Vi använder cookies för att ge dig en bättre användarupplevelse och personlig service. Genom att samtycka till användningen av cookies kan vi utveckla en ännu bättre tjänst och tillhandahålla innehåll som är intressant för dig. Du har kontroll över dina cookiepreferenser och kan ändra dem när som helst. Läs mer om våra cookies.
Med rätt slags skiftplanering kan man stödja lokförarnas arbetsförmåga, säger Toni Nokkala, lokförare och tidigare arbetarskyddsfullmäktig på VR.
Lokförarens arbete är självständigt, lämpligt ansvarsfullt och viktigt. Från förarens ”kontor” öppnar sig ett fantastiskt landskap!
Jag var riksomfattande arbetarskyddsfullmäktig i 12 års tid och fick delta i att göra riskbedömningar och bidra med ett lokförarperspektiv i materielanskaffningar. VR involverar medarbetarna i besluten på ett bra sätt, vilket visserligen också krävs i lagen.
I lokförarens arbete ingår hanteringen av psykosocial belastning som en del av riskhanteringen. I bedömningar har utmaningar relaterade till arbetsskift lyfts fram som en av de största belastningsfaktorerna.
Rytmen under lokförarens arbetsskift kan betonas på morgonskift, vardagsmorgnar eller kvällar, men samtidigt är det inte ett tydligt treskiftsarbete – tågen rör sig varje minut på dygnet och det finns alltid en lokförare som inleder sitt arbetsskift någonstans.
Arbetsskiften kan genomföras på olika sätt på olika orter, beroende på om det är person- eller godstrafik som man sysslar med. På orter med övervägande persontrafik kan skiften göras mer regelbundna, men inom godstrafiken är detta inte alltid möjligt.
Lokförarens arbetsskift skapas av en s.k. arbetsskiftsautomat, dvs. ett IT-planeringssystem. Arbetsgivaren, dvs. VR, matar in vissa egna krav i systemet för att arbetet ska skötas effektivt.
De senaste årens effektiviseringsåtgärder var en försämring av arbetsskiften ur arbetstagarens perspektiv. Arbetshälsan blev sämre och många upplevde att den regelbundna oregelbundenheten i skiftarbetet blev för tungt. Sjukfrånvaron ökade.
För att man ska orka i ett arbete som kräver noggrannhet, borde arbetsskiften stödja återhämtningen och lämna utrymme för ett liv utanför arbetet.
På senare tid har VR börjat förstå betydelsen av arbetsskiften för lokförarnas välbefinnande allt bättre, liksom även att det måste finnas en balans mellan effektivitetsmålen och arbetshälsan i ett säkerhetskritiskt arbete som detta.
På grund av arbetsskiften är det fortfarande krävande för många att förena arbete och fritid. Numera kan förarnas individuella behov beaktas i viss utsträckning, till exempel så att lokförare som är mitt i livspusslet ska få arbeta vardagsskift så att de ska hinna tillbringa tid med familjen.
Jag arbetar själv morgonskift på vardagar, så jag hinner vara med familjen och syssla med mina egna hobbyer på kvällar och veckoslut. Visserligen njuter jag också av lugna stunder på efternatten i förarhytten, då solen går upp och dagen vaknar till liv.
Det har gått fem år sedan coronapandemin bröt ut. Under epidemin ökade distansarbetet avsevärt för att begränsa smittspridningen, men nu har vi så småningom återgått till det normala. Men vad är normalt idag?
En välmående arbetsgemenskap med gott ledarskap kan dra nytta av multilokalitet på många sätt, konstaterar forskaren Juha Eskelinen.
Det pratas mycket om fördelarna med distansarbete, men det finns också fördelar med kontoret.
Anställda inom industrin vill delta i krishanteringen på sin arbetsplats, berättar forskare Tiina Saari. 5K-modellen visar hur detta lyckas.
