Evästeasetukset

Käytämme evästeitä tarjotaksemme paremman käyttökokemuksen ja henkilökohtaista palvelua. Suostumalla evästeiden käyttöön voimme kehittää entistä parempaa palvelua ja tarjota sinulle kiinnostavaa sisältöä. Sinulla on hallinta evästeasetuksistasi, ja voit muuttaa niitä milloin tahansa. Lue lisää evästeistämme.

Kreativitet bidrar till framgång

På svenska

28.11.2023

Kreativitet är en viktig arbetslivsfärdighet, eftersom det används för att lösa problem och utveckla nya saker. Intuition hjälper för sin del individen att fatta snabba beslut. Kreativiteten blomstrar i en förtrolig atmosfär, men finns det krafter kvar för det i det ständiga flödet av digitala möten?

Kreativitet hjälper arbetstagaren, arbetsgemenskapen och företaget att utveckla nya lösningar på komplexa problem.

När man inom organisationen uppmuntrar till kreativitet, kommer medarbetarna och teamen sannolikt på innovativa produkter, tjänster och processer. Kreativitet skapar alltså konkurrensfördelar.

– Om man vill vara framgångsrik, lönar det sig att ge näring åt kreativiteten, säger Saara Saarinen, ledande expert på Sitra.

Kreativitet innebär en färdighet att styra tänkandet mot någonting som aldrig skådats men även en förmåga att ändra kurs efter behov.

Saarinen menar att kreativitet är en lika viktig arbetslivsfärdighet som till exempel rationell slutledningsförmåga.

– Kreativitet innebär en färdighet att styra tänkandet mot någonting som aldrig skådats men även en förmåga att ändra kurs efter behov, säger Saarinen.

För att värna om kreativiteten inom arbetsgemenskapen behövs en psykologisk trygghetskänsla, dvs. att var och en vågar säga saker högt utan rädsla att bli utdömd.

– Å andra sidan måste den som presenterar idéer vara uthållig, eftersom man sannolikt också fnyste åt stora innovationer, som telefonen eller televisionen, som skrattretande idéer, tillägger Saarinen.

Hon uppmuntrar till att tala om kreativitet inom arbetsgemenskapen och bilda en gemensam uppfattning om vad kreativitet är på just den arbetsplatsen.

– Det gäller att sätta sig ner och tillsammans diskutera vilka de små saker i vardagen är som främjar kreativiteten och även vilka saker som förhindrar den. De kan till exempel ha att göra med tidsanvändning, interaktion eller mötesrutiner, säger Saarinen.

Kreativitet tillhör alla

En kreativ copywritergalning på en reklambyrå, en outsinlig idékälla på ett socialt mediebolag eller en produktiv kompositör – i vissa yrken är kreativitet en förutsättning för arbete, och verksamheten på kreativa arbetsplatser baserar sig ofta nästan naturlig på att möjliggöra kreativitet.

På sådana arbetsplatser lönar det sig inte att strypa kreativiteten ens med strikt definierade arbetstider, eftersom människor har olika rytm – hos somliga blomstrar idéerna på morgonen, hos andra på kvällen eller natten. En kreativ tanke uppstår än här, än där: i duschen, i motionsspåret på kvällen eller till och med i sömnen. Hur kan arbetsgivaren beakta att människor har olika rytm?

– Om arbetet kräver kreativitet, är det bra att erbjuda möjligheten att arbeta under en tid som passar en själv och vara ledig vid en annan tidpunkt. Strikta standardarbetstider kan döda kreativiteten, konstaterar forskarprofessor Tuomo Alasoini på Arbetshälsoinstitutet.

En utmaning med kreativiteten är ofta att den inte kan mätas i siffror, och därför ser man inte heller alla fördelar.

Kreativitet kan vara till nytta även i utförande arbete, om man till exempel kommer på ett nytt sätt att utföra ett arbetsmoment effektivare. Kreativitet behövs till exempel när en process eller ett arbetsmoment inte fungerar.

– Förändring kräver uthållighet och en förmåga att tåla osäkerhet. När en ny aktivitet börjar kan indikatorerna till en början visa på en nedgång och arbetsgemenskapen drabbas av rädsla. Först kan det faktiskt gå åt fler timmar än tidigare, men sedan börjar man spara tid, säger Saara Saarinen.

En utmaning med kreativiteten är ofta att den inte kan mätas i siffror, och därför ser man inte heller alla fördelar. Kreativiteten kan emellertid skapa något nyttigt som aldrig förut skådats för företagets affärsverksamhet och det syns som ett positivt resultat.

Det går också öva upp kreativiteten. Definitioner enligt vilka en människa eller arbetsgemenskap är kreativ medan en annan inte är det utesluter viktiga resurser. Var och en kan vara kreativ.

Att gå utanför den egna bekvämlighetszonen och möta olika människor – till exempel genom jobbrotation mellan olika avdelningar – kan skapa kreativitet i arbetsgemenskapen. En individs kreativitet kan få nya dimensioner till exempel i en ny hobby eller i en överraskande gemensam aktivitet inom arbetsgemenskapen.

Intuitionen erbjuder snabba lösningar

Kreativitet förknippas ofta med begreppet intuition, som också kan uppfattas som tyst kunskap. Kreativitet och intuition är lite olika saker, även om de ofta är sammanflätade. Kreativt tänkande har i allmänhet ett mål, till exempel att utveckla något nytt eller lösa ett problem, och det baserar sig på kunskap och rationell slutledning.

– Intuition är däremot instinktivt och skapar slutledningar utan rationellt tänkande, säger Alasoini.

Intuitionen skapar ny kunskap snabbt, utan slutledning.

