten och välbefinnandet på arbetsplatsen. Arbetstagarens motivation är enligt Seppä väsentlig, oberoende av om man använder teknik eller inte. Att på ett vettigt sätt utnyttja teknologin kan göra arbetsplatsen och -uppgiften mentalt stimulerande för arbetstagaren.

– Ett alltför teknologiorienterat tänkesätt och de problem internet medför är att arbets-ledningen blir mer byråkratisk. Då allt som görs följs upp och rapporteras hela tiden går en för stor del av chefernas tid till byråkrati, så att de inte hinner koncentrera sig på ett visionärt ledarskap framhåller Seppä.

– Arbetets produktivitet har höjts rejält med hjälp av smarttelefoner, internet och annan modern IKT-teknologi men samtidigt har de gjort särskilt Europa alltför styvt i fråga om ledarskap.

VERKKO_Sitia_e8r4760_a

Aimur Saarekivi jobbar som lastbilschaufför.

Omskolning

För att klara sig i det nya arbetslivet som utnyttjar teknologin krävs det nya kunskaper och dessa kan man inhämta via fortbildning. Heikki Seppä och Timo Seppälä är överens om att utbildningen måste ändra karaktär. Det livslånga lärandet är verkligen viktigt, inte bara en sliten kliché.

– Tanken att man skaffar sig sin utbildning för en livslång yrkeskarriär innan man söker sig ut i arbetslivet fungerar inte längre. Karriären betonar olika skeden och kompetensen måste hela tiden ändras och uppdateras framhåller Antti Joensuu.

På basis av forskningen gäller tumregeln för kunskaps- och informationsteknologin att varje euro som investeras i teknologin kräver en 10 euros investering i att vänja mänskorna och organisatio-nerna av med de gamla rutinerna, fortbildning, omorganisering och att utarbeta ett nytt verk-samhetssätt. Att ta till sig den nya teknologin är också tidsödande.

– Troligtvis kommer det att behövas mer omskolning då de traditionella branschernas gränser fördunklas och nya arbeten skapas. Att bevilja företag som investerar i personalens fortbildning skattelättnader kan vara ett sätt att få fart på fortbildningen, anser Seppälä.

Enligt Seppälä är kunskapsarbete som utförs i en digital miljö allt oftare sådant att arbetstagaren inte lämnar det på arbetsplatsen utan fortsätter att jobba på någon nivå hela tiden. En annan trend är att arbetstagarnas arbete och inkomster splittras. Man kan ha flera arbetsplatser och inkomsterna utgörs av flera små bäckar i motsats till tidigare då man bara hade bara en inkomstkälla. Samtidigt blir konsumenten med hjälp av den nya teknologin en producent som t ex säljer t ex el som han i hemmet producerat till industrin.

– Finland har hamnat på efterkälken. Vi har fortsättningsvis en mycket traditionell syn på arbetet. Förändringen sker småningom i takt med att digitaliseringen framskrider och jobben för-ändras. Nu finns det många digioptimister och –pessimister som granskar digitaliserings-utvecklingen ur ett ytterlighetsperspektiv, säger Seppälä.

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.