Det är rusning på flygfältet. På plattan transporteras passagerare, frakt och flygbränsle samtidigt som flera företag jobbar med att sätta planet i skick inför nästa flygning.

På svenska

• 06.09.2016

Tillsammans på en gemensam arbetsplats

Då flera arbetsgivare har personal som samtidigt jobbar på en och samma arbetsplats blir säkerheten till en verklig utmaning. På Helsingfors-Vanda flygplats har man finslipat samarbetet för att säkerställa säkerheten till det yttersta.

Förändringarna i arbetslivet leder till att strukturerna på arbetsplatserna splittras. Den ena dagen finns det kanske på en arbetsplats bara personal från det egna företaget medan det redan nästa dag på samma ställe utöver den egna personalen också kan finnas inhyrd arbetskraft som jobbar för olika underentreprenörer.

Också de fysiska arbetsplatserna förändras. Gamla industrianläggningar förvandlas till industriparker med många små företag. Dessa har inte nödvändigtvis något annat gemensamt än själva infrastrukturen. Också i stora köpcentra är det endast lokaliteterna som är gemensamma, de fysiska gränserna utgörs endast av tunna glas- och mellanväggar.

Om det i samma lokaler finns personal som representerar flera olika arbetsgivare och personerna jobbar samtidigt eller efter varandra talar man om en gemensam arbetsplats. Ju mer mångfacetterade arbetsförhållandena på de gemensamma arbetsplatserna blir desto större blir utmaningen med tanke på arbetssäkerheten och hälsan.

Vi måste kommunicera

Typiskt för dagens industriföretag är att jobbet överförts på underentreprenörer. Externa företag utför ofta ganska riskbenägna uppgifter, t ex städning, underhåll, byggande, monteringsarbeten och transporter.

För sin doktorsavhandling undersökte forskardoktor Sanna Nenonen vid Tammerfors tekniska universitet för ca fyra år sedan vilka riskfaktorerna är på gemensamma arbets-platser. Hon konstaterade att verksamhetskulturen, ansvarsfrågorna och den bristfälliga kommunikationen oftast gav upphov till problem.

– Att säkerställa tillgången på information, att identifiera riskerna, att korrekt planera jobben och att ordna med inskolning kan t ex vara en utmaning för aktörerna på en gemensam arbetsplats, påpekar Nenonen i sin avhandling.

Problemen som serviceproducenterna nämner ligger enligt avhandlingen också ofta bakom olycksfallen.

– På gemensamma arbetsplatser påverkas allas säkerhet av det som de enskilda aktörerna gör. Därför gäller det för såväl beställaren som för serviceproducenterna att slå vakt om säkerheten, säger Nenonen.

– Arbetsplatsens huvudentreprenör ska se till att den allmänna säkerheten på arbetsplatsen är i skick, ha hand om kommunikationen och organisera den gemen-samma verksamheten, förklarar professor Jouni Kivistö-Rahnasto vid Tammerfors tekniska universitet.

Men, hur har säkerheten på de gemensamma arbetsplatserna förändrats de senaste åren?

– Jag har inte tillgång till statistik, men jag har på känn att samexistensen på arbets-platserna blivit bättre. De som i övrigt sköter sig har också satsat på dessa frågor och utvecklats, svarar Kivistö-Rahnasto.

I säkerhetsfrågor är Swissports Ville Mäkinen, Markku Tanni från Finavia och Niko Reunanen från WDFG är ”kolleger”.

 En tidtabell hjälper

Helsingfors-Vanda flygstation är exempel på en massiv, gemensam arbetsplats. I denna 19 kvadratkilometer stora ”småstad” verkar i dag 1 300 företag. På flygfältet jobbar sam-manlagt 15 000-20 000 mänskor med de mest vitt skilda uppgifter och arbetsför-hållanden.

Till dessa arbetsplatser hör det internationella företaget WDFG:s  tax free butiker. Företaget sysselsätter knappt 180 personer i sina elva flygfältsaffärer. Dessutom har företaget ca 90 inhyrda arbetstagare och produktkonsulenter som presenterar olika varumärken.

