kolumni

• 20.02.2019

Ergonomins anatomi

Ergonomi är en term som vi alla känner till, men vad avses egentligen med begreppet? Många tänker säkert på den fysiska arbetsergonomi som man stöter på oberoende av om man jobbar i fabrik, som chaufför eller på kontor.

För mig innebär begreppet ergonomi att det är bättre ju mindre friktionen mellan mänskan som jobbar och själva jobbet är. Denna friktion kan vi eliminera genom att förbättra ergonomin. Samtidigt ökar också arbetssäkerheten, arbetshälsan och därmed också produktiviteten. Numera har den kognitiva ergonomin, dvs den s k hjärnergonomin, blivit ett allt viktigare delområde på ergonomifronten i nästan alla yrken. Med begreppet avses hjärnans förmåga att hantera den kunskap som behövs i arbetet. Minnet och inlärningen är centrala faktorer med tanke på hjärnergonomin.

En utmaning för den traditionella fysiska ergonomin har varit att den kunnat skötas med tekniska lösningar. På arbetsplatserna finns ändå exempel på att detta inte räcker. Många hjälpmedel som underlättar arbetet ligger kvar outnyttjade, eftersom personalen inte fått lära sig hur utrustningen ska användas. I sådana fall fortsätter man att jobba på hävdvunnet vis trots att det belastar.

Slutligen – eller egentligen inledningsvis – måste vi hålla i minnet att både den kognitiva och den fysiska ergonomin kräver gott ledarskap och goda förmän. Ledarskapet påverkar faktorer som är viktiga med tanke på ergonomin, t ex hur jobbet organiserats, personalresurserna och hur pengarna används. Med gott ledarskap säkerställer man att både den kognitiva och den fysiska ergonomin förverkligas på arbetsplatsen.

Ansvaret för den egna ergonomin vilar allt mer på oss själva. Den som jobbar mycket på distans borde t ex kontrollera hur det står till med den fysiska och kognitiva ergonomin där hen jobbar. Har säkerheten, hälsan och välbefinnandet beaktats också på längre sikt?

Kenneth Johansson

chefredaktör

kenneth.johansson@tsr.fi

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.