kolumni

• 14.02.2018

Telma fyller 10 år!

Kära läsare! Vad gjorde du då det första numret av Telma gavs ut? Kanske du redan hunnit gå i pension men var yrkesaktiv då det begav sig för tio år sedan. Vi andra berördes knappast så starkt av denna omvälvning i tidningsvärlden, att det skulle ha lämnat bestående spår i vårt minne. Jag tycker att åldersledarskap är ett utmärkt tema för detta jubileumsnummer.

Alla mänskor är olika och har sina individuella egenskaper som delvis kan vara åldersrelaterade. Många gånger har jag hört någon säga att vi  män aldrig blir vuxna. Fastän påståendet kan vara baserat på magkänsla får det en att fundera över vad som händer då vi blir äldre. Har vi blivit vilseledda av ett ledarskap som utgår från vår kronologiska ålder? Varför för seniorprogrammen som införts på många arbetsplatser tankarna till ett slags terminalvård, fastän detta naturligtvis inte varit den ursprungliga avsikten?

Har vi blivit vilseledda av ett ledarskap som utgår från vår kronologiska ålder?

Ett ledarskap som på basis av ålder eller någon annan liknande faktor föser in personalen i olika fållor  är i mitt tycke ojämlikt. Eftersom man inte inför särskilda åtgärdsprogram för t ex vänsterhänta eller funderar över vilken strategi som ska användas då man leder vänster- eller högerhänta, borde man fråga sig varför just åldern gjorts till ett problem?

Telma tar upp den svåra frågan om åldersledarskap och belyser problematiken med några utmärkta exempel. Genom att slopa åldersprogrammen och i stället basera ledarskapet på de enskilda individernas styrkor och särdrag kan man skapa en kreativ och entusiastisk atmosfär på arbetsplatsen. Forskningen visar att detta leder till att det belopp som i resultaträkningen finns ”under strecket” blir så stort som möjligt.

Kenneth Johansson

chefredaktör

kenneth.johansson@tsr.fi

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.