Den väsentliga säkerhetsriskerna hänför sig till hanteringen av produkterna som säljs, det är fråga om att flytta rull- och lastpallar och att lyfta packlådor.

WDFG:s arbetssäkerhetschef Niko Reunanen säger att det stående arbetet också påverkar arbetshälsan. Butikspersonalen står hela långa dagen på de hårda golven.

WDFG har lyckats öka säkerheten bl a med hjälp av noggrann schemaläggning.

– Vi har jobbat med att utreda med vilka redskap och vid vilka tider det är optimalt att flytta varorna från lagret till butikerna så att ingen ska komma i vägen under transporterna.

Alla som jobbar för WDFG får i samband med inskolningen information om arbetssäker-heten och arbetsprocesserna, oberoende av vilket företag det är som betalar ut lönen till dem.

– Personalen har blivit tillsagd att de ska informera första bästa förman som de möter om alla arbetssäkerhetsobservationer de gjort, det spelar ingen roll att det kanske inte råkar vara arbetstagarens egna närmaste förman. Vi betonar att alla iakttagelser är viktiga och att man omedelbart ska informera om dem.

”För att det inte ska bli alltför lätt på de gemensamma arbetsplatserna är det skillnad på inhyrd personal och dem som är anställda av en underentreprenör.”

I terminalbyggnaden går riskmanagement samt arbets- och kundsäkerheten hand i hand

Inhyrd arbetskraft i en ojämlik ställning

– För att det inte ska bli alltför lätt på de gemensamma arbetsplatserna är det skillnad på inhyrd personal och dem som är anställda av en underentreprenör, säger professor Kivistö-Rahnasto.

Underentreprenörernas arbetstagare är underställda sina respektive arbetsgivares arbets-ledning medan den inhyrda arbetskraften är underställd beställarens arbetsledning och det är det beställande företaget som svarar för arbetssäkerheten.

– Företagshälsovården för inhyrda arbetstagare sköts av respektive arbetsgivare. Detta leder till att representanter för bemanningsföretagets företagshälsovård inte alltid deltar i arbetsplatsbesöken och alltså inte är medveten om de särskilda risk-moment som kan förekomma där, säger Kivistö-Rahnasto.

WDFG har löst denna komplicerade ekvation för egen del. Företaget tar ansvar för allas säkerhet och hälsa på ett likvärdigt sätt.

– Som exempel nämner han produktkonsulenterna, fastän de har sina egna förmän på annat håll ordnas det en gång per månad en träff där man tillsammans går igenom olika frågor. Också den inhyrda arbetskraftens företagshälsovård beaktas, berättar Niko Reunanen och funderar över att det skulle vara en god idé att fortsätta arbets-platsutredningarna och riskbedömningarna i samråd med den inhyrda personalens egna företagshälsovård.

Mila Hälinen står på kosmetikföretaget La mers lönelista. I flygterminalen närmar sig dagens andra rusningstopp och butiken börjar fyllas av kunder, en nästan oavbruten ström av kinesiska turister.

Hälinen hinner berätta att WDFG:s företagshälsovårdare just varit där för att kolla upp hennes arbetsergonomi. Hälinen och visar också att man placerat ett ståstöd i närheten av kassan och lagt ut en fjädrande ergomatta så att det inte underlagt ska kännas så hårt där man står. Intill arbetspunkten finns också en stol där man kan sitta och vila fötterna.

Mila Hälinen berömmer sin arbetsplats som erbjuder företagshälsovård också åt tillfällig personal.

Mycket övrigt att önska

I miljöhänseende skiljer sig flygplatsbutikerna fullständigt från t ex en industrianläggning där man utrett aktörernas gemensamma arbete noga. Forskningen visar ändå hur arbets-säkerheten också på andra gemensamma arbetsplatser kunnat förbättras.

Enligt arbetarskyddslagens 49 § ska på en arbetsplats där en arbetsgivare utövar den huvudsakliga bestämmanderätten denne se till att de externa arbetsgivarna och deras per-sonal fått tillräcklig information och tillräckliga anvisningar om riskmomenten på arbets-platsen och anvisningar om säkerheten på arbetsplatsen och i arbetet. Professor Kivistö-Rahnasto säger att efterlevandet av denna lag lämnar övrigt att önska.

