Katja Limmer gillar arbetsplatsens ”tysta rum”. Där kan man under pauserna koppla av i massagestolen eller använda ribbstolarna för att tänja musklerna.

På svenska

• 23.11.2018

Att återhämta sig är A och O för skiftarbetare

Hur påverkar skift-, natt- och övertidsarbete arbetstagarnas och chefernas liv? Forskarna framhåller betydelsen av att återhämta sig och sova tillräckligt. Personalen vid och chefen för Prisma i Gamlas berättar hur det fungerar att jobba 24/7.

Prismas hypermarket i Gamlas finns i köpcentret Kaari. Det här är i själva verket den största livsmedelsaffären i Finland.  Då skymningen faller ute surrar maskinerna på inne i affären och verksamheten rullar vidare på samma sätt som under dagen. Flitiga mänskor fyller på i hyllorna, man möter personal både här och där och det är ingen brist på kunder.

Satu Karsikas jobbar nattetid med att packa upp varor och fylla på i hyllorna. Hon är nöjd med att jobba just på natten. Och hon är ett verkligt proffs  som har 13 års erfarenhet av att jobba nattskift. Tidigare jobbade Karsikas som servitris på ABC men sedan ett år tillbaka jobbar hon för Prisma och säger att hon tänker stanna där.

Vid kassans löpande band träffar vi Päivi Levander, som ler mot oss. Hon är också nöjd med sitt arbete.

– Jag gillar kunderna och jobbet, här handlar bara trevliga mänskor. Och så tycker jag om kollegerna för de har humor. Stämningen oss emellan är avslappnad och bra.

Satu Karsikas provade på att jobba natt då yngsta barnet började på ettan. På så sätt kunde hon vara hemma då minstingen kom hem från skolan.

– Det löpte så problemfritt så jag fastnade för nattjobbet, skrattar hon.

Päivi Levander instämmer.

– Nattskiftet är ett skift som vilket annat. Jag är en nattuggla och på natten är det inte lika hektiskt trots att vi ständigt har kunder. Stämningen är avspändare.

Det gäller att arrangera sitt privatliv

Nattskiftet leds av Katja Limmer som själv jobbat natt i ungefär fyra år. Hon trivs med nattarbetet och särskilt med lugnet och det stressfria tempot. På jobbet fixar hon arbetsschemat och hemma använder hon också en kalender. I den antecknar hon vilken dag som reserverats för städning, när maten ska lagas och när det är dags att umgås med vännerna.

– I privatlivet måste man ibland anstränga sig litet för att upprätthålla vänskapsbanden och sitt parförhållande. Allt man gör själv eller tillsammans måste anpassas till majoritetens dygnsrytm. De senaste åren har servicen lyckligtvis blivit bättre så det är inte längre lika besvärligt att fixa praktiska frågor. På nätet kan man sköta sina bankärenden och andra frågor.

Både Päivi Levander och Satu Karsikas jobbar nattskift under vardagarna och är lediga på veckosluten då de sköter sina sociala relationer och hobbyer.

– Då ringer vi till våra vänner eller besöker dem. Själv är jag också mycket ute i naturen för att ladda batterierna, säger Levander.

Satu Karsikas kompisar jobbar också skift. På lediga dagar går de på dans, sjunger eller vandrar i naturen. Och då har hon tid att umgås med barnen.

Yöpurkaja Satu Karsikas on aina tehnyt vuorotyötä, siitä 13 vuotta yötyötä. Koiran kanssa lenkkeily, säännöllinen rytmi ja mainio työporukka antavat puhtia ja iloa työhön.

Satu Karsikas har alltid haft skiftesjobb och jobbat nattskift i 13 år. Att gå på promenad med hunden, regelbunden rytm och trevliga kolleger ger glädje och får en att orka med jobbet.

Med god vila och lämplig kost kan man ryggbesegra svårigheterna

– Vintern är den största utmaningen med tanke på orken. Om jag inte stiger upp väldigt tidigt kan det gå en vecka innan jag ser solen. Jag behöver 7-8 timmar sömn. Det hjälper att jag har en dagsljuslampa och så tar jag regelbundet D-vitamintillskott. Man måste se upp med vad man sätter i sig. Den som äter fet och ohälsosam mat blir fort trött, säger Katja Limmer.

Päivi Levander sitter i kassan och har inte problem med orken. Hennes fyra katter låter henne sova i fred.

– Då man sovit gott är det inget problem att klara natten. Sömnrytmen fungerar bra. Kanske går det lättare för att jag inte har familj.

Satu Karsikas tycker inte att nattskiftet är mer ansträngande än att jobba dagskift.

– Sömnen är A och O. Jag har en så regelbunden dygnsrytm att jag inte haft på några problem. Treskiftesjobb kan vara mer ansträngande, eftersom det påverkar dygnsrytmen. Men det är inget problem med att regelbundet jobba nattskift.

Katja Limmer framhåller att nattarbetet ofta är fysiskt tungt, eftersom man måste lyfta mycket varor då man packar upp leveranserna.  Under nattskiftet packas hela 90 procent av butikens varuleveranser upp.

Karsikas sover gott varje dag.

– Då jag kommer hem från nattskiftet går jag ut med hunden, sedan äter jag morgonmål och kryper till kojs. Jag brukar sova 6-8 timmar. Vid tre-fyra -tiden vaknar jag, går ut med hunden och sedan är det dags för dagens varma måltid. Innan jag går till jobbet äter jag ännu en kvällsbit och på natten en portion gröt på jobbet.

Levander och Limmer följer nästan samma dygnsrytm. Levander äter en lätt måltid då hon kommit hem från nattskiftet och sover sedan 5-8 timmar. Efter att hon vaknat äter hon ett rejält varmt mål som hon avrundar med kaffe som efterrätt. Limmer äter också efter det hon vaknat, innan hon tar sig till jobbet och sedan ännu ett varmt mål under matrasten på natten.

Tre pauser är inlagda under nattskiftet: två kafferaster och en 30 –minuters matpaus utan lön. I personalutrymmena finns ett utrymme med ribbstolar och en massagestol. Det finns alltid kaffe och ibland bjuder firman också på tilltugg. Alla möten hålls i början av skiftet så man behöver inte extra komma till dem på dagtid.

Satu Karsikas sammanfattar:

– Arbetsgivaren tar väl hand om oss, vi har flera kaffepauser och fast vad. Och utan oss skulle inte heller butiken fungera.

Säkerhet, duktiga kolleger och fungerande arrangemang

Känslan av säkerhet är en faktor som är viktig för nattarbetarna. Päivi Levander är den enda i trion som var litet nervös inför experimentet med nattskift. Naturligtvis testade ungdomarna vad man kan göra i butiken på natten. Nu, säger Levander, har situationen lugnat sig och det har inte förekommit ordningsproblem eller obehagliga situationer. Väktarna är på plats och alltid anträffbara och det finns tillräckligt personal på plats.

Satu Karsikas har tidigare jobbat på restaurang och säger att hon inte alls är rädd under nattskiftet. Och inte har hon heller råkat ut för några störningar. Katja Limmer försäkrar det samma.

– Ibland ser jag hur någon försöker gömma något i väskan, men när jag ringer väktarna får jag vanligtvis höra att de redan håller uppsikt på just den kunden.

Limmer säger att det inte är svårt att få folk till alla skift.

Hösten är den största utmaningen då mänskorna inleder sina studier eller annars bara försöker förändra sitt liv. Ibland används bemanningsföretag och då är det t o m lättare att få tag i folk som vill jobba natt.

Trion är överens om att kunderna är nöjda och ger positiv respons. Vid kassan ser Päivi Levander hela spektret av kunder. Senaste nattskift kom en äldre dam som konstaterade att det är underbart att vi inte spelar musik på hög volym och att det inte är så många kunder. Hon gillade att i lugn och ro gå runt och se sig omkring.

Nattarbetet höjer kostnaderna men allt kan inte mätas i pengar. För oss är också kundservicen och att kunderna känner till oss viktigt, säger butiksjättens direktör Ilkka Riiali.

Nattarbetet höjer kostnaderna men allt kan inte mätas i pengar. För oss är också kundservicen och att kunderna känner till oss viktigt, säger butiksjättens direktör Ilkka Riiali.

God planering och tillräckliga resurser gör det möjligt att hålla öppet 24/7

Prisma i Gamlas började hålla öppet dygnet runt den 3.3.2017 och var därmed den första hypermarknaden i Norden som gjorde detta. Men det var nog inte något som gjordes helt utan förberedelser,  förklarar direktör Ilkka Riiali.

– Övergången till nattöppet lyckades förvånansvärt bra, eftersom vi reserverade tillräckligt tid för planeringen. Idén föddes i maj och i augusti började detaljplaneringen. Vi gick igenom alla tänkbara detaljer. I december testade vi konceptet i en månads tid. Responsen var positiv och experimentet förlöpte så väl att vi i början av mars övergick till att permanent hålla öppet 24/7.

Kundernas beteende var ändå den största gåtan. Av mindre marketbutiker som redan prövat konceptet fick vi en del information men ändå stötte vi på några överraskningar. I en så stor enhets verksamhet finns mycket som kan gå på tok,  men det har inte dykt upp några problem som man inte skulle klarat av att lösa.

– Vi hade t ex förutsett och beaktat att det inte lönar sig att ha hela den stora parkeringsgrottan i bruk nattetid. Då vi begränsade parkeringsutrymmet blev det lättare att upprätthålla säkerheten, säger Riiali.

Tillräckligt kunder och positiv respons

– Konsumenterna har ett uppenbart behov av att kunna handla nattetid. Framför allt i huvudstadsregionen fungerar mycket enligt principen 24/7, så varför skulle vi inte hålla butiken öppen dygnet runt? Det underlättar situationen för många som jobbar skift eller annars bara är nattugglor. Folk har olika vanor och rör sig vid olika tider, t ex på grund av sitt jobb, säger Riiali.

– Jag har en bekant som bor litet längre bort men som ändå brukar handla hos oss. Första gången berodde det på att han på kvällen måste köpa något som saknades hemma. Nu är vår butik hans första alternativ, eftersom han vet att vi har öppet dygnet runt. Vårt stora sortiment inverkar naturligtvis också.

Negativ respons har Riiali bara fått i pressen då man började planera dygnet runt försäljningen. Man oroade sig för att arbetstagarna blir skulle tvingas att jobba nattskift mot sin vilja. Men också dessa kommentarer har nu fallit bort.

Yövuoro Prismassa on hiljainen.

Personalens behov beaktas

– Nattarbetet bygger på frivillighet och ingen är tvungen att jobba natt, säger Riiali. Han påminner om att nattjobb förekommit i livsmedelsaffären också tidigare innan öppettiderna ändrades.

– Nattetid städas hyllorna och fylls på, varuleveranser tas emot och packas upp och olika servicearbeten utförs. Kostnaderna för energi och underhåll dygnet runt har alltså redan funnits sedan tidigare.

Butikens HR-frågor sköts av servicechef Saara Tilander som bekräftar att endast frivilliga anställs för nattarbete. Då ca 25 personer jobbar nattskift i butiken och personalstyrkan totalt uppgår till ca 240 personer har affären goda möjligheter att erbjuda personalen sådana arbetsturer som de vill ha.

– Vår personal har alltid möjlighet att byta från nattskift till dagskift, t ex om orken tryter, sömnrytmen störs eller det blir problem med att få vardagen att gå ihop. Det samma gäller naturligtvis också omvänt om någon dagarbetare plötsligt vill börja jobba natt så är det också möjligt. Innan man övergår till nattarbete måste man ändå genomgå den lagstadgade nattarbeteskontrollen, säger Tilander.

Enligt henne har nattarbetarna mycket personliga orsaker till sitt val och till att de trivs med att jobba nattskift.

– Förvånansvärt många av våra nattarbetare har familj. Vi har experimenterat med olika klockslag för nattskiften och nu stannat för att det bästa och mest uppskattade alternativet är från kl 22 till kl 06. För dem som har familj är det behändigt att efter skiftet kunna få iväg barnen till skolan och sedan själv gå till sängs. Att skiftet slutar kl sex gör det också lättare att använda allmänna transportmedel, eftersom kollektivtrafiken vid det laget redan kör normala turer. Vi tänkte mycket på personalen då detaljerna finslipades.

Frånvaron utgör inte heller ett problem då enheten är så här stor. Det finns alltid någon som kan ta över en arbetstur. Om en nattur blir obesatt för att man inte lyckas få tag i någon som kan ta över den anställer butiken extra hjälp till följande morgon så att det jobb som inte utfördes på natten blir gjort. Personalstyrkan på plats är minst 15 också då det är lugnast, arbetet flyter på och är inte beroende av att en eller två personer är borta.

I den stora butikens korridorer tar man sig behändigt fram med sparkbräde. Päivi Levander som jobbar i kassan är en hängiven nattmänska. Hon gillar både kunderna och sitt jobb. – Vi har helt underbara kunder, säger hon.

I den stora butikens korridorer tar man sig behändigt fram med sparkbräde. Päivi Levander som jobbar i kassan är en hängiven nattmänska. Hon gillar både kunderna och sitt jobb. – Vi har helt underbara kunder, säger hon.

Stöd för hälsan och säkerheten tryggas

De som regelbundet jobbar natt måste genomgå en lagstadgad hälsokontroll. Det här gäller personer som jobbar minst tre timmar mellan kl 23 på kvällen och 06 på morgonen och fler än 20 skift under ett år.

Hälsokontrollerna görs varje år under det försa och andra året och därefter vart femte år tills arbetstagaren fyllt 50. 50-60-åringar kontrolleras med tre års intervall och därefter vartannat år så länge som personen fortsätter att regelbundet jobba nattskift, säger Tilander.

– Företagshälsovården går noga igenom riskerna med nattarbete och frågar och kartlägger arbetstagarens hälsa och ork.

I övrigt tar man hand om nattarbetarna på samma sätt som man sköter dagarbetarna. Samma tjänster och stöd står till deras förfogande.

Då turlistorna läggs upp strävar man efter att inte bryta nattarbetarnas dygnsrytm. De har en tydlig sömnrytm så vi strävar efter att den ska förbli orörd. De har också tillgång till tidigt stöd,  utvecklingssamtal, teammöten, resultatinfo och möjlighet att på samma sätt som de som jobbar dag eller kväll delta i möten där man går igenom resultatet av arbetsplatsenkäterna, säger Tilander.

– Då det gäller att uppmärksamma personalen ä alla , också nattarbetarna, på samma startlinje, försäkrar Riiali.

– Om arbetstagarna premieras t ex för goda prestationer med en speciallunch så ordnas motsvarande lunch också under nattskiftet. För nattarbetarna hålls alla infomöten under deras skift.

Säkerheten är  på minst samma nivå i relation till kundantalet som dagtid. Då man är i ett köpcentrum måste det alltid finnas tillgång till väktare. Det kan vi inte pruta på och enligt Riiali har det inte förekommit några större säkerhetsproblem. Det finns visserligen inte lika mycket personal som dagtid, men väktarna är snabbt på plats vid behov. Det har inte förekommit mycket störningar.

Exempel på turlistor.

Exempel på turlistor. Klicka för större bild.

God planering underlättar skiftarbetet

Arbetstiden inverkar på arbetshälsan och –förmågan.

Arbetshälsoinstitutets forskning visar att särskilt övertids- och skiftarbete är fysiskt, psykiskt och socialt belastande. Forskarprofessor Mikko Härmä vid Arbetshälsoinstitutet har undersökt och utvecklat frågor som gäller arbetstid i mer än trettio år. Han ger ändå hopp för dem som jobbar skift. Härmä säger att man kan man minska olägenheterna med hjälp av god planering av arbetsskiften.

– Det finns två slags skiftarbete dvs traditionellt regelbundet arbete som närmast förekommer inom industrin och s k periodarbete som innebär att arbetstiden huvudsakligen är oregelbunden och att skiftlistorna görs upp för bara två eller tre veckor i sänder. Inom t ex pappersindustrin får arbetstagarna däremot sina arbetsturer för upp till ett år framåt.

I industrin förekommer både diskontinuerligt skiftarbetet som innebär att man jobbar fem dagar och har ledigt veckoslut  och kontinuerligt skiftarbete 24/7 vilket betyder att  skiftjobbet pågår dygnet runt under veckans alla dagar.  I det senare fallet fördelas skiften jämt över dygnet och veckan. Ett typiskt sätt är att skifteslistorna byggs upp på basis av 8 timmars morgon-, kvälls- och nattskift, men på senare tid har indelning i 12 timmars dags- och nattskift börjat bli vanligare. Vid periodarbete varierar arbetsskiftens längd.

Skiftarbete kan också göras i två skift så att man i regel jobbar endast morgon- och kvällsskift. I vissa branscher utförs skiftarbetet på så sätt att alla har ledigt på veckosluten (s k diskontinuerligt skiftarbete), men under vardagarna kan arbetet ske vid vilken tid på dygnet som helst.

Härmä anser att veckoslut utan arbetspass är en utmärkt lösning med tanke på arbetet och personalens privatliv.

Periodarbete är belastar mest

Som krävande skiftarbete betraktas det att arbetslistorna för periodarbetet görs upp för bara två-tre veckor åt gången. För arbetstagarna blir periodarbetet påfrestande, eftersom de får veta sina arbetsturer för endast en kort tid framöver. Då blir det svårt att räkna ut hurudana arbetstider man kommer att ha, vilket också gör det svårt att få fason på privatlivet. Lyckligtvis bukar man ändå i regel kunna framföra önskemål gällande fördelningen av arbetstiderna.

– I arbetstidslagstiftningen är bestämmelserna om periodarbete inte lika strikta. I periodarbete tillåts kortare skiftlistor men också kortare avbrott mellan skiften, som däremot vara länge. Mellan arbetspassen kan det ligga bara 9 timmar då det vid annat skiftarbete ska vara minst 11 timmar mellan skiften. Vid periodarbete regleras inte det enskilda arbetspasset eller arbetsveckans längd, säger Härmä.

Om arbetsresan tar mer än en timme blir tiden för vila och eventuella andra göromål för kort mellan arbetspassen. Den som utför flera pass efter varandra ackumulerar trötthet och det blir svårt att återgå till normal sömnrytm. Då ökar sjukfrånvaron och olycksrisken stiger, visar de senaste forskningsrönen.

Periodarbete förekommer allmänt inom social- och hälsovårdssektorn. Arbetstidslagen definierar i vilka branscher periodarbete är tillåtet. Andra branscher som tillåter periodarbete är yrkestrafik  samt hotell- och restaurangbranschen. En ny arbetstidslag är under beredning och väntar som bäst på behandling i riksdagen. I den nya lagen utvidgas rätten till periodarbete. Exempelvis väktarbranschen, IT samt brand- och räddningsväsendet ska enligt lagförslaget ges rätt till periodarbete. Arbetshälsoinstitutet har under ledning av Mikko Härmä gett ett utlåtande i vilket man inte rekommenderar att rätten till periodarbete utökas.

Då man ska sammanjämka arbete och privatliv innebär kvällsarbete, veckoslutsarbete och arbetsveckor som är längre än 40 timmar det största problemet. Forskningen har visat att ett skiftesarbete som pågått länge tyvärr ökar risken för att drabbas av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och i viss mån också risken för depression. Olycksrisken är enligt färska undersökningsresultat 36 procent högre vid skiftarbete än vid dagsarbete och risken ökar om tiden mellan skiften är kort.

Katja Limmer betonar att det är viktigt att äta hälsosamt och vila tillräckligt. Då orkar man med nattskiftet. Vintertid tar hon hjälp av en dagsljuslampa och D-vitamintillskott.

Katja Limmer betonar att det är viktigt att äta hälsosamt och vila tillräckligt. Då orkar man med nattskiftet. Vintertid tar hon hjälp av en dagsljuslampa och D-vitamintillskott.

Det optimala skiftarbetet

Hurudana arbetspass skulle vara optimala enligt de senaste forskningsrönen?

Härmä hävdar att det inte finns några entydiga svar för alla branscher. Den rekommenderade arbetsrytmen varierar från bransch till bransch.

– Vår forskning visar tydligt att det är bra med tanke på personalens energi och ork om man minskar antalet nattskift, håller mindre än 11 timmars paus mellan skiften och satsar på snabb rotation med bara några nattskift efter varandra. Tydligast märks detta hos äldre arbetstagare. Också många på varandra följande nattskift förkortar sömnen särskilt hos de äldre arbetstagarna.

Arbetshälsoinstitutets forskning tyder på att tröttheten särskilt hos äldre arbetstagare avtar markant om man minskar de korta pauserna mellan skiften eller helt övergå till dagsarbete.

– Med god planering kan man alltså minska riskerna i skiftarbetet betonar Mikko Härmä.

– Det är viktigt att den som lägger upp arbetspassen utnyttjar den kunskap som finns om hur skiftarbetet påverkar belastningen. De bästa programmen för att göra upp turlistor analyserar arbetslistan och ger tydliga rekommendationer i fråga om belastningen.

Arbetshälsoinstitutet har tillsammans med CGI Finland utarbetat rekommendationer om skiftarbetets belastning och infört rekommendationerna i planeringsarbetet. I social- och hälsovårdsbranschen använder de som gör upp arbetsschemat programmet Titania®. Programmet beaktar Arbetshälsoinstitutets rekommendationer, ger möjlighet att framföra önskemål gällande arbetspass samt ”trafikljus” som varnar den som gör upp arbetslistan om listan verkar bli för tung.

– Fastän systemen kan vara olika uppbyggda och variera från bransch till bransch går det att förbättra skiftlistorna i alla branscher. På så sätt kan man förbättra arbetshälsan och minska tröttheten, vilket främjar arbetsprestationerna. Samtidigt minskar sjukfrånvaron och olyckorna, sammanfattar Härmä.

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.