Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.
Artificiell intelligens har möjlighet att hitta utvecklingsområden inom arbetssäkerheten när även s.k. mänskliga faktorer registreras i risk- och säkerhetsuppgifterna.
I Arbetshälsoinstitutets projekt AI Safety tränades artificiell intelligens i att identifiera olika saker och händelser, som kallas mänskliga faktorer, bakom olyckor.
Identifiering av bakgrunder skulle göra det möjligt att flytta granskningen bortom individen mot organisationens åtgärder och arbetsrutiner. Då skulle även säkerheten kunna utvecklas på ett genuint och effektivt sätt.
– Hittills har vi fått artificiell intelligens att korrekt identifiera t.o.m. över 80 procent av de mänskliga faktorerna bakom olyckor. Det är ett ganska bra resultat, även om artificiell intelligens ännu inte kan mäta sig med identifieringsnoggrannheten hos människan, säger Maria Tiikkaja från Arbetshälsoinstitutet.
Arbetshälsoinstitutets verktyg för mänskliga faktorer består av fyra delar som påverkar människors verksamhet. Dessa är individens åtgärder och särdrag, arbetsverksamheten – bland annat arbetets art och mängd samt arbetsmetoder –, särdragen i arbetet samt gruppfaktorer och organisationsfaktorer. Varje del har flera underpunkter.
För att artificiell intelligens ska kunna upptäcka dessa mänskliga faktorer borde de registreras i företagens säkerhetsobservationer, tillbudsrapporter och olycksrapporter.
– I stället för att bara skriva ”jag halkade i trappan” vore det bra anteckna mer om bakgrunden till händelsen, till exempel att ”jag halkade i trapporna eftersom de var fuktiga och jag hade bråttom”, säger Tiikkaja.
Om registreringar som beaktar mänskliga faktorer upprepas kan den artificiella intelligensen till exempel upptäcka att det i företagen sker många halkningar, vilka kan bero på brådska eller till exempel vatten som har blivit kvar på golvet.
– Därefter kommer man vidare till att fundera på varför det har funnits vatten på golvet redan tre gånger på en månad, säger Tiikkaja.
Nästa mål för Arbetshälsoinstitutets forskargrupp är att få artificiell intelligens att förutsäga säkerhetsutvecklingen, dvs. att identifiera risker allt noggrannare.
Det har gått fem år sedan coronapandemin bröt ut. Under epidemin ökade distansarbetet avsevärt för att begränsa smittspridningen, men nu har vi så småningom återgått till det normala. Men vad är normalt idag?
En välmående arbetsgemenskap med gott ledarskap kan dra nytta av multilokalitet på många sätt, konstaterar forskaren Juha Eskelinen.
Det pratas mycket om fördelarna med distansarbete, men det finns också fördelar med kontoret.
Anställda inom industrin vill delta i krishanteringen på sin arbetsplats, berättar forskare Tiina Saari. 5K-modellen visar hur detta lyckas.