– I industrin har de som erbjuder underleverantörstjänster klart önskat sig att man skulle ge säkerheten större uppmärksamhet vid de möten som hålls med beställaren.

Enligt Kivistö-Rahnasto borde man tillsammans fundera över riskerna och försöka identifiera dem i olika skeden, dvs  vid anbuds-avtalsskedet, då man tar över arbetsplatsen, då man går till arbetsplatsen och ser situationen där och då man funderar över arbetsuppgifterna.

Utöver de grundläggande frågorna som behandlas vid inskolningen önskar man sig att entreprenadens huvudaktör ska ge anvisningar gällande hur uppgiften kan utföras på ett säkert sätt.

– Beställaren kanske tror att yrkesfolk inte behöver handledning för att kunna agera säkert. Men så är inte fallet, man måste hålla i minnet att underleverantörernas personal möter nya arbetsförhållanden och kolleger på varje ny arbetsplats.

Vid partnersamarbete finns det inte någon ”boss”

På de gemensamma arbetsplatserna finns det inte alltid någon instans som representerar den högsta arbetsledningen. Köpcentra, industriparker, hamnar och flygfält är typiska ställen där företagarna jobbar i hyrda lokaler eller som jämbördiga partners till den som beställt arbetet.

På flygfältet förekommer det partnersamarbete t ex utanför terminalbyggnaden, bakom de stora fönstren. Det pågår en ständig trafik nere på plattan, mellan stationsbyggnaden och startbanorna. Personal som snabbt kör ut frakt, bagage, bränsle och mänskor till planen eller som sköter planens underhåll.

Swissport heter ett av företagen som jobbar nere på plattan. Företaget har på detta flygfält 850 arbetstagare som sysslar med kundservice och med att hantera bagage och flygfrakt.

Flygplanens s k turn around process, dvs marktjänst och spedition, är en kedjeprocess. När det första företaget slutfört sitt arbete tar följande vid. Och det gäller att skynda på, flygplanet måste snabbt sättas i skick för nästa flygning – ett plan som står på plattan ger inga intäkter.

På plattan ansvarar varje företag för sin personal. Det finns bl a risk för att de enskilda företagens fordon och personal hamnar på kollissionskurs med varandra.

– Det finns alltid en möjlighetför att bli överkörd. Jag har upplevt några sådana fall under min karriär, säger säkerhetschef Ville Mäkinen vid Swissport.

För att det ska vara tryggt att röra sig på området måste de olika arbetsgivarna kommunicera sinsemellan.

– Alla företag borde vara medvetna om de övriga aktörernas existens och vad de sysslar med, framhåller Mäkinen.

Då arbetstagare från många olika företag samtidigt förbereder ett flygplan inför starten blir tidtabellen A och O.

Flygbolaget dikterar reglerna

Flygplanen nere på plattan ägs bl a av Finnair, som beställer marktjänster av sina partner-bolag.

– Vi är inte underleverantörer till flygbolagen utan producerar tjänster för dem. Flygbolagen koordinerar alltså inte den gemensamma säkerheten, men vi följer ändå kundföretagens processer då vi jobbar på fältet.

Kundbolagen anger i vilken ordning och med vilken tidtabell vissa åtgärder utförs och vilka serviceproducenter som ska göra det. Om man följer anvisningarna noga ger det arbets-säkerhet, säger Mäkinen.

Enligt Markku Tolvanen, sakkunnig vid Arbetarskyddscentralen (TTK) blir kedjeprocesserna allt vanligare. Därför ökar de därmed förknippade problemen då större företag och deras funktioner spjälks upp på mindre bolag.

– Fastän vi jobbar på samma område verkar ändå var och en för sig och det är lätt hänt att man bara befattar sig med den egna verksamheten och glömmer helheten.

Att ha koll på tidtabellerna är a och o. Tolvanen hävdar att man borde fästa tillräcklig upp-märksamhet vid planeringen.

– Om något led i kedjan har för strikt tidtabell inverkar det på alla och medför stress och farliga situationer. I byggbranschen blir man t ex tvungen att lappa på fel som uppstått då det inte funnits tid att låta betongen torka ordentligt. Och korrigeringarna ska sedan göras med ännu snävare tidtabell.

