Coronapandemins efterdyningar: Arbetslivets förändring och dess konsekvenser

Coronapandemin slog till överraskande och hårt, och dess effekter kändes över hela världen. I kampen mot coronaviruset valde Finland en isoleringstaktik. Bland annat stängdes landskapsgränser, restauranger och biografer och man övergick till distansarbete för att bekämpa viruset och stoppa spridningen.

Distansarbete berör inte bara de individer som anser att modellen passar dem.

Var nedstängningen och arbetslivets abrupta förändring till följd av den något bra eller dåligt? De som förespråkar distansarbete talar om en ny tid med balans mellan arbete och fritid, en lättare vardag, att undvika att åka in till kontoret i onödan och ökad effektivitet. Orosmomenten är å andra sidan arbetsgemenskapernas minskade betydelse, besvärligare chefsuppgifter och att nackdelarna med kontinuerligt distansarbete tränger fram.

Distansarbete berör inte bara de individer som anser att modellen passar dem. Det är uppenbart att distansarbete reflekteras på hela arbetsgemenskapen, eftersom till exempel nya medarbetares anknytning till de gemensamma värderingarna och arbetsgemenskapen samt möjligheten att lära av andra blir lidande när en del av teamet alltid jobbar på distans.

I slutändan är det arbetsgivaren som bestämmer hur arbetet ska utföras, men det vore ändå bäst att en lösning som alla kan förbinda sig till uppstår i samförstånd med personalen.

Det bör noteras att diskussionen om relationen mellan distansarbete och arbete på plats endast gäller en del av dem som arbetar. Till exempel fungerar fabriker, sjukhus, butiker, kollektivtrafik och säkerhetsarbete inte utan människors fysiska närvaro och därför är vårt arbetsliv i detta avseende tudelat.

Många arbetsgemenskaper har kunnat komma överens om fungerande modeller för hybridarbete, men samtidigt finns det arbetsplatser där förhållningssättet till frågan delar åsikterna starkt. I slutändan är det arbetsgivaren som bestämmer hur arbetet ska utföras, men det vore ändå bäst att en lösning som alla kan förbinda sig till uppstår i samförstånd med personalen.

Distansarbetsdiskussionen omfattar en “jag och vi”-konstellation – kanske starkare än i andra arbetslivsdiskussioner.

Vi lever i ett mänskligt experiment i arbetslivet, där det är mycket svårt att definiera rätt och fel svar. Distansarbetsdiskussionen omfattar en “jag och vi”-konstellation – kanske starkare än i andra arbetslivsdiskussioner. Distans- och hybridarbete är alldeles säkert här för att stanna, men skalan är fortfarande öppen. När vi diskuterar distansarbetets roll och dess för- och nackdelar, gäller det att komma ihåg att vid sidan av de egna känslorna också ta hänsyn till fakta och ha ett öppet sinne för hela arbetsgemenskapens intresse.

I denna Telma-tidning kan du läsa om de förändringar som coronapandemin har åstadkommit i arbetslivet samt om de lösningar och rutiner som arbetsplatserna infört i och med förändringen. Trevlig läsning!