Även intuitionen grundar sig på kunskap, erfarenhet och en större förståelse. Det kräver en helhetsuppfattning om saker som är inrotad i ryggmärgen.

– Intuitionen skapar ny kunskap snabbt, utan slutledning. Vid problemlösning hjälper intuition särskilt när det krävs en förmåga att handla snabbt och förstå komplexa sammanhang, förklarar Alasoini.

Det är intuitionen som talar till exempel när en läkare eller sjukskötare kommer på en lösning för vård av en patient i stunden. I en arbetsgemenskap ändrar kreativiteten däremot verksamhetssätten i en vidare bemärkelse.

– Kollektiv kreativitet utmynnar i något som är större än summan av delarna. I arbetslivet behövs båda, dvs. både snabba intuitiva beslut av individer och lösning av större problem på egen hand och tillsammans, beskriver Saarinen.

Finns det tid för kreativt tänkande?

Om man vil stödja kreativitet på arbetsplatsen, är det bra att lägga märke till att kreativitet kräver tid fri från stimuli.

Kimmo Vänni har forskat i digital stress på Tammerfors universitet och inverkan av digital stress på kreativitet inom HAMK:s projekt Digikulttuuri, men utöver det utvecklar han påklädbara robotar i sitt laboratorium. För att kunna vara en effektiv uppfinnare bokar han tid utan stimuli och väljer en dag i veckan då han inte bokar några möten.

– Skapandet stampar på plats om dagen är splittrad. Det är svårt att vara kreativ i ett par timmar, sedan delta i ett möte, för att igen lägga i kreativitetsväxeln, förklarar Vänni.

Ibland är det bra att ta paus från idéskapandet och utveckling och utföra så kallade rutinuppgifter.

Det är få som har ett yrke som Oppfinnar-Jocke som Vänni, men i helt vanligt sakkunnigarbete är det förnuftigt att boka tid för tänkande i kalendern. Inom arbetsgemenskapen kan man om möjligt också diskutera om man kunde boka en tid under veckan då man inte behöver vara anträffbar.

– Vi har till exempel kommit överens om att vi inte håller några interna möten på torsdagsförmiddagar så att var och en kan utföra tankearbete för sig själva, konstaterar Alasoini på Arbetshälsoinstitutet.

Ibland är det bra att ta paus från idéskapandet och utveckling och utföra så kallade rutinuppgifter.

– De medför en paus från tänkandet och ger hjärnan möjlighet att vila en stund. Givetvis kan man tänka kreativt kring om det är möjligt att utföra rutinuppgifter snabbare och effektivare, tipsar Saarinen.

Googles framgångsrecept uppmuntrar till att fundera på hur arbetstiden fördelas.

– Av arbetstagarnas arbetstid bokades 70 procent till kärnverksamhet, 20 procent till projekt som intresserar dem själva men som har en koppling till kärnverksamheten och 10 procent till välgörenhet. Med denna modell har Google tagit fram revolutionerande innovationer och också kunnat engagera arbetstagarna, säger Alasoini.

Hindras kreativiteten av det digitala flödet?

Kollektiv kreativitet lyckas bäst när man ses, möts och vistas i samma utrymme i växelverkan. Distansmöten över nätet lämpar sig däremot bäst för att gå igenom och upprepa saker när man inte behöver bolla tankar eller komma med idéer.

Om det finns för många webbmöten eller om de genomförs dåligt kan det leda till digital stress, och enligt studier har all slags stress en hämmande verkan på kreativiteten.

– Vid webbmöten stör människor sig på de tekniska egenskaperna hos användargränssnitten, som nätverksanslutningen och informationsskyddet. Den som leder mötet blir stressad när hen funderar på om bilden eller ljudet är hackigt eller om hen lyckas med att dela ett dokument, säger forskaröverlärare Vänni.

Möteskedjan kan utgöra en stor digital belastning under en dag.

I Tammerfors universitets studie märkte man också att människor lätt blir stressade av komplicerat skriftligt material och svåra begrepp i webbmöten.

Ovan i artikeln konstaterade vi att det behövs utrymme för kreativitet i kalendern. Digitala kalendrar kan dock bli kreativitetens fördärv, om man inte lägger märke till det i arbetsgemenskapen.

– Det är alltför enkelt att lägga till webbmöten i en elektronisk kalender utan att den berörda personen har något att säga till om det. Inom teamet är förväntningen att en person säkert hinner delta i ett webbmöte, eftersom det inte behövs tid för att gå från ett mötesrum till ett annat. Möteskedjan kan utgöra en stor digital belastning under en dag, påpekar Vänni.

Bli kvitt digital stress med hjälp av kreativitet

I digital stress finns även ett frö för kreativitet: om något inte fungerar, måste det åtgärdas – och för det behövs kreativitet. Arbetstagarna önskar mer lättanvända användargränssnitt och smidiga verktyg att dela material.

– Tjänsteutveckling ökar kreativiteten. Nu har man börjat märka att saker inte kan fortsätta som de är i dagens värld med distansmöten, eftersom människor blir utarbetade och det gäller till att åtgärda saken, betonar Vänni.

I väntan på nya innovationer kan var och en utveckla verksamheten i arbetsgemenskapen så att den ger näring åt kreativiteten. Det är vettigt att hålla distansmöten bara när de ovillkorligen behövs. På korta möten hålls deltagarna alerta.

– Om mötet drar ut på tiden i en timme eller mer, är det bra att hålla korta pauser ungefär varje halvtimme för att människor ska orka koncentrera sig. I början av mötet lättas stämningen upp av fri, rolig diskussion. Materialet ska vara enkelt och tydligt så att man hinner tänka till, säger Vänni.

 

Kommentoi