Ville Mäkinen från Swissport anser att informationsflödet mellan företagen i kedjan hör till de viktigaste förutsättningarna för att arbetsresultatet ska bli lyckat.

– Då vi får realtidsbaserad information om något problem får de som följer efter oss tillräckligt tid att reagera.

Mäkinen berättar att meddelande om förseningar i samband med turn around processen och andra operativa frågor genast förmedlas till det bolag som koordinerar verksamheten så att informationen sedan går vidare till övriga aktörer.

– Vi strävar nog till att ha framförhållning och beredskap. Anmälan om farliga situationer och problem är ett viktigt redskap vid planeringen av arbetssäkerheten. Rapporterna ger oss information som är viktig med tanke på framtiden, vad allt kan hända och hur kan problemen förebyggas.

”Då arbetarskyddslagen stiftades blev frågan om hur ansvaret för arbetarskyddet på gemensamma arbetsplatser ska organiserad aldrig klarlagd.”

Lagstadgad samverkan

Enligt arbetarskyddslagen ska man sörja för arbetssäkerheten även om ingen enskild arbetsgivare har den huvudsakliga bestämmanderätten på den gemensamma arbets-platsen. Lagen ålägger företagen att informera övriga arbetsgivare om riskerna och före-byggandet av dessa.

Samarbetet kan också gälla förebyggande av våldshot eller att trygga fungerande trafik-arrangemang. I lagen fastställs ändå inte i dessa fall vem som bär ansvar för att samla representanter för olika företag till att tillsammans planera säkerheten.

Markku Tolvanen från TTK framhåller att de gemensamma arbetsplatsernas säkerhet bygger på säkerhetsmanagement. De enskilda arbetsgivarnas säkerhetsrepresentanter måste tillsammans göra upp planerna.

– Det skulle vara bra om denna samarbetspersonal skulle analysera verksamheten på hela området, t ex hela köpcentret eller flygfältet.

Tolvanen har erfarenhet särskilt från gemensamma arbetsplatser inom industrin. I industri-parkerna hyr man t ex ut nedlagda fabriksutrymmen till olika företag. Den gemensamma nämnaren är den som äger och hyr ut lokalerna.

Industriparkerna är platser där den gemensamma risken är allmän – i lokaler som ligger bredvid varandra kan det hända att det ena företaget arbetar med gas medan det andra utför heta arbeten. De gemensamma riskerna, infrastrukturen och på grund av ansvars-frågorna måste företagen i industriparken ingå samarbetsavtal som samtliga aktörer under-tecknat.

– I vissa industriparker har företagen samlat en kärntrupp som ser över den verksamhet som finns i byggnaden och ger respons, sparrar och t o m kan ge fortbildning i säkerhetsfrågor, säger Tolvanen.

Han säger att ägaren på andra motsvarande arbetsplatser, t ex köpcentra, i egenskap av hyresvärd är den naturliga instans som ska organisera arbetssäkerheten. Men eftersom lagen inte kräver det är det en komplicerad fråga.

– Då arbetarskyddslagen stiftades blev frågan om hur ansvaret för arbetarskyddet på gemensamma arbetsplatser ska organiserad aldrig klarlagd. Lagen borde preciseras på denna punkt.

Frivillig koordinering av samverkan

I flygstationens stora helhet är den förenande länken Finavia, som upprätthåller flyg-stationen och hyr ut lokaler till olika företag. Finavia har ca 300 anställda på fältet och dessutom inhyrd arbetskraft som används för att jämna ut rusningstopparna. Dessutom har företaget externaliserat fastighetens underhåll och säkerhetstjänster som enligt luftfarts-lagstiftningen ankommer på Finavia.

– Finavia ansvarar för den egna personalens arbetssäkerhet. Som hyresvärd är vi också bundna av myndighetsbestämmelserna om underhåll av fastigheten och säkerheten. Enligt Trafiksäkerhetsverket Trafi och luftfartslagstiftningen är vi skyldiga att uppfylla de bestämmelser som gäller säkerheten för dem som använder flygfältet, säger Finavias arbetssäkerhetschef Markku Tanni.

