Det är väl få företag som grundats uttryckligen för att samordna arbete och familj. Men så var det ändå när Maustaja Oy grundades i norra Österbotten. Bolaget inledde sin verksamhet år 1972 och hette då Pyhännän Einestuote Oy. Den lokala sågen och husfabriken hade lockat till sig mycket manlig arbetskraft som flyttat till orten med sina familjer och nu villa Pyhäntä kommun med hjälp av det nygrundade företaget skapa arbetsplatser också för ortens kvinnor.

Bolaget fick sitt genombrott år 1974 då man började tillverka ketchup och inom loppet av några år hade företaget vuxit till Finlands ledande ketchuptillverkare. Efter flera ägarbyten fick företaget år 1989 sitt nya namn Maustaja Oy. I dag tillverkar man på kontraktsbasis 400 olika flytande produkter för olika aktörer i livsmedelsbranschen. De största produktgrupperna är ketchup, senap, salladsdressing och sylt. Produktmärkena är kända för de flesta finländarna.

En oktobertorsdag då vi besöker fabriken körs just dessa favoritprodukter på linjerna. Butel-jeringsmaskinen fyller ketchup på plastflaskor, på den andra linjen körs Åbo senap som nu igen tillverkas i hemlandet, den tredje linjen kör salladsdressing i portionsförpackningar och den fjärde linjen sockerkristyr som används vid bakning. Vd Arto Tölli berättar att fabriken arbetar i treskift.

– Tillverkningen kräver att någon ständigt finns på plats under hela arbetsskiftet så flextid är tyvärr inte ett alternativ för fabrikens 50 skiftarbetare. Vi har ett tjugotal tjänstemän och deras arbete är av sådan art att det finns olika alternativ, säger Tölli.

Flexibilitet med hjälp av arbetsskift

– Vi försöker ordna skiften för skiftarbetarna så att de kan samordna arbete, familj och fritid och vi satsar mycket på detta. Förmännen måste vara handlingskraftiga, eftersom skiftarrangemangen inte uppstår av sig själv, säger företagets vd.

Som exempel nämner Tölli ett äkta par som i över 20 år jobbat för Maustaja. Då barnen var små jobbade föräldrarna enligt egen önskan i olika skift så att endera av dem alltid fanns hemma. Nu är barnen utflugna och makarna kan jobba i samma skift. Tölli berättar att det i Pyhäntä finns många som har skiftarbete. Därför försöker man i mån av möjlighet ta hänsyn också till familjemedlemmarnas jobb.

En arbetstagare som efter en längre familjeledighet återvänder till arbetet kan komma överens t ex om att enbart göra dagskift under det första året. På så sätt blir det lättare att fixa dagvården.

– Att samordna familj och jobb är en attitydfråga. Om man är redo att samordna hittar man alltid en lämplig metod, säger Tölli.

– Hur ser man på arbetstagare som vill ta ut pappaledigt? Frågar man om det är alldeles nödvändigt, eller gläds man med honom över den nya familjemedlemmen och det nya levnadsskedet? Attityden konkretiseras i vardagen.

Tölli betonar att man måste beakta mänskornas livssituation. Föräldrar med små barn är inte de enda som ska klara av att sammanjämka arbete, familj och fritid. Någon anställd har kanske en gammal förälder som kontinuerligt behöver omvård och hjälp, och de som saknar familj kan ändå behöva samma tid och möjligheter. Tölli har själv färska erfarenheter av hur krävande det är att ta hand om en sjuk åldring.

VD Arto Tölli säger att det går att samordna arbete och familj om man i företaget är redo att satsa på det. Vi försöker beakta personalens önskemål i fråga om arbetsskiften.

Det gäller hela arbetsgemenskapen

Tölli säger att starka familjevärderingar är en konkurrensfördel. Arbetet är mycket viktigt för alla men enligt honom får jobbet ändå inte dominera allt. Familj, hobbyer och fritid utgör en viktig motpol till arbetet och gör det lättare att ta igen sig så att man orkar kämpa vidare på jobbet.

– Vi försöker se familjen, fritiden och jobbet som en helhet, där alla element är viktiga byggstenar, säger Tölli.

Enligt Tölli är samordnandet av arbete, familj och fritid en fråga om välbefinnande. Maustaja deltog 2012-2013 i Arbetarskyddscentralens projekt som tog fasta på hur välbefinnandet i arbetet ska styras. Syftet med projektet är att bygga upp ett ledningssystem och fungerande rutiner som också fungerar i vardagen.

