Arbetet i social- och hälsovårdsbranschen är till sin karaktär krävande och belastande. Man tar hand om sjuka och jobbar omgiven av liv och död. Ansvaret är stort och personalen utsätts för jäkt och stress. Också den kommande social- och hälsovårdsreformen och oron för vad som komma skall bidrar till personalens osäkerhet. För att klara av det mycket krävande arbetet måste man upprätthålla en god arbetshälsa.

– Vid Satakunta sjukvårdsdistrikt har man infört ett arbetshälsoprogram, som går under namnet Hyvää työtä! (gott arbete). Det är inte en kampanj av engångsnatur utan en permanent förändring av verksamhetskulturen, sammanfattar Katri Mannermaa, som är arbetshälsochef i distriktet.

Målsättningen för arbetshälsan är att arbetet ska löpa smidigt, vara meningsfullt och kunna utföras i en sund och trygg miljö i en arbetsgemenskap som stöder personalens karriär. Men det är klart att fältet lever, det kommer ständigt nya utmaningar. Bland annat den pågående vårdreformen har vållat osäkerhet bland personalen.

– Begreppet Smidigt arbete (Sujuva työ) sammanfattar vårt gemensamma mål, att vårda och ta hand om mänskorna. Detta är något vi alla bär ansvar för. Man kommer till arbetsplatsen för att jobba. Visst är det viktigt att trivas, säger Mannermaa, men det är inte det primära målet för vår verksamhet.

”Man kommer till arbetsplatsen för att jobba. Visst är det viktigt att trivas.”

Fungerande strukturer

Sjukvårdsdistriktets arbetshälsoprogram är tudelat och definierar uppgifter för såväl förmännen som arbetstagarna. Programmet uppmanar förmännen att se till att ledarskapet fungerar och kompetensen räcker till så att arbetet löper. Också atmosfären på arbetsplatsen måste fungera. Förmännen ska övervaka att arbetsmiljön är trygg. Arbetstagarna ska å sin sida slå vakt om sin arbetsförmåga och se till att de återhämtar sig från jobbet. Tonvikten läggs vid  de s k arbetsgemenskapsfärdigheterna. Då programmet för arbetshälsan gjordes upp utnyttjade man bland annat resultatet från en undersökning som Keva lät göra 2013 (Työsyke uusintakysely).

– Varje ansvarig enhet ska göra upp en egen plan för arbetshälsan. I planen betonas vikten av s k förändringshantering, ny kunskap och mängden nytt stoff som ska läras in, känslan av stress och de framtida osäkerhetsmomenten. Allt detta tar man itu med via programmet, förklarar Mannermaa.

Sjukvårdsdistriktet är helt entydigt inne på rätt väg: distriktet fick ett hedersomnämnande i Europeiska arbetsmiljöbyråns tävling för stresshantering.

Ingen ska bli kujonerad

Sjukhusmiljön har alltid haft rykte om sig att den präglas av en klar hackordning där arbetstagarna förväntas dansa efter förmannens pipa. Vid Satakunta sjukvårdsdistrikt vill man begrava den gammalmodiga verksamhetskulturen för evigt. Distriktet flaggar för öppenhet och transparens. I förmansarbetet betonas vikten av att ta upp frågor till diskussion i ett tillräckligt tidigt skede.

– I dag är en god arbetsatmosfär också ett allt viktigare kriterium vid nyrekrytering, säger Mannermaa.

En diskuterande arbetsatmosfär

Boendeenheten Kajastus i Kokemäki hör till Satakunta sjukvårdsdistrikt. Enheten har i flera år redan uppnått toppresultat i alla kartläggningar av arbetsatmosfären. Till grund för detta ligger några enkla faktorer som alla kan ta till sig.

– Den röda tråden är att vi talar med varandra. Visst snackar vi också om sånt som hänt på fritiden, men vi fokuserar ändå på att vara professionella.  Vi bryr oss verkligen om våra klienter och vill att de ska må bra, sammanfattar enhetens förman Outi Priia.

– Kajastus är våra klienters hem och vi betraktar varje invånare som en individ. Detta betonar vi ständigt för oss själv och för varandra.

Multiprofessionalismen är en rikedom

I boendeenheten Kajastus jobbar sjukskötare, tre handledare och tre vårdare. Till enhetens styrkor hör också en personlig assistent och en person som har hand om läroavtalsutbildningen. Förmannen är gemensam med systerenheten i grannkommunen. Det professionella teamet kompletteras av en tolk för klienter med talsvårigheter.

–Vi har nytta av vår mångprofessionalism varje dag. Som team funderar vi över vilken verksam-hetsmodell som passar bäst för respektive klient. Vi har inga egenvårdare utan arbetstagarna är jämt fördelade på de två arbetslagen, som fått namnen Kaija och Pekka.

Namnen hänför sig inte till någon mänska utan anspelar bara på placeringen: P = åkersidan (pelto=åker) och K = för gatusidan (katu=gata).

Outi betonar att ingen ”äger” klienterna.

– Vi finns till för dem och delar med oss all information till hela arbetsgemenskapen.