Företaget har frivilligt börjat koordinera flygfältets samarbetsverksamhet.

– Det finns många säkerhetsrelaterade forum. Till samarbetsforumet för arbetssäker-heten hör de 30 största arbetsgivarna. Då detta forum grundades omfattade det ca 90 % av alla arbetstagare på området.

Som exempel på samverkan ger Tanni arbetsgruppen som sysslar med att utveckla arbetssäkerheten. I arbetsgruppen kan man diskutera och informera om de vanligaste frågorna som berör arbetssäkerheten. Vid behov används också informationskanaler som hänför sig till säkerheten, t ex Apron Safety Team, i frågor som gäller arbets-säkerheten.

– Lyckligtvis behöver vi här inte vänta på kommittéer för att få ordning på torpet, säger Niko Reunanen från WDFG och fortsätter:

– Vi skapar arbetssäkerhet i vardagen. Om en av våra arbetstagare t ex upptäcker ens en liten sak som att golvet i de allmänna utrymmena är halt eller att lyset inte fungerar gör han genast en anmälan om det till sin förman. Förmannen meddelar sedan i sin tur Finavia.

– Problemet med gemensamma lokaler kunde vara en sådan kultur att man inte berättar om missförhållanden för någon. Lyckligtvis fungerar vi inte så säger Tanni.

Otaliga gemensamma arbetsplatser

Enligt Markku Tanni är flygstationen inte en så entydig och gemensam arbetsplatsområde som t ex en byggarbetsplats, ett varv eller en industrihall.

– Flygstationens område består av många olika gemensamma arbetsplatser vars funktioner sträcker sig över stora områden.

T ex Swissports markspeditionsprocess börjar vid incheckningsdisken, fortsätter via Finavias transportsystem till byggnadens utsida där speditionsbolagen tar vid.

– Man kan alltså inte definiera gränserna för ansvaret på basis av byggnadsritningarna. Vi närmar oss alltid ansvarsfrågan utgående från det man håller på med, vilka är par-terna och vem har en reell möjlighet att påverka helheten. Sedan enas vi om vem som ska göra vad, förklarar Tanni.

– På Finavias flygstation kommer man redan då samarbetet börjar överens om säkerhetsfrågorna.

– I avtalen med underleverantörerna eller hyresgästerna går man igenom en lista på säkerhetsfrågor. Avtalen innehåller bl a frågor som gäller flygsäkerhet, hur man proaktivt kan upptäcka och förebygga illegala handlingar samt frågor som gäller arbetssäkerheten. Man kommer också överens om hur samarbetsforumets beslut ska efterlevas, säger Tanni.

Säkerheten på den gemensamma arbetsplatsen innebär också att veta vem som har rätt att vistas på arbetsplatsen och vem som är obefogad. På större byggen har man löst detta problem med lokala passerkort. På flygfältet har man egna rutiner då det gäller passer-sedlar. Trafi och EU-kommissionen kräver att bakgrundsuppgifterna måste kontrolleras för alla dem som jobbar på området. Då säkerhetschecken gjorts beviljar Finavia passer-sedlarna.

Det är tryggt att jobba på flygplatsen också för den skull att det ständigt finns myndigheter på plats: polis, tull och gränsbevakningen. Dessutom är Helsingfors-Vanda flygfälts räddningstjänst i beredskap dygnet runt.

– I enlighet med bestämmelserna i räddningslagen har vi naturligtvis hand om rädd-ningsplanen. Vi lär också företagens personal att handla rätt i räddningssituationer. Vi har beredskap för att hantera bombattacker och terrorhot med hjälp av de planer som gjorts upp i samråd med myndigheterna.

Källor och litteratur:

Nenonen, Sanna: Implementation of Safety Management in Outsourced Services in the Manufacturing Industry. Tampere University of Technology, 2012

Räddningslagen 29.4.2011/379

Turvallisuus teollisuuspuistossa, opas 2008. VTT, Helsingin yliopisto

Työsuojelun yhteistoiminta kauppakeskuksissa. PAM 2014.

Kommentoi

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista.