Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.
Ledning av arbetsförmågan är enligt många en besvärlig term. Borde man nu börja leda arbetsförmågan, när man hittills har lett människor? När man väl kommer på att det handlar om att leda människor känns termen inte längre så knepig. Genom ledning av arbetsförmågan påverkar man direkt arbetstagarnas välbefinnande, produktivitet och organisationens framgång. Därför är temat för detta nummer av Telma ytterst viktigt.
Ledning av människors – i detta fall personalens – arbetsförmåga grundar sig på förutseende beslutsfattande. Arbetet och arbetsmiljön ska planeras så att personalen inte belastas för mycket. En misslyckad ledning av arbetsförmågan leder ofta till rehabilitering eller till och med invalidpension. Samtidigt gäller det att komma ihåg att en god ledning av arbetsförmågan också omfattar stöd för arbetsförmågan efter att den redan försämrats.
Cheferna har en avgörande roll när det gäller ledning av arbetsförmågan. Förutom att sköta om den fysiska arbetsmiljön måste de på individnivå kunna identifiera arbetstagarens kompetenser, styrkor och utvecklingsområden samt möjliggöra det stöd som behövs. Att leda arbetsförmågan är i själva verket att visa omsorg, något som arbetstagarna nästan utan undantag upplever som ett positivt fenomen på arbetsplatsen.
Jag menar att ständig förändring är den mest krävande aspekten av att leda arbetsförmågan. Individens arbetsförmåga varierar under åren av en mängd olika orsaker. Orsakerna är i många fall även relaterade till faktorer utanför arbetsplatsen. Därför måste cheferna ständigt fatta beslut för att bevara personens arbetsförmåga i en väldigt komplicerad djungel av orsakssamband. Som tur är har många arbetsplatser flexibla arbetstider och möjligheten till distansarbete gör det lättare att finna bästa möjliga lösning.
Jag önskar alla läsare nyttiga lässtunder med detta nummer av Telma och en trygg höst!
Det har gått fem år sedan coronapandemin bröt ut. Under epidemin ökade distansarbetet avsevärt för att begränsa smittspridningen, men nu har vi så småningom återgått till det normala. Men vad är normalt idag?
En välmående arbetsgemenskap med gott ledarskap kan dra nytta av multilokalitet på många sätt, konstaterar forskaren Juha Eskelinen.
Det pratas mycket om fördelarna med distansarbete, men det finns också fördelar med kontoret.
Anställda inom industrin vill delta i krishanteringen på sin arbetsplats, berättar forskare Tiina Saari. 5K-modellen visar hur detta lyckas.
