Evästeasetukset

Käytämme evästeitä tarjotaksemme paremman käyttökokemuksen ja henkilökohtaista palvelua. Suostumalla evästeiden käyttöön voimme kehittää entistä parempaa palvelua ja tarjota sinulle kiinnostavaa sisältöä. Sinulla on hallinta evästeasetuksistasi, ja voit muuttaa niitä milloin tahansa. Lue lisää evästeistämme.

12 -timmarsskift uppskattas vid pappersfabriken

På svenska

23.11.2018

Kuvateksti: Man måste förbereda sig inför nattskiftet genom att vaka och sova längre. Det här går lättare för dem som är kvällspigga, tycker Kimmo Kangas.
– Yövuoroon pitää valmistautua valvomalla ja nukkumalla pidempään. Iltaihmiselle tämä taitaa olla helpompaa, pohtii Kimmo Kangas.

Vid BillerudKorsnäs pappersfabrik gick man för fyra år sedan in för 12 –timmarsskift. Där anser man att det nya systemet är vida överlägset åttatimmarsdagen.

12- timmarsskift innebär att dygnets 24 timmar delats upp på två lika låga skift. Detta blev möjligt genom kollektivavtalet 2012, man testade och alla var överens om att experimentet var lyckat.

–  Vår arbetsgivare tog initiativet, vi röstade och gick med på ett ettårigt experiment. Därefter röstades det och omröstningsresultatet var entydigt, 50-1 för att fortsätta, berättar BillerudKorsnäs huvudförtroendeman Pasi Manninen.

BillerudKorsnäs fabrik tillverkar förpackningspapper i en kontinuerlig produktionsprocess.

–  Arbetsgivaren var orolig för att produktiviteten skulle sjunka och kostnaderna öka, och att det inte längre skulle vara lika lätt att göra övertidsarbete. Men faktum är att det går bra för företaget och personalen okar bättre, sammanfattar Manninen.

BillerudKorsnäs ingick i den komparativa studie av skiftesarbete, som utfördes av Sampsa Puttonen. Puttonen är forskare vid Arbetshälsoinstitutet. Resultaten var uppmuntrande i fråga om personalens hälsa, arbetshälsan och hur smidigt arbetet förlöper. Undersökningen gav också vissa rekommendationer och tips på best practice som nu tillämpas hos BillerudKorsnäs.

Lättare att återhämta sig

Fabrikens personalchef Annette Skytte säger att systemets fördel är att kroppen vid snabb rotation  inte hinner byta rytm mellan dag och natt. De långa skiften innebär att man har två långa dagskift och sedan en ledig dag varefter två på varandra följande nattskift och fem lediga dagar.

Tiden mellan skiften och att skiften löper från 7-19 och 19-7 har haft en liten men avgörande inverkan på personalens inställning. Fördelen med de långa skiften är också att det blir färre ”starter”.

–  Den senare starten gör det lättare att återhämta sig och få rytm i vardagen, tillägger Skytte. Hos BillerudKorsnäs har man följt upp sjukfrånvarostatistiken sedan 2014.

–  Sjukfrånvaron har kontinuerligt minskat och nu håller kurvan kanske på att plana ut. Detta resultat uppnås naturligtvis inte med bara en enda metod. Vi har målmedvetet utvecklat arbetshälsan, säkerhetskulturen och attityden till detta framhåller Annette Skytte.

Personalenkäten visar att 87 procent av arbetstagarna tycker att de hinner återhämta sig tillräckligt mellan skiften. Resultatet avviker positivt från resultatet för referensgruppen.

–  Det är viktigt att alla som jobbar skift ger akt på sin kost och sömn och att de motionerar, framhåller Skytte.

Medelåldern för fabrikens fast anställda är 45,7 år. Efterfrågan på papper är konjunkturkänslig vilket innebär att pappersindustrins produktion är cyklisk.  Rekryteringen av ny personal sker därför främst under högkonjunktur och samtida pensioneringar blir till en utmaning som BillerudKorsnäs enligt Skytte berett sig på.

Sömnsvårigheterna som alltid varit en del av skiftarbetet har lättat sedan vi övergick till 12 –timmarspass. 87 % upplever att de återhämtar sig tillräckligt, säger personalchef Annette Skytte.

Sömnsvårigheterna som alltid varit en del av skiftarbetet har lättat sedan vi övergick till 12 –timmarspass. 87 % upplever att de återhämtar sig tillräckligt, säger personalchef Annette Skytte.

Livet i skiftarbetarens bubbla

För en utomstående verkar blotta tanken på att jobba 12-timmars dag- eller nattskift ansträngande. De intervjuade säger att de lever som i en egen bubbla där det inte längre finns tid eller plats för att t ex renovera bastun på fritiden. Då man är på jobb så jobbar man.

I kartläggningen av skiftarbetet rekommenderas arbetsrotation, dvs att personalen särskilt i slutet av ett nattskift får byta arbetsställe och arbetsställning. Skiftmästare Johanna Järviahos grupp får själv bestämma över sitt arbete.

De byter pall med fyra timmars intervall och får på det sättet omväxling. Å andra sidan finns det skift där man sköter samma uppgifter under hela arbetspasset. Man måste alltid beakta hur informationen förs vidare till nästa arbetstagare för att ha allt under kontroll. Fördelarna med de långa skiften är att man hinner slutföra det man håller på med under sitt skift, säger Järviaho.

Själv började Järviaho studera efter att ha jobbar skift i 20 år Hon vill inte få sömnproblem och ständigt vara trött i hela sitt liv.

–  Då jag kom tillbaka till jobbet hade man övergått till ett nytt system. Då det bara finns två skift efter varann förbättrades min livskvalitet och jag valde att stanna kvar, säger Järviaho.

Ett fast jobb vid fabriken i Jakobstad har alltid varit en lottovinst.

–  Därför sticker inte heller någon härifrån. Då man som ung började jobba skift orkade man med vad som helst. Med stigande ålder blir ändå sömnproblemen allt svårare, betonar Järviaho liksom de övriga intervjuade.

För- och nackdelarna med skiftesarbete gör Järviaho betänksam.

–  När mina döttrar var små turades min man och jag om att sköta dem så de behövde bara vara på dagis ungefär tio dagar i månaden. Ibland kunde vi byta skift vid porten. Det var ju bra för ungarna, men inte nödvändigtvis för vårt parförhållande. Järviaho tycker det är synd att man i kollektivavtalet inte beaktat, att den som har nattskift inte kan stanna hemma då barnen är sjuka.

At vaka dygnet runt är ändå inte möjligt. Skiftarbetarna går miste om mycket sådant som är självklart för dem som bara jobbar på dagen.

–  Jag har saknat möjlighet att delta i kurserna och gymnastiken som ordnas på arbis. Men i stället kan jag njuta av underbara, långa morgnar under mina fridagar då alla andra är på jobb. Det är mycket jag hinner få gjort under den tiden, fortsätter Järviaho.

Kvällspigga har det lättare

Kimmo Kangas har jobbat skift i 20 år.

–  Jag trivdes inte med att jobba dagskift. Jag är en kvällsmänska och var ständigt trött. Kanske är det så att skiftarbete passar bättre för dem som är kvällspigga. Under ett 12 –timmarsskift dyker de typiska problemen sällan upp. Närmast sker det om det blir problem med maskinen, resonerar Kangas.

Arbetsrotationen som betonas i kartläggningen samt mångprofessionalismen har väckt debatt hos BillerudKorsnäs. En del av personalen vill ha nya utmaningar men alla vill inte ha det. Kimmo Kangas jobbar på den torra sidan av pappersprocessen och sköter sex olika uppgifter, allt från cylinderskötare till laboratoriemätningar och maskinskötare.

–  Tre uppgifter skulle vara bättre. Då har man tid att koncentrera sig bättre. Man ökar inte sin know how om man bara jobbar en kort tid med något. Visst är man ju litet nervös då man tar på sig kaptensmössan och blir maskinskötare. Då du inte är helt säker på vad du gör kan du inte ta det lugnt. Lyckligtvis leder problemen inte till personskador utan ger bara spill och förlust, konstaterar Kangas.

Ungefär hälften av fabrikens skiftarbetare motionerar för nöjes skull och för att orka. Kimmo Kangas tränar och är aktiv inom arbetsplatsens idrottsklubb SiSu.

–  Att köra kranen belastar nacken och det är tungt att gå på det hårda golvet. Ibland går fabriken på maximal kapacitet och då tillverkas papper på 11 maskinrullar (tambourer), säger Kangas.

Skiftarbetet har inte kolliderat med Kimmo Kangas familjeliv. Han förbereder sig inför nattskiften genom att vaka längre och sova längre under tiden mellan skiften. Men inte förstår släktingar och vänner sig riktigt på att man kan sova på dagen.

–  Det är viktigt att dom därhemma förstår och att arbets- och familjelivet fungerar. Vanligtvis umgås man med kompisarna från samma skift, då behöver man inte förklara för dem hur tidtabellen ser ut, tillägger Kangas.

Men Kangas påminner om att skiftarbete inte passar alla.

Pia Kankaanpään mukaan lisääntynyt vapaa-aika parantaa elämänlaatua. Pituusleikkurin hoitaja pitää kuntoaan yllä liikkumalla.

Pia Kankaanpää säger att den ökade fritiden förbättrat hennes livskvalitet. På jobbet sköter hon rullskärmaskinen och på fritiden upprätthåller hon sin kondition genom att motionera.

Vi kan njuta av fritiden

Pia Kankaanpää har skött rullskärmaskinen i bara åtta månader.

–  I början kändes skiften långa, men man vande sig. Hur lätt arbetet är varierar från dag till dag. Orderboken reglerar alltså vad som körs på maskinen. Under längre ledigheter orkar jag numera t o m jobba övertid ibland, säger Kankaanpää.

Tack vare mellandagen ruckas inte Kankaanpääs sömnrytm på grund av skiftesjobbet.

–  Jag får ofta frågan hur vi sover och då svarar jag tack, ganska bra. Jag tycker inte att jag är trött. Man ska bara inte samla på sig en massa att göra till dagen efter ett nattskift och före dagskiftet måste man gå i säng i tid, förklarar Pia.

Hemma finns två små döttrar så Pia och hennes man som jobbar dag njuter av att familjen har mycket gemensam tid hemma.

–  Jag skulle inte vilja byta mot åttatimmarsdagen jag hade på mitt förra jobb. Vi gillar att resa och det blir möjligt tack vare den ökade fritiden, säger Pia Kankaanpää.

–  Jag var skeptisk men jag betvivlar starkt att någon skulle lyckas kläcka ett bättre system, säger huvudförtroendeman Pasi Manninen.

Kommentoi