– Vi blev tvungna att lära oss att välbefinnande och samordnande av jobb och familj inte bara är den enskildes sak utan ett gemensamt projekt, säger Tölli.

Enligt honom skapar arbetsgivaren förutsättningarna men varje arbetare ska för egen del delta i samordningsprocessen. Vi bär alla ansvar för att våra kollegor mår bra och trivs med sitt jobb. Tölli tycker att företagen borde inse att man får direkt ekonomisk nytta av att beakta de anställdas familjer.

– Samordningen av arbete, familj och fritid kan ses som både ett ”mjukt” värde och som ett ”hårt” ekonomiskt värde. Då arbetstagarna mår bra och arbetsplatsen inom de möjligas ramar tar hand om samordningen av jobb och fritid syns detta direkt i företagets resultat. Det lönar sig att satsa på detta, säger han.

”En familjevänlig attityd och chefernas exempel och val är viktiga. Den bästa reklamen för företagets familjetillvändhet är en chef som själv i god tid hämtar på dagis eller uppmuntrar sina medarbetare till att ta ut familjeledighet.”

Chefernas roll framhävs

Experterna på samordnandet av jobb och familj, Anna Kokko som basar för Väestöliittos utvecklingsprojekt och Minna Salmi, forskningschef för Institutet för hälsa och välfärd (THL) instämmer. Förhållandet mellan arbete och övriga livet ses helt i onödan som en konflikt, fastän det mänskliga livet ju är en helhet.

– Även om det inte är något fel på attityden kvarstår frågan hur samordningen ska göras. Man har inte på alla arbetsplatser tillräckligt koll på detta och tillämpandet av de metoder som finns kan lämna övrigt att önska, säger Anna Kokko.

I motsats till förhållandena på Maustaja kanske man inte på alla arbetsplatser inser att familjevänliga rutiner verkligen gagnar arbetsgemenskapen och företaget. Fastän familje-tillvändheten är något som gäller hela arbetsplatsen är chefernas roll särskilt viktig.

– En familjevänlig attityd och chefernas exempel och val är viktiga. Den bästa reklamen för företagets familjetillvändhet är en chef som själv i god tid hämtar på dagis eller uppmuntrar sina medarbetare till att ta ut familjeledighet, konstaterar Kokko.

Minna Salmi vid THL anser att den subjektiva rätten till dagvård och inkomstrelaterad familjeledighet gör det lättare att samordna jobb och familjeliv. De grundpelare som samhället erbjuder räcker ändå inte till, rutinerna på arbetsplatsen är en oundviklig del av denna helhet. I Finland har kvinnor och mammor länge aktivt varit ute i arbetslivet och därför borde det egentligen vara lättare att hitta lämpliga lösningar här.

Flextiden är ett viktigt instrument

Om vi ska tro Anna Kokko går man kanske inte på arbetsplatserna in för utveckling, eftersom man är rädd för att förändringarna alltid måste vara stora och massiva. Men också små förändringar kan vara nyttiga. Också då man följer upp vilken effekt förändringarna fått finns det mycket att göra så att man på riktigt ska veta på arbetsplatserna om de alternativ man valt verkligen gagnar arbetsgemenskapen.

Som exempel på små förändringar som kan vara nyttiga nämner Kokko att man förlägger alla möten till den egentliga arbetstiden eller gör det möjligt att hålla kontakt med familjemed-lemmarna under arbetsdagen.

– Bland de större arrangemangen kan nämnas bl a hur semestrarna fördelas så att barn- och skolbarnsfamiljernas behov tillgodoses samtidigt som man också är sjyst och rättvis gentemot övriga arbetstagare.

Flextid är ett viktigt verktyg som påverkar möjligheterna att samordna jobb och familjeliv. Redan små eftergifter kan göra livet lättare och förbättra välbefinnandet. Det är bra om man kan ta ett bredare perspektiv på flexbegreppet. Det kan innebära flextid på morgonen eller vid arbetsdagens slut, förkortad arbetstid, mobilt arbete, arbetstidsarrangemang om man har ett sjukt barn osv.