I Kajastus bor huvudsakligen unga, fysiskt friska vuxna. De behöver hjälp och stöd på många områden som berör deras livshantering. Det händer ändå att personalen får ta emot en bredsida och hård kritik av invånarna eller deras anhöriga. Och ibland händer det att någon hotar att utsätta dem för våld.

– Problem och reklamationer behandlas öppet och så fort som möjligt av arbetslaget.  De regelbundet återkommande utvecklingssamtalen och arbetshandledningen hjälper oss att tackla de besvärliga situationerna, förklarar Outi Priia.

”Den öppna atmosfären uppmuntrar oss att ställa frågor, komma med förslag och att ifrågasätta.”

Ansvarsfördelning och introduktion

Inom Kajastus har man hittat en balans mellan det gemensamma och det individuella ansvaret.

– Uppgifterna måste delas och ansvarsfördelningen måste vara kontinuerlig. Ett missförhållande kan lätt bli oåtgärdat om det inte finns någon som klart bär ansvar för frågan. Vi tar upp problemen på våra jobbmöten, funderar tillsammans över en lösning och besluter sedan vem som härefter ska ta ansvar för att frågan blir omskött.

Det behövs ansvarsfördelning och introduktion.

– Man kan inte automatiskt ställa krav på arbetstagarna om man inte sett till att de fått den utbildning som behövs. Ingen ska lämnas ensam med sina problem.

På Kajastus behöver man inte vara rädd för att öppna munnen – det gäller också för de studerande och vikarierna.

– Det här får vi hela tiden positiv respons på detta av våra praktikanter. Den öppna atmosfären gör att man vågar ställa frågor, komma med förslag och till och med ifrågasätta. Nya infallsvinklar och idéer ser till att vi inte fastnar i gamla hjulspår.

Kajastus tillämpar ett autonomt system för arbetsskiften.

– Det motiverar och fungerar bra hos oss.

Priia tar upp ännu en viktig fråga som gäller arbetshälsan.

– Nöjda boare, känslan av att lyckas och den positiva respons vi får som lön för mödan hör till de verkliga fördelarna med arbetet. Hos oss hör det också till saken att regelbundet ge beröm åt kollegerna!

Klara spelregler

Redan i slutet av 1990-talet började man inom Satakunta specialomsorgsdistrikt bygga upp ett kvalitetssystem.

Numera omfattar det certifierade ISO 9001:2008 –kvalitetssystemet verksamheten inom hela sjuk-vårdsdistriktets socialtjänst.

– Det gör det lättare att ta till sig anvisningarna då det uppstår problem, minskar tolkningsmöjlighe-terna och garanterar en jämnare kvalitet på tjänsterna, framhåller Merja Paavola som är direktör med ansvar för socialtjänsterna i Satakunta sjukvårdsdistrikt.

Socialtjänsterna har ett omfattande arbetsfält: de tio kommunerna i Satakunta har sammanlagt 17 boendeenheter. Dessutom ingår rehabiliteringscentret Antinkartano i Ulvsby. Centret tar hand om särskilt krävande anstaltsrehabilitering och ger sakkunnigtjänster i fråga om poliklinisk mottagning.

”Arbetsgemenskapens öppna samtalskultur, den regel-bundet återkommande arbetshandledningen och vid behov också möjligheten till professionell hjälp gör det lättare att komma tillrätta med kriserna.”

Risken för att utsättas för våld är betungande

Det fysiska våld eller hot om våld som förekommer framför allt inom anstaltsrehabiliteringen är betungande för personalen på samma sätt som det psykiska våldet.

Inom omsorgsarbetet för utvecklingsstörda är en stor del av klientförhållandena långvariga. Det mångprofessionella samarbetet sker i nära samarbete med familjerna och de anhöriga men det behövs också ett omfattande nätverk.

– Då ett barn flyttar från barndomshemmet till en rehab-anläggning eller eget boende väcker det starka känslor hos föräldrarna. Ibland kan föräldrarnas uppfattning till och med gå stick i stäv mot persona-lens uppfattning. Att främja och stärka boarnas självbestämmanderätt hör ändå till våra viktigaste uppgifter, betonar Paavola.

Ibland kan personalen uppleva åsikterna om omsorgstjänsterna för utvecklingsstörda som framförs i medierna upplevas som belastande.

– Vårt arbete styrs av en absolut tystnadsplikt. Därför kan vi inte behandla våra klienters frågor offent-ligt eller prata om dem ens med våra närmaste. Arbetsgemenskapens öppna samtalskultur, den regel-bundet återkommande arbetshandledningen och vid behov också möjligheten till professionell hjälp gör det lättare att komma tillrätta med kriserna.

Den enskilda arbetstagarens och hela arbetsgemenskapens arbetshälsa hjälps upp av gott ledarskap, verksamhet som lever upp till våra värderingar, tydliga mål och spelregler, kompetent personal samt en öppen samtalskultur.

Framför allt på kvällar och nätter kan det uppstå hotfulla situationer. Då finns det inte lika mycket personal på plats.

Professionell hjälp

Tero Järvimäki som är arbetarskyddsfullmäktig vid Satakunta sjukvårdsdistrikt är glad över att det finns allt fler arbetsgemenskaper av sammas lag som Kajastus.

– Det är fint då vi-andan på arbetsplatsen är stark. Personalen uppmuntras att ta fram sina egna styrkor. Våra professionella och sporrande förmän ger personalen möjlighet att säga sin mening och ta ansvar.

Järvimäki har märkt problemen som strukturreformen inom vårdbranschen fört med sig.

– Den högspecialiserade långvariga anstaltsvården slopas, vilket ökar pressen på den öppna vården. Särskilt kvälls- och nattetid då det inte finns lika mycket personal på plats kan det uppstå hotfulla situationer. Ett annat problem är att det tar tid att få hjälp. Det kan ta skamlöst länge innan väktare eller polisen hinner fram. Det här bidrar till att öka stressen.

Arbetshandledningen har blivit effektivare, vilket ökar arbetshälsan

– Vid behov finns det alltid  möjlighet till debriefing, dvs psykiskt stöd. Dessutom har arbetstagarna möjlighet att få handledning individuellt eller i grupp. Också företagshälsovårdens psykolog står till personalens förfogande.

Sjukvårdsdistriktet hade tidigare åtta arbetarskyddsfullmäktige som skötte sitt uppdrag vid sidan av det ordinarie jobbet. Numera har man övergått till att ha tre heltidsanställda fullmäktige.

– Attityderna har förändrats ansenligt. Vi betraktas inte längre som plågoris utan som talesmän för dem som jobbar på fältet, och arbetsgivaren respekterar oss. Arbetshälsan ses numera som något som är i allas intresse, säger Järvimäki.

Rensa ut de onödiga avbrotten

– En typisk psykosocial belastningsfaktor i vårdbranschen är att arbetet avbryts. Inom Satakunta sjukvårdsdistrikt strävar man till att minimera avbrotten så att arbetstagarna kan få arbetsro, säger Liliana Baltseva, ansvarig företagsläkare vid Länsirannikon Työterveys Oy.

Sjukvårdsdistriktets olika enheter deltar i projektet ”fungerande tankearbete” (aivotyö toimivaksi) deltar.

– Syftet med projektet är att systematiskt utreda vilken psykosocial belastning som avbrotten medför. På basis av resultaten ska man sedan förbättra rutinerna, fortsätter Baltseva.

I vårdarbetet ska arbetet löpa smidigt fastän personalen ibland måste koncentrera sig på det de just för stunden håller på med. Det kan t ex gälla då sjukskötaren doserar medicinerna, läkaren skriver ut ett nytt recept eller då en arbetstagare för in patientuppgifter i datasystemet. Onödiga avbrott och stör-ningar t ex i form av ståhej i bakgrunden ökar risken för fel som i sin tur kan utgöra ett hot mot patientsäkerheten.

I samband med projektet utvecklas nya rutiner för sjukvårdsdistriktets enheters workshoppar. Det är viktigt att tillsammans komma överens om och följa spelregler som kan öka arbetsron i enheten.

Att få bukt med arbetsminnets belastning

Allt mer uppmärksamhet fästs vid den kognitiva ergonomin. Typiskt för vår tid är att vi utför flera uppgifter samtidigt. Många lyssnar till kollegernas samtal, läser e-post eller patientuppgifter och svarar i telefon, allt samtidigt. Situationen förvärras av buller och ståhej som kan försämra koncentra-tionsförmågan och ytterligare öka den skadliga belastningen.

– Mänskornas har ändå en begränsad förmåga att hantera informationstekniken och det ständiga informationsflödet. Arbetsminnet belastas och informationen hinner inte fastna i långtidsminnet. Situationen förbättras om den som jobbar garanteras möjlighet att en stund få jobba i lugn och ro utan onödiga avbrott, säger Baltseva.

”Arbetsutmaningarna och -kraven måste vara i balans med den egna kompetensen.”

Ta hand om dig själv och ge beröm åt andra

Liliana Baltseva leder ett team med 13 medlemmar vid Länsirannikon Työterveys Oy:s enhet i Björneborg.

Hon berömmer sin duktiga personal och det smidigt löpande samarbetet med Satakunta sjukvårdsdistrikt.

Baltseva framhåller, att målsättningen naturligtvis inte är att få ner belastningen till noll.

– Inget arbete kan utföras utan belastning. Det är viktigt att söka reella metoder att eliminera den skadliga psykosociala belastningen för att på så sätt förbättra arbetshälsan.

Med förebyggande åtgärderna kan man förhindra att det uppstår kriser, utbrändhet och sjukskrivning.

– Arbetsutmaningarna och -kraven måste vara i balans med den egna kompetensen. Arbetstagaren ska vara intresserad av sitt välbefinnande, ha kontroll över sin livssituation och se till att vila och motionera tillräckligt.

Till de positiva resurserna räknar Baltseva ett arbete som är betydelsefullt och givande.

– Fastän tempot i arbetsgemenskapen kan vara högt  borde man hålla i minnet att det är viktigt att ge respons. Kom ihåg att ge beröm då detta är befogat,  glöm inte heller att tacka för väl utfört jobb.