Arbetets karaktär inverkar självfallet på möjligheterna till flextid. Inom industrin och i servicenäringarna är arbetet vanligtvis tids- och platsrelaterat vilket inte är lika vanligt bland dem som jobbar med IT och sakkunniguppgifter.

Det finns många anhörigvårdare

Diskussionen om hur arbete, familj och fritid ska samordnas fokuserar ofta på barnfamiljerna. Det finns många barnfamiljer för vilka dessa frågor onekligen är viktiga men experterna framhåller vikten av att också jämlikt beakta att det finns många olika faser och situationer i livet.

För familjerna gäller samma som för flexibiliteten, dvs man måste ge begreppet en bredare tolkning. Vid sidan av den traditionella kärnfamiljen med barn finns det också nyfamiljer, särboende föräldrar och barn och familjer där den ena makens föräldrar eller maken själv behöver vård och omsorg. En närståendes död får med säkerhet återverkningar på familjemedlemmarnas arbetsförmåga.

Det blir allt vanligare att ta hand om sina gamla föräldrar, vilket inverkar också på arbetslivet. En undersökning av arbete och arbetshälsa i Finland (Työ ja terveys Suomessa 2012) som Arbetshälsoinstitutet gjort visar att drygt en fjärdedel av den arbetande befolkningen vid sidan av jobbet också tar hand om behövande anhöriga och närstående.

Just nu undersöker Helsingfors universitet hur man genom att anpassa rutinerna på arbetsplatsen kan göra det lättare för de anställda att ta hand om anhöriga och att samordna omsorg och jobb. Samtidigt kartlägger man med vilka metoder man i karriärens olika skeden kunde stöda dem så att de också orkar med sitt jobb. Forskningsprojektet fortsätter fram till augusti nästa år.

Den klichéartade bilden är att anhörigvårdaren är en kvinna som tar hand om sina gamla föräldrar. Forskardoktor Mia Silfver-Kauhalampi som ansvarar för projektet hävdar att man också lyckats intervjua män. Vanligtvis fungerar de som anhörigvårdare för sin hustru. Silfver-Kauhalampi vågar ändå inte gissa hur stor männens procentuella andel är av anhörigvårdarna.

– Man kan väl nog säga att anhörigvårdarna som ännu jobbar erbjuds ganska mycket flexmöjligheter. De kan t ex vara fråga om en s k arbetstidsbank, förkortad arbetstid, distansarbete eller alterneringsledighet säger Silfver-Kuhalampi.

– De flesta är nöjda med bemötandet från arbetsgivaren. Däremot har många bittra erfarenheter av hälsovårdssystemet som upplevs som stressande. Det är många som säger att de fått slåss för att den anhöriga ska få den service och vård som behövs.

Då man frågar finländarna vad som är viktigt i livet rankas familjen vanligtvis mycket högt men i vardagen är det ändå jobbet som anger takten.

På gott och ont

Finländarna har alltid låtit jobbet gå framom allt annat. Familjen och fritiden har anpassats till de krav jobbet ställer. Då man frågar finländarna vad som är viktigt i livet rankas familjen vanligtvis mycket högt men i vardagen är det ändå jobbet som anger takten.

– Mänskorna jobbar gärna och vill göra ett gott jobb, oberoende av vad slags uppgifter de har. Detta är i och för sig positivt men då det gäller att samordna arbete och familj kan det uppstå konflikter, säger Minna Salmi.

– Flexmöjligheterna kan t ex innebära att man låter arbetet ta över ännu mer, t ex i form av mer övertidsarbete hemma. Vanligtvis brukar man jobba övertid på datorn hemma eftersom man vill göra ett så bra jobb som möjligt. Därför är man också beredd att använda sin fritid för att uppnå resultat. Övertidsarbetet orsakar ofta negativ spänning mellan arbete och familj.

Salmi hänvisar till forskningsresultat enligt vilka 40 % av småbarnsföräldrarna upplever att de försummar hem och familj på grund av jobbet. Ungefär lika många oroar sig över hur de ska orka med pappa- eller mammarollen. Småbarnsföräldrarna tycker att tidsbristen är ett kroniskt problem. Särskilt för mammorna gör övertidsarbetet det mångdubbelt sannolikare att de försummar hemmet och är oroliga för hur de själv ska orka.

Salmi tycker att det talas alltför litet om den skenbara flexibiliteten. I värsta fall kan det gå så att man bara förväntas vara flexibel då det gäller att jobba övertid. Smartphones, laptops och e-post suddar ut gränsen mellan arbete och fritid så att fritiden ofta står som förlorare på bekostnad av fritiden.

– Utvecklingen av metoder som stöder samordningen av jobb och familj är ett långsiktigt arbete som ofta kräver att det finns en eldsjäl som kan driva frågan på arbetsplatsen, säger Salmi.

– Det är viktigt att inse att utvecklingen av nya modeller som underlättar samordningen inte är ett privilegium för bara någon viss personalgrupp t ex småbarnsföräldrarna. Flexmöjligheterna behövs i alla livets skeden, och varje arbetstagare kan i något skede vara betjänt av möjligheten till flextid fastän det kanske för stunden känns främmande och avlägset.

Processkötare Jari Kurkela kontrollerar tillverkningen.

Arbetsförhållandet inverkar på möjligheterna att bilda familj

Antalet eldsjälar på arbetsplatserna kanske minskas av att de ekonomiskt kärva tiderna också påverkar vardagen i det finländska arbetslivet. Det är ganska naturligt att man sväljer sitt missnöje med arbetsrutinerna om det är ont om jobb i samhället. I så fall tycker många att det är säkrare att hålla tyst. Om det är svårt att få ett nytt jobb vill de flesta nog undvika att stämplas som besvärliga. De arbetslösa har svårt att hitta jobb samtidigt som har ett arbete kanske tampas med en övermänsklig arbetsbörda på grund av att man skurit ned personalen.

Tidsbundna arbetskontrakt är vanligare i Finland än i resten av EU. Det är framför allt kvinnor som har visstidsanställning och redan en längre tid har det varit så att mer än hälften av de nya arbetsförhållanden som kvinnorna ingår utgörs av s k snuttjobb. Minna Salmi och Anna Kokko anser att detta inverkar på de unga vuxnas benägenhet att bilda familj. Osäkerheten i fråga om jobb och inkomst gör att många väntar med att skaffa barn, vilket i sin tur påverkar antalet barn. Många drömmer om att ha tre barn men förverkligar ändå inte sin dröm på grund av osäkerheten i arbetslivet.

–Bland unga kvinnor som är i den ålder då man brukar skaffa familj är snuttarbete mycket vanligare i Finland än i övriga Europa. Visstidsanställningarna är ett problem som man måste ta på allvar, säger Minna Salmi.

–Atypiska arbetsförhållanden påverkar intresset för delat föräldraskap. Kanske pappan vill stanna hemma med barnen men föräldrarnas arbetsförhållanden gör det omöjligt att på ett ekonomiskt hållbart sätt förverkliga denna dröm.

Johanna Närvi, pecialforskare vid THL redogör i sin doktorsavhandling som granskades i början av året för hur mammornas och pappornas instabila karriärer lätt kan leda till att den traditionella könsbaserade arbetsfördelningen befästs hos barnfamiljerna. Då en visstidsanställd mamma tar ut vårdledighet har hon sällan ett jobb att återgå till. Detta gör det svårt att planera familjeledighetens längd och när det är dags att återgå till förvärvsarbetet. Pappans försörjningsansvar betonas vilket i praktiken innebär att det är pappan som måste gå på jobb.

Attityderna förändras också i det avseendet att hänsyn till familj och fritid numera är en konkurrensfördel för många arbetsgivare. I konkurrensen om de duktiga arbetstagarna kan möjligheterna att samordna arbete och familj vara avgörande för företaget.

Samordning – ett trumfkort vid rekryteringen

Attityderna förändras också i det avseendet att hänsyn till familj och fritid numera är en konkurrensfördel för många arbetsgivare. I konkurrensen om de duktiga arbetstagarna kan möjligheterna att samordna arbete och familj vara avgörande för företaget. Möjligheterna ökar också personalens välbefinnande, förbättrar produktiviteten och minskar sjukfrånvaron.

– Ju yngre arbetstagare det är fråga om desto viktigare är det för dem att de har både familj och arbete. Möjligheterna att anpassa arbetet till familjelivet blir ett allt viktigare trumfkort då företagen rekryterar sin personal, säger Minna Salmi.

Samordningen av arbete, familj och fritid tangerar också diskussionen som på senare tid förts om behovet av att förlänga yrkeskarriärerna. Då livet är i balans upprätthålls också arbetsförmågan och viljan